Anvisningar för utbildning på forskarnivå vid Språkvetenskapliga fakulteten

1. Inledning

Detta dokument är en sammanställning av förordningar, centrala riktlinjer och fakultetsnämndens beslut rörande utbildning på forskarnivå. För tydlighets skull används grå bakgrund för att markera stycken som behandlar bestämmelser på högre nivå, vilka fakultetsnämnden inte råder över.

2. Övergripande förordningar och centrala riktlinjer

Nationella föreskrifter för utbildning på forskarnivå finns i Högskoleförordningen (HF), kapitel 5, 6 och 7. I kapitel 5 regleras anställning som doktorand, kapitel 6, 25-35 §§ beskriver utbildningen och

kapitel 7, 34-41 §§ beskriver hur antagning går till.

Uppsala universitets regelverk utgörs av Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2019/641), Antagningsordning, föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) (UFV 2012/2057) samt Rutin för dokumentation i Ladok av uppgifter om studerande inom utbildning på forskarnivå (UFV 2018/1814).

3. Antagning

Beslut om antagning av doktorander med studiestöd som finansieras av områdesanslag är vid Språkvetenskapliga fakulteten delegerat till institutionerna.

Antagning utan utlysning får ske i följande fall (7 kap. 37 § HF):

Förordning (2006:1053).

I dessa fall är antagning inte delegerad till institutionerna. I fall 2 fattas beslut av dekanus. I fall 1 och 3 fattas beslut av fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden har fastställt följande regler för antagning av externt finansierade doktorander (SPRÅKFAK 2008/5):

Vid antagning av externt finansierade doktorander ansvarar fakultetsnämnden för att finansiering för hela studietiden är garanterad. Antagning sker därför efter anhållan av prefekt genom beslut i fakultetsnämnden. För att fakultetsnämnden ska kunna fatta beslut fordras följande:

1. Ett skriftligt avtal i vilket en bidragsgivare garanterar den totala eller delvisa finansieringen för en doktorand. Svenska myndigheters (till exempel Vetenskapsrådet) och erkända organisationers (till exempel Knut och Alice Wallenbergs stiftelse) garantier anses fullgoda. Andra prövas individuellt. Egna medel godkänns inte som finansieringskälla.
2. En garanti om att institutionen tar ansvaret för studentens resurser i form av handledning, arbetsplats etc. samt för ev. återstående del av fullt studiestöd. I de fall studiestödet inte

avser doktorandanställning, ska nettosumman som doktoranden erhåller minst motsvara vad en anställd doktorand erhåller efter skatt i enlighet med lönestegen.

1. En beskrivning av urvalsprocessen där det framgår att den sökande har prövats i öppen konkurrens.

4. Allmänna studieplaner

Högskoleförordningen har följande att säga om allmänna studieplaner:

Enligt universitetets riktlinjer (UFV 2019/641) ska en allmän studieplan fastställas av en fakultets-

eller områdesnämnd. Av planen ska bland annat framgå vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas

Språkvetenskapliga fakultetsnämnden har beslutat att studieplanerna ska ha samma rubriker som före autonomireformen, nämligen:[1]

1. Mål för utbildningen
2. Behörighet och förkunskapskrav
   • Grundläggande behörighet
   • Särskild behörighet
3. Antagning och urval
   • Information och utlysning
   • Antagning
   • Urval
4. Utbildningens innehåll och uppläggning
   • Utbildningens uppläggning
   • Handledning
   • Individuell studieplan
5. Kurser
   • Kunskapsprov
   • Tillgodoräknande
6. Avhandling och disputation
   • Avhandling
   • Disputation
   • Licentiatseminarium
7. Examen
8. Övriga anvisningar

5. Individuella studieplaner

handledare. Högskoleförordningen anger vidare att studieplanen ska följas upp regelbundet och efter

samråd med doktorand och handledare ändras i den utsträckning som behövs.

Rektor (UFV 2019/641) har beslutat att en individuell studieplan ska innehålla information om:

1. a) avsedd examen (doktor, licentiat eller båda). För antagning till utbildning som avslutas med

studieplanen följs upp minst en gång varje år enligt de riktlinjer som fastställts av fakultetsnämnden.

Språkvetenskapliga fakultetsnämnden har delegerat till utbildningsledaren att fastställa studieplanerna efter föredragning av berörd studierektor.

6. Handledning

Högskoleförordningen föreskriver:

En doktorand som begär det ska få byta handledare (SFS 2010:1064).

Handledningens omfattning regleras inte i Högskoleförordningen, utan är ytterst en resurs- och tjänstgöringsfråga, över vilken prefekten beslutar. Behovet av handledning kan variera mellan olika individer liksom hos en och samma individ vid olika tidpunkter. Inom språkvetenskapliga fakulteten avsätts i normalfallet 108 klocktimmar årligen för handledning av en forskarstuderande på heltid, vanligen fördelade så att huvudhandledare ersätts med 88 klocktimmar och bihandledare med 20 timmar, men andra fördelningar kan förekomma. Omfattningen av handledning till doktorand vars finansiering har upphört beslutas av prefekt i samband med fastställandet av den individuella studieplanen.

7. Aktivitetsgrad och förlängning av studietid

Om aktivitetsgrad och förlängning av studietid anger Högskoleförordningen att:

5 kap. 3 a § En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid.

5 kap. 2 § Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen utbildning.

doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än

20 procent av full arbetstid.

Därutöver anges att:

Uppsala universitets riktlinjer för utbildning på forskarnivå anger att nettostudietiden ska vara högst

48 månader för doktorsexamen och högst 24 månader för licentiatexamen (UFV 2019/614, 1 §).

Därutöver har universitetet och fakultetsnämnden antagit riktlinjer för förlängning av studietid för doktorand med förtroendeuppdrag (UFV 2014/72). Avsikten är att olika förtroendeuppdrag ska vara neutrala i förhållande till nettostudietiden.

Fakultetsnämndens Riktlinjer för prolongation av utbildningsbidrag och anställning som doktorand inom Språkvetenskapliga fakulteten (SPRÅKFAK 2015/8) anger att en doktorand erhåller prolongation med anledning av studentfackliga uppdrag med ersättning från språkvetenskaplig fakultet enligt följande schabloner:

För ordinarie ledamot:

• Fakultetsnämnden: 15 dagar/år
• Rekryteringsgrupp: 15 dagar/år
• Utbildningskommittén: 10 dagar/år
• Forskningskommittén: 10 dagar/år
• Kommittén för samverkan och kommunikation: 10 dagar/år
• Kommittén för lika villkor 10 dagar/år
• Biblioteksnämnd: 5 dagar/år
• Ordinarie representant i HDR: 5 dagar/år

För suppleant:

• 1 dag per sammanträde där suppleant ersätter ordinarie ledamot
• Suppleant i rekryteringsgruppen: 15 dagar/år

Ansökan om prolongation ställs till fakultetens controller efter att mandatperioden för förtroendeuppdraget löpt ut. Ansökan ska innehålla uppgift om vilket förtroendeuppdrag doktoranden innehavt och under vilken tidsperiod. Suppleant i fakultetsnämnden uppger för vilka sammanträden ansökan om prolongation avser.

En doktorand erhåller prolongation med anledning av studentfackliga uppdrag med ersättning från berörd institution enligt följande schabloner.

• Ledamot institutionsstyrelse 10 dagar/år
• Doktorandföreningens ordförande 10 dagar/år
• Doktorandföreningens sekreterare 10 dagar/år
• Kassör 5 dagar/år
• Övrig styrelseledamot 5 dagar/år

Representant i andra arbetsgrupper med en omfattning och arbetsinsats som i efterhand bedöms motsvara ovan nämnda poster kan utgöra grund för prolongation.

I universitetets föräldrapolicy (UFV 2005/119) anges vidare att en fakultetsnämnd kan förlänga studietiden om föräldraledigheten ”skapat särskilda svårigheter för återupptagandet av materialinsamling, experiment eller liknande.”

En doktorand som efter minst 4 månaders ledighet anser att särskilda skäl har lett till särskilda svårigheter av de slag som anges i universitetets föräldrapolicy kan ansöka om särskild prolongation. Ansökan ställs till Språkvetenskapliga fakultetsnämnden som fattar beslut efter beredning av fakultetskansliet.

8. Utbildningens kursdel

- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och

Detta innebär att kursdelen ska bidra till breddning inom forskningsområdet.

Språkvetenskapliga fakulteten föreskriver att examinator efter avlagd kurs ska tillse att resultatet inrapporteras i Ladok och utfärda ett intyg med följande innehåll:

• Namn
• Mål
• Innehåll
• Arbetsform
• Examinationsform
• Litteratur
• Betyg

Språkvetenskapliga fakultetsnämnden har också beslutat att universitetets pedagogiska grundkurs kan genomföras inom ramen för forskarutbildningens kursdel.

9. Expenser

Språkvetenskapliga fakultetsnämnden uppdrar åt institutionerna att avsätta medel för samtliga doktoranders expenser. Information om minimibelopp finns i fakultetens verksamhetsplan.

Expensmedel kan användas till exempel för inköp av kostsam litteratur, konferensdeltagande och andra avhandlingsrelaterade resor. Litteratur, annat material eller utrustning som betalats av expensmedlen tillhör berörd institution.

Beslut om utbetalning av expensmedel fattas av prefekt efter anhållan från doktorand och huvudhandledare.

10. Avhandling

I Examensordningen (bil. 1) framgår att avhandlingens huvudsakliga syfte är att visa djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet samt att visa förtrogenhet med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. För att säkerställa att så är fallet ska avhandlingsmanuskriptet, om det inte kan visas att detta är olämpligt, läggas fram vid ett så kallat slutseminarium.

Är avhandlingen en sammanläggningsavhandling ska samtliga delar bedömas. Här är det särskilt viktigt att värdera i vilken mån artiklarna och kappan tillsammans kan sägas utgöra djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet.

I bilaga 2 presenteras de av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden fastställda bedömningskriterier som bör tillämpas.

Avhandlingar kan skrivas på svenska, engelska, norska, danska, tyska, franska och spanska. Avsteg från ”språklistan” kan godkännas efter beslut i nämnden/dekanbeslut. I anhållan, som undertecknas av huvudhandledare och studierektor för utbildning på forskarnivå, ska orsak anges. Vidare ska anhållan visa att en meningsfull kollegial granskning inom och utom fakulteten är möjlig. I praktiken innebär detta att fler personer inom fakulteten än handledarna och doktoranden ska kunna ta del av och diskutera avhandlingen.

Oavsett vilket språk avhandlingen är skriven på, ska till varje avhandling fogas ett kortfattat referat (abstract) på såväl engelska som svenska. Ytterligare referat på andra språk kan förekomma om så är relevant.

Fakultetsnämnden ger följande anvisningar för sammanläggningsavhandlingar: Övergripande

• Doktorandens eget bidrag i sammanläggningsavhandlingen ska uppfylla målen i examensordningen.
• Dispens från ”språklistan” måste sökas även om bara en delstudie inte skrivs på ett språk från listan.

Delstudier

• Avhandlingen ska normalt omfatta minst tre delstudier och kappa; vid licentiatuppsats minst två artiklar och kappa. Det föreskrivna antalet delstudier kan variera mellan ämnen beroende på publiceringstraditioner.
• Delstudierna ska uppvisa kvalitet motsvarande vad som krävs för vetenskaplig publicering.
• Varje studie ska vara autonom men det ska finnas en gemensam tematik. Det räcker alltså inte att samtliga artiklar är excellenta. De ska sammantaget visa djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet.

Kappans roll

• Av kappan ska framgå hur delstudierna tillsammans uppfyller kraven i examensordningen.
• Kappan ska visa att ett enhetligt forskningsproblem har behandlats.
• Det ska tydligt framgå vad som är doktorandens eget bidrag i eventuella sampublikationer.

11. Disputation

Högskoleförordningen har följande att säga om disputationen:

Betygsnämnd, opponent och ordförande vid disputation utses av dekanus efter förslag från berörd institution och diskussion i fakultetsnämnden. Enligt nämndens beslut bör den genomsnittliga kompetensen i betygsnämnden vara minst docentkompetens. Såväl förslagsställaren som dekanus ska tillse att betygsnämndens och opponentens opartiskhet inte kan ifrågasättas. Ordföranden bör helst inte vara någon av handledarna.

Vanligtvis utses tre betygsnämndsledamöter samt en reserv. Om särskilda skäl föreligger, till exempel om doktoranden lägger fram en avhandling mot huvudhandledarens inrådan, om en i ämnet utsedd examinator avråder från disputation eller om behov av särskild kompetens föreligger, ska dekanus överväga att utse fem ledamöter samt en reserv.

Nämnden har gjort följande förtydligande av rutinerna vid en disputation:

Anmälan om disputation – tid och plats

För att tillgodose kravet på korrekt information till åhörare och för att undvika missförstånd bör alltid korrekt adress (inklusive entré) anges i det elektroniska spikbladet, dvs. Engelska parken, huvudingång, 3H eller Universitetshuset, Biskopsgatan 3. För att säkerställa att åhörarna på ett enkelt sätt kan visas till rätt lokal ska institutionen i god tid lämna information om tid och plats för disputationen till berörd kvartersintendent/vaktmästare.

Disputation utan att hela kursdelen är examinerad

Det är tillåtet men inte önskvärt att lägga fram en avhandling för disputation även om samtliga kurser som ingår i den allmänna studieplanen inte har slutförts. När förslag till opponent och betygsnämnd skickas till fakultetsnämndens kansli ska institutionen bifoga ett utdrag ur Ladok över doktorandens avklarade kurser. Om doktoranden ska disputera med ofullständig kursdel ska detta särskilt motiveras i samband med att disputationen anmäls till nämnden.

Betygsnämndens sammanträde

Under betygsnämndens sammanträde gäller följande:

• Opponent och handledare har utöver betygsnämndens ledamöter rätt att närvara och delta i överläggningarna.
• Handledare och opponent ska lämna rummet när betygsnämnden går till beslut.

En doktorsavhandling ska bedömas med något av betygen godkänd eller underkänd. Någon motivering till beslutet godkänd ska ej anges i beviset eller i betygsnämndens protokoll. En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna avvikande mening.

Om någon av ledamöterna i betygsnämnden eller om opponent med kort varsel meddelar förhinder hanteras ärendet av dekanus.

Licentiatseminarium

Enligt rektors riktlinjer gäller motsvarande tillgänglighetstid inför licentiatseminarium som för doktorsavhandling (UFV 2019/641). Då antagning skett med licentiatexamen som slutmål ska digital publicering av spikblad ske. Språkvetenskapliga fakultetsnämnden har delegerat beslut om opponent, examinator och ordförande till berörd prefekt.

12. Studieuppehåll och studieavbrott

Om institutionen kontaktas av doktorand som önskar återuppta sina forskarstudier efter ett studieuppehåll ska en individuell studieplan så snart som möjligt upprättas i vilken doktorandens och institutionens åtaganden regleras.

En doktorand som vill göra studieavbrott ska efter egen begäran avregistreras. Vill han eller hon sedan återuppta studierna måste en ny ansökan göras i öppenhet och konkurrens.

Studieuppehåll och studieavbrott ska registreras enligt Språkvetenskapliga fakultetens anvisningar och rutiner för diarieföring och registrering i Ladok av uppgifter om studerande inom utbildning på forskarnivå (se bilaga 3, vilken överensstämmer med universitetets centrala riktlinjer UFV 2018/1814).

13. Indragning av handledning och andra resurser

Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella

studieplanen, ska rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till handledning och andra

fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och

motiverat.

Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand […].

I förekommande fall gäller enligt högskoleförordningen följande:

ett vetenskapsområde med ansvar för utbildning på forskarnivå tillsammans med eget yttrande inför

Referenser

Högskoleförordningen

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2019/641)

Antagningsordning, föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UVF 2012/2057).

Bilaga 1 Examensordningen (HF, bilaga 2)

Doktorsexamen Omfattning

Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå.

Mål Kunskap och förståelse

För doktorsexamen ska doktoranden

• visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
• visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

För doktorsexamen ska doktoranden

• visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
• med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
• visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
• visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen ska doktoranden

• visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
• visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)

För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.

Övrigt

För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de preciserade krav gälla som varje högskola

själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Bilaga 2 – Språkvetenskapliga fakultetens checklista för bedömning vid slutseminarium

Nedanstående checklista bör användas som bedömningsgrund vid ett slutseminarium om det inte på grund av avhandlingens utformning är olämpligt.

Tidigare forskning: Avhandlingen ska vara ett bidrag till ett pågående forskningssamtal alternativt introducera ett helt nytt perspektiv. I båda fallen måste tidigare forskning presenteras, men inte repeteras. Avhandlingens självständighet visas genom kritisk hållning även till de teorier och metoder som används.

Metoder: Metoderna ska vara relevanta och tydligt beskrivna.

Underlag: Underlaget ska vara relevant och av tillräcklig omfattning.

Resultat och slutsatser: de vetenskapliga slutsatsernas betydelse ska varken över- eller underdrivas. Analysen ska överväga alternativa perspektiv och lösningar. Det är en fördel om avhandlingen identifierar behov av ny kunskap.

Format: Avhandlingen ska ha en logisk struktur och ett tydligt språk.

En huvudhandledare bör avråda från disputation om slutseminariet visar att avhandlingsmanuskriptet har någon av följande brister:

• Avhandlingen bidrar inte väsentligt till kunskapsutvecklingen inom en avgränsad del av forskningsområdet
• Uppenbara brister i teori och metod
• Underlaget är inte tillräckligt omfattande för en doktorsavhandling Texten tyder på stora kunskapsluckor om den relevanta litteraturen
• Slutsatserna följer inte av empirin.

Om svagheterna i förhållande till dessa är av relativt mild art bör doktoranden ges huvudhandledarens stöd för att lägga fram avhandlingen under förutsättning att bristerna rättas till. Om däremot svagheterna är betydande bör doktorand och handledare överväga att inte lägga fram avhandlingen i befintligt skick utan arbeta om den och lägga fram det för ett nytt slutseminarium.

Bilaga 3 Språkvetenskapliga fakultetens anvisningar och rutiner för dokumentation i Ladok av uppgifter om studerande inom utbildning på forskarnivå

Föreliggande anvisningar och rutiner överensstämmer med Rutin för dokumentation i Ladok av uppgifter om studerande inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2018/1814).

Antagning

• Vid antagning ska blanketten Ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå fyllas i och undertecknas av doktoranden och behörig beslutsfattare och diarieföras på institutionen. En kopia av ifylld, diarieförd och undertecknad blankett ska lämnas till områdeskansliet för registrering Ladok.

Terminsvis rapportering av forskaraktivitet och studiefinansiering

• Institutionen ska varje termin tillse att doktorander/licentiander rapporterar forskaraktivitet och studiefinansiering till institutionen på blanketten Aktivitets- och försörjningsuppgifler för forskarstuderande. Vid registreringen omfattar vårterminen perioden januari-juni och höstterminen julidecember.
• Institutionen ska varje termin registrera doktoranders/licentianders forskaraktivitet och
• studiefinansiering för innevarande termin i Ladok. Studentavdelningen meddelar när registreringen för aktuell termin senast ska ske.

Löpande registrering.

Institutionen ska i Ladok registrera

• godkända kurser inom utbildningen. Examinator för kursen ansvarar för att dokumentera godkänd kurs för samtliga kursdeltagare oavsett vilket ämne de är antagna till. Godkänd kurs ska attesteras av examinator i Ladok.
• beslut om tillgodoräknanden inom utbildningen. Beslutet dokumenteras i Ladok.
• datum och diarienummer för aktuell individuell studieplan.
• ny handledare eller ny biträdande handledare vid eventuellt handledarbyte. Startdatum och slutdatum för handledare ska registreras.
• när doktoranden/licentianden uppnått 50 % respektive 80 % av examensfordringarna för doktorsexamen.

Inför examen

Institutionen ska i Ladok registrera

• uppgift om disputation med godkänt resultat: Godkännande av disputation och avhandling protokollförs av utsedd betygsnämnd. Doktorandens huvudhandledare ansvarar för att betygsnämndens beslut registreras i Ladok av institutionen. Godkänt resultat läggs in i Ladok för kursen som avser doktorsavhandlingen. Attestering av godkänt resultat görs av examinator i Ladok.
• uppgift om att alla kurser är klara för doktorsexamen. Beslut om att en doktorand har godkänts i samtliga prov som ingår i utbildningen fattas av huvudhandledare och registreras i Ladok.
• uppgift om licentiatseminarium med godkänt resultat: Godkännande av licentiatseminarium och licentiatavhandling protokollförs av utsedd examinator. Licentiandens huvudhandledare ansvarar för att beslut om godkännande registreras i Ladok. Godkänt resultat läggs in i Ladok för kursen som avser licentiatuppsatsen. Attestering av godkänt resultat görs av examinator i Ladok.
• uppgift om att alla kurser är klara för licentiatexamen. Beslut om att en licentiand har godkänts i samtliga prov för licentiatexamen fattas av huvudhandledare och ska registreras i Ladok.

Doktorsexamen/licentiatexamen

• Efter ansökan från doktoranden/licentianden via Ladoks studentgränssnitt utfärdar examensenheten examen och registrerar den i Ladok. Förutsättning för att examen ska utfärdas är att examenskraven är uppfyllda utifrån de uppgifter som institutionen har beslutat och registrerat i Ladok. Byte av forskarutbildningsämne
• Vid byte av forskarutbildningsämne registreras avbrott i Ladok för doktoranden/licentianden för det ämne som avslutas av institutionen.
• För det nya ämnet ska blanketten Ansökan om antagning till utbildning på forskarnivå fyllas i, undertecknas av doktoranden/licentianden och behörig beslutsfattare diarieföras enligt rutinerna för antagning ovan. Anmäld frånvaro
• Anmäld frånvaro registreras genom att institutionen i Ladok registrerar motsvarande reducerad forskaraktivitet för aktuell termin. Är forskaraktiviteten 0% ska även alla registreringar på kurser tas bort för aktuell termin. Studieavbrott
• Om doktoranden/licentianden anmäler definitivt studieavbrott (blanketten Aktivitets- och försörjningsuppgifter för forskarstuderande) diarieförs avbrottsanmälan och definitivt avbrott registreras i Ladok av institutionen. Diarienummer för doktorandens/licentiandens skriftliga anmälan ska anges i Ladok.

Doktorander/licentiander antagna vid andra lärosäten

• Om doktorander/licentiander antagna vid andra lärosäten tillåts läsa kurs inom sin forskarutbildning vid institution vid Uppsala universitet ska institutionen fylla i blanketten Särskilt tillstånd till kurser på forskarnivå och skicka den till områdeskansliet för inläggning i Ladok.
• Områdeskansliet registrerar ett förväntat deltagande för doktoranden/licentianden på angivna kurser i Ladok.
• Institutionen registrerar doktoranden på kurserna och registrerar godkänt resultat på kurs för doktoranden/licentianden i Ladok. Examinator attesterar godkänd kurs i Ladok.

Bilaga 4 Information till opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputation på doktorsavhandling vid Språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet

I Sverige ska en doktorsavhandling försvaras offentligt vid en disputation. Alla intresserade är välkomna att närvara.

Disputationsakten sker enligt en formell ordning. Inför disputationen utser dekanus en opponent samt en betygsnämnd bestående av 3 eller 5 utvalda forskare. Det är inte opponentens uppgift att yttra sig om huruvida en avhandling ska godkännas eller underkännas. Betygsnämnden närvarar vid oppositionen och står för den slutgiltiga bedömningen. Det offentliga försvaret av avhandlingen spelar dock en viktig roll i den slutliga bedömningen av doktoranden, och opponenten förväntas diskutera såväl avhandlingens styrkor som dess svagheter med respondenten.

En disputation går till på följande vis:

1. Ordföranden öppnar disputationsakten, presenterar opponent och betygsnämndsledamöter, informerar auditoriet om proceduren vid disputation och ger respondenten möjlighet att ange eventuella rättelser i texten. Minutiae redovisas i form av en erratalista som distribueras till opponent, betygsnämnd och auditorium.
2. Opponenten inleder med att sammanfatta avhandlingens huvudinnehåll. Detta bör inte ta mer än 20 minuter. Därefter diskuterar opponenten avhandlingen med respondenten. Diskussionen utgörs av en kritisk granskning och prövning av den föreliggande avhandlingens vetenskapliga resultat, där både styrkor och svagheter lyfts fram, och respondenten efter bästa förmåga besvarar opponentens frågor. En opposition ska vara en dialog mellan opponent och respondent, och det är viktigt att den senare får tillfälle och utrymme att resonera kring och besvara opponentens frågor.
3. Under oppositionen bör centrala frågor om till exempel metodval, avhandlingens struktur, slutsatsernas giltighet och föreslagna tolkningar diskuteras först, så att påpekanden av mindre vikt om exempelvis stil och mer betydande typografiska fel sparas till sist. Oppositionen avslutas med att opponenten avger ett sammanfattande omdöme om avhandlingen. Ordföranden vänder sig till betygsnämnden och auditoriet och ger dem tillfälle att ställa frågor till respondenten och framföra synpunkter på avhandlingen. Därefter förklarar ordföranden disputationen avslutad.
4. Disputationen bör inte vara längre än två timmar.
5. Efter avslutad disputation sammanträder betygsnämnden i ett särskilt rum tillsammans med opponent och handledare. Betygsnämnden utser en ordförande inom sig. Vid detta sammanträde diskuteras respondentens försvar av avhandlingen och alla närvarande har rätt att yttra sig. Slutligen beslutar betygsnämnden att godkänna eller underkänna avhandlingen.

Handledare och opponent ska lämna rummet när betygsnämnden går till beslut. Ledamöterna fastställer betyg, signerar protokollet och lämnar det till ordföranden vid disputationsakten. En avhandling kan ges betyget godkänd

eller underkänd. Slutligen meddelas beslutet till respondenten, vanligtvis av betygsnämndens ordförande.

Bilaga 5 Instructions for the external reviewer, the examining committee and the chairperson at public examinations of doctoral theses at the Faculty of Languages, Uppsala University

In Sweden, the examination of a doctoral thesis is open to the public. Members of staff, the candidate's fellow students, friends and family, and anyone else who might be interested, are welcome to attend.

The procedure for the examination of a PhD candidate has a formal structure. The Dean of the

Faculty appoints an external reviewer and an examining committee, consisting of 3 or, occasionally,

5 distinguished scholars. It is not the external reviewer’s task to recommend that a thesis be passed or not, as that decision falls to the examining committee. The committee attends the public examination and undertakes the final examination. However, in the final examination of the candidate's work, the public examination of her/his thesis plays an important part. Therefore, the external reviewer is expected to discuss both the strengths and weaknesses of the thesis in a dialogue with the candidate.

The procedure at the public examination is as follows:

1. The chairperson opens the public examination, introduces the external reviewer and the members of the examining committee to the audience, informs the audience of the procedures and gives the candidate the opportunity to make any major emendations. The candidate should refrain from enumerating typographical errors and other minor mistakes. Instead, these should be listed on a corrigenda sheet and distributed to the external reviewer, the committee and the audience.

1. Then the main examination begins. Please note that at this stage the external reviewer alone is responsible for putting questions to the candidate. First, the external reviewer gives a brief summary of the main arguments of the thesis, for the benefit of the audience who may not necessarily be familiar with its contents. This should take no longer than 20 minutes. Then the external reviewer discusses the thesis with the candidate. The external reviewer is expected to comment on the strengths and weaknesses of the thesis, and to pose questions which the respondent must answer to the best of her/his ability. The examination should take the form of a dialogue between the external reviewer and the candidate, who should be given ample opportunity to speak.

1. The external reviewer should arrange her/his presentation in such a way that more essential aspects, regarding methodology, structure, and the validity of the conclusions reached or the interpretations suggested, for example, are covered first, leaving less important matters, such as stylistic infelicities and major typographical errors, to the end. As the purpose of the public examination is to scrutinise the candidate 's thesis, the external reviewer should not, of course, use the occasion to present her/his own material and theories. The external reviewer concludes her/his examination by summing her/his own opinion of the thesis. The chairperson then turns to the committee and the audience inviting them to put questions to the candidate, before declaring the public examination closed.

1. The public examination should normally last no longer than two hours

1. Following the public defense, the examining committee is called to an immediate meeting. The committee meets in a separate room together with the external reviewer and supervisors. The examination committee appoints a chairperson from amongst themselves. At this meeting the thesis and the candidate's defense are discussed and all present have the opportunity to express their points of view. Finally, the examining committee decides by voting whether or not to pass the thesis. The external reviewer and the supervisors should leave the room before the voting takes place. The committee members decide on the grade, sign the protocol and deliver it to the chairperson of the public examination. A thesis is graded with the grades “Pass” or “Fail”. Lastly, the decision is communicated to the candidate, usually by the chairperson of the examination committee.

[1] Sektion 5 kan innehålla fler underrubriker motsvarande olika inriktningar inom ett forskarutbildningsämne.