Arbetsordning för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

OBS! Denna arbetsordning träder i kraft 2025-07-01. För innevarande arbetsordning, se PDF längst ner på sidan.

Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Vetenskapsområde

Uppsala universitets verksamhet organiseras i följande vetenskapsområden:

  • Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
  • Vetenskapsområdet för medicin och farmaci
  • Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap finns följande fakultet:

  • Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Institutioner och sektioner

Området, tillika fakulteten, är organiserat i tretton institutioner som tillhör någon av sex sektioner. Sektionsnivån ingår inte i linjeorganisationen.

Institutionen för biologisk grundutbildning

Institutionen för cell- och molekylärbiologi

Institutionen för ekologi och genetik

Institutionen för organismbiologi

Biologiska sektionen

Institutionen för fysik och astronomi

Fysiska sektionen

Institutionen för geovetenskaper

Geovetenskapliga sektionen

Institutionen för kemi – BMC

Institutionen för kemi – Ångström

Kemiska sektionen

Institutionen för informationsteknologi

Matematiska institutionen

Matematisk-datavetenskapliga sektionen

Institutionen för elektroteknik

Institutionen för materialvetenskap

Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik

Tekniska sektionen

Enligt Uppsala universitets arbetsordning (UFV 2017/95) leds en institution av en prefekt och en institutionsstyrelse. Prefekten är institutionens chef och ordförande i institutionsstyrelsen. Prefekten har en ställföreträdande prefekt som är styrelsens vice ordförande. Den ställföreträdande prefekten tjänstgör i prefektens ställe när han eller hon inte är i tjänst och ersätter prefekt i övrigt i den utsträckning som prefekten bestämmer. Prefekt och ställföreträdande prefekt utses av vicerektor. Institutionen kan utse biträdande prefekt med ansvar för ett sakområde, t.ex. utbildning/forskning/ infrastruktur. Vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten används begreppet avdelningsföreståndare som benämning av första linjens chefer med ett delegerat personalansvar för medarbetare inom en avgränsad organisatorisk del av verksamheten. Med ”organisatorisk del” avses nivån avdelning/forskningsprogram, inte centrumbildningar eller andra inrättningar inom organisationen. Avdelningsföreståndare utses av institutionen och är i normalfallet direkt underställda prefekten (rollen som avdelningsföreståndare kan kombineras med rollen som programansvarig professor).

Det administrativa arbetet vid institutionen samordnas oftast av en administrativ chef. Den administrativa chefen har i normalfallet ett delegerat arbetsmiljöansvar för den administrativa personalen vid institutionen.


Centrumbildningar med egen anställd personal

Inom vetenskapsområdet finns därutöver centrumbildningar med egen anställd personal inrättade av rektor, se aktuell verksamhetsplan. Föreståndare med egen personal har enligt beslut (UFV 2020/716) delegation som överensstämmer med prefektens. Där så är relevant med avseende på centrumbildningens uppdrag gäller områdets arbetsordning för centrumbildning (med egen anställd personal), dess före­ståndare och centrumstyrelse på samma sätt som för institution, dess prefekt och institutionsstyrelse.

Mandatperioder

För de uppdrag som är fleråriga gäller, där inte annat framgår av arbetsordningen, att mandatperioden är tre år med möjlighet till förlängning två gånger om tre år i taget. För de uppdrag som tidigare inte haft någon bortre tidsgräns börjar dessa begränsningar att gälla från 2020-07-01. Områdesnämnden kan i undantagsfall besluta om individuella avsteg med en längre uppdragsperiod.

Studentrepresentanter utses av berörd student­kår för en mandatperiod om högst ett år i taget, med möjlighet till förlängning.

Delegationer

Områdesnämndens delegationer ska beslutas i ett separat dokument.

Kombination av uppdrag inom vetenskapsområdet

Lämplighet att kombinera olika uppdrag ska bedömas restriktivt. I normal­fallet kan högst 50 % av en heltid vara avdelad för sådana uppdrag som områdesnämnden beslutar om, eller har delegerat beslut om. Områdesnämnden kan besluta om att dela uppdrag som omfattar mer än 50 % på två personer.

Lika villkors- och jämställdhetserinran

Lika villkorsperspektivet ska beaktas i allt beslutsfattande och på alla nivåer. Representation och deltagande i beredande och beslutande organ ska främjas så att en mångfald vad gäller juridiskt kön, bakgrund och erfarenheter tas tillvara.

En jämn könsfördelning på ledande positioner ska eftersträvas vilket bland annat innebär att personer av olika kön, så långt det är möjligt, ska nomineras till beredande och beslutande organ. Vid kollegiala val, där det slutliga beslutet fattas av överordnad instans, ska i normalfallet minst en kandidat av vartdera juridiska könet nomineras. När endast en person ska nomineras till en nämnd och/eller styrelse ska en man och en kvinna föreslås. Avvikelser från dessa nomineringsregler ska skriftligen motiveras.


II Elektorsförsamlingen

Konsistoriet har beslutat att områdes­nämnd­ens leda­möter, utom studenter­na, ska utses genom val i en av vetenskapsområdet tillsatt elektorsförsamling.

Rektor har beslutat (UFV 2022/420) att elektorsförsamlingen ska bestå av 31 elektorer med personliga suppleanter. Elektorsförsamlingen ska inom sig välja ordförande, vice ordförande och valberedning. Elektorsförsamlingens mandatperiod är 2022-09-15–2025-12-31. Fördelningen av elektorer görs i proportion till antalet lärare inom sektionerna och har för denna mandatperiod beslutats enligt följande:

  • Biologiska sektionen: 6 elektorer med 6 suppleanter
  • Fysiska sektionen: 6 elektorer med 6 suppleanter
  • Geovetenskapliga sektionen: 3 elektorer med 3 suppleanter
  • Kemiska sektionen: 4 elektorer med 4 suppleanter
  • Matematisk-datavetenskapliga sektionen: 6 elektorer med 6 suppleanter
  • Tekniska sektionen: 6 elektorer med 6 suppleanter


Totalt: 31 elektorer med 31 suppleanter

Elektors­försam­lingen ska till rektor lämna förslag till ordförande (vicerektor) och vice ord­förande (stf vicerektor) i områdes­nämnden. Elektorsförsamlingen utser nio lärarledamöter och en extern ledamot i områdesnämnden. Lärarledamöterna i nämnden utses till följande uppdrag:

  • prodekan för forskning tillika ordförande i forskningsberedningen
  • prodekan för samverkan tillika ordförande i samverkansberedningen
  • prodekan för utbildning tillika ordförande i utbildningsberedningen
  • sektionsdekan för biologiska sektionen
  • sektionsdekan för fysiska sektionen
  • sektionsdekan för geovetenskapliga sektionen
  • sektionsdekan för kemiska sektionen
  • sektionsdekan för matematisk-datavetenskapliga
  • sektionsdekan för tekniska sektionen

Elektorsförsamlingen utser också 13 lärare med personliga suppleanter till universitets­kolle­giet, tillika universitetets perma­nenta hörande­församling.

Elektorsförsamlingen ska därutöver till områdesnämnden lämna förslag till:

  • ordförande (F) i forskarutbildningsnämnden (FUN)
  • ordförande (N) i naturvetenskapliga utbildningsnämnden (NUN)
  • ordförande (T) i tekniska utbildningsnämnden (TUN)
  • ordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande samt en gruppsuppleant i vetenskapsområdets anställnings­beredning (beslut delegerat till arbetsutskottet)
  • (en) lärarledamot i utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden.


III Områdesnämnd (tillika fakultetsnämnd)

Områdesnämndens uppgift är att inom vetenskapsområdet (UFV 2017/95, 7 kap.):

  1. ha det övergripande ansvaret för verksamheten inom ramen för konsistoriets och rektors anvisningar,
  1. besluta om vetenskapsområdets arbetsordning,
  2. besluta om uppläggning och genomförande samt systematiskt säkra, utveckla och följa upp kvalitet i utbildningen,
  3. besluta om organisation av och kvalitet i forskningen,
  4. besluta om inrättande och avveckling av forskarutbildningsämnen,
  5. lämna förslag eller yttrande till rektor om inrättande och avvecklande av huvudområden och utbildnings­program,
  6. årligen lämna underlag till rektor inför konsistoriets beslut om fördel­ning av resurser mellan vetenskapsområdena,
  7. årligen upprätta verksamhetsplan för vetenskapsområdet samt besluta om uppdrag och för­delning av resurser mellan ingående institutioner m.m.,
  8. lämna underlag till universitetets årsredovisning och årligt budgetunder­lag till regeringen,
  9. lämna underlag till rektor för universitetets långsiktiga planering av lokalförsörjningen,
  10. årligen lämna förslag eller yttrande till rektor om plan för kompetens­försörjning,
  11. besluta om anställningsprofil för professor efter samråd med rektor,
  1. besluta om att inleda rekrytering av professor, efter förslag av institutionsstyrelse,
  1. lämna förslag till rektor att kalla till anställning som professor,
  2. besluta om att inleda rekrytering av universitetslektor och biträdande universitetslektor,
  3. besluta om byte av ämnesområde för universitetslektor, biträdande universitetslektor och forskarassistent,
  4. besluta om att en anställning som forskarassistent övergår i en anställ­ning som biträdande universitetslektor,
  5. följa upp studenternas studievillkor och studiemiljö samt vid behov föreslå eller vidta åt­gärder som förbättrar dessa,
  6. lämna årliga uppdrag för bruksbiblioteksverksamheten,
  7. i de fall en ny institution ska inrättas genomföra val till institutions­styrelse.

Områdesnämnden får delegera sina uppgifter till befattningshavare med veten­skaplig kompetens eller till organ där majoriteten är ledamöter med vetenskaplig kompetens om inte annat är särskilt föreskrivet. Ovanstående punkt 1−2, 6−13 och 16−19 får inte delegeras vidare.

Sammansättning: Rektor har beslutat (UFV 2019/203) att områdes­nämnden för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap fr.o.m. 2020-07-01 ska bestå av 15 ledamöter varav 3 studenter. Av studentrepresen­tanterna är lämpligen en doktorand.

Ordförande (vicerektor) och vice ordförande (ställföreträdande vice­rektor) utses av rektor. Nio lärar­ledamöter och en extern ledamot i områdes­nämnden utses av elek­tors­församlingen, se avsnitt II. Ledamöter som utses av studenterna utses enligt bestämmelser i studentkårsförord­ningen (2009:769).

Studenterna får utse högst två gruppsup­pleanter med närvaro- och yttranderätt. Representanter för personal­organisationerna har när­varo- och yttranderätt.

Ordförande i anställningsberedningen adjungeras till områdesnämnden för de ärenden som rör lärar­anställning eller befordringsärenden.

Mandattiden för lärarledamöter och extern ledamot är treårig fr.o.m. 2020-07-01. Mandatperioden för ordförande och vice ordförande är tre år och får förnyas, dock högst två gånger om högst tre år i taget (UU arbetsordning 7 kap. 6 §).

Områdesnämnden sammanträder minst tre gånger per termin.


IV Arbetsutskottet

 

Uppgifter för Arbetsutskottet är att

  • avgöra ärenden enligt Områdesnämndens delegationer.
  • bereda ärenden för områdesnämndens sammanträden.

Sammansättning: Vicerektor, ställföreträdande vicerektor, prodekan för utbildning, prodekan för forsk­ning och prodekan för samverkan samt två student­repre­sentanter med närvaro- och yttrande­rätt. Ärenden avgörs i närvaro av områdeskansliets handläggare. Fackliga representanter har närvaro- och yttranderätt efter anmälan.

Vid arbetsutskottets möten fattar vicerektor beslut efter hörande av utskottets ledamöter. Besluten i utskottet ska fattas i kollegial och förtroendefull anda där konsensus ska eftersträvas. Eventuell av­vikande mening från ledamot antecknas i mötesnoteringarna.

I vissa fall har områdesnämnden genom delegation överfört beslutanderätten till befattningshavare eller organ som inte är direkt underställd nämnden. Om avsett beslut inte kan fattas på denna nivå ska ärendet lyftas till närmast överliggande nivå för beslut, och inte direkt till områdesnämnden. Vid oklarheter om beslutsprocedur sker en avdömning i arbetsutskottet.

Arbetsutskottet sammanträder under terminstid en gång i veckan.

V Ställföreträdande vicerektor

Vice ordförande i områdesnämnden är även ställ­företrädande vicerektor och prodekan.

Ställföreträdande vicerektor är ord­förande i områdets utskott för lika villkor och föreslår två ledamöter i detta utskott inför beslut i områdes­nämnden.

VI Prodekan för utbildning

Prodekan för utbildning utses av elektorsförsamlingen, är ledamot i områdes­nämnden och ord­förande i utbildningsberedningen. Prodekan för utbildning samverkar med pro­dekan för forskning och prodekan för samverkan i övergripande frågor.

Prodekan för utbildning representerar fakultetens utbildningar utåt, är före­dragande i områdes­nämnden och bereder frågor enligt följande:

  • samverkan med ordförandena för de tre utbildningsnämnderna FUN, NUN och TUN,
  • formerna för samarbeten med andra fakulteter och lärosäten inom utbildning,
  • samråder med NUN- och TUN-ordförandena om förslag till lärar- och yrkeslivs­representanter i respektive utbildningsnämnd och programråd samt förslag till utbildningsprogramansvariga och biträdande utbildningsprogramansvariga,
  • samråder med institutionerna om förslag till utbildningsprogramansvariga och biträdande utbildningsprogramansvariga,
  • lokal- och infrastrukturfrågor relaterade till utbildning,
  • ärenden inom utbildning på forskarnivå som kräver särskilda beslut rörande utbildnings-, anställnings- och, i samråd med prodekan för forskning, finansieringsfrågor.

Prodekan för utbildning beslutar om antagningstal för program på grundnivå och avancerad nivå efter samråd med ämneskoordinatorerna. Antagningstalen sätts utifrån platsantalen angivna i verksamhetsplanen.

Prodekan för utbildning utser ledamöter i ämneslärarrådet på förslag från ämnes­koordinatorerna.

Därutöver föreslår prodekan för utbildning:

  • ordförande i nämnden för antagning av excellenta lärare inför beslut i områdesnämnden,
  • ledamöter (varav en ordförande) i fakultetens universitetspedagogiska råd (TUR) inför beslut i områdesnämnden.

VII Prodekan för forskning

Prodekan för forskning utses av elektorsförsamlingen, är ledamot i områdesnämnden och ordförande i forskningsberedningen. Prodekan för forskning samverkar med prodekan för utbildning och prodekan för samverkan i övergripande frågor.

Prodekan för forskning represente­rar fakultetens forskningsverksamhet utåt, är föredragande i områdes­­nämnden och bereder frågor enligt följande:

  • infrastruktur- och lokalfrågor relaterade till forskning, i nära samverkan med universitetets nämnd för forskningsinfrastruktur,
  • formerna för samarbeten med andra fakulteter och lärosäten inom forskning,
  • samordning av större forskningssatsningar,
  • ärenden inom utbildning på forskarnivå som kräver särskilda beslut rörande finansierings­frågor,
  • samverkan med ordföranden för forskarutbildningsnämnden (FUN).

Därutöver föreslår prodekan för forskning:

  • ordförande i docenturnämnden inför beslut i områdes­nämnden.

VIII Prodekan för samverkan

Prodekan för samverkan utses av elektorsförsamlingen, är ledamot i områdes­nämnden och ordförande i samverkansberedningen. Prodekan för samverkan samverkar med prodekan för utbild­ning och prodekan för forskning i övergripande frågor.

Prodekan för sam­verkan representerar fakul­tetens samverkansverksamhet utåt, är före­dragande i områdes­­nämnden och bereder frågor enligt följande:

  • formerna för samarbeten med andra fakulteter, lärosäten, industri och samhälle,
  • samordning av fakultetens samverkansinsatser mot andra fakulteter, lärosäten, industri och samhälle,
  • nationella och internationella nätverk för samverkan inom innovation, synlighet, innovationsstrategier och industriell kontakt,
  • lokal- och infrastrukturfrågor relaterade till samverkan.

Därutöver föreslår prodekan för samverkan:

  • ordförande i stipendiekommittén inför beslut i områdes­nämnden,
  • två externa ledamöter i samverkansberedningen inför beslut i områdesnämnden.


IX Sektionsdekaner

De sex sektionsdekanerna utses av elektorsförsamlingen, är ledamöter i områdesnämnden och är var och en dekan för en av fakultetens sex sektioner. Sektionsdekanerna har till uppgift att

  • verka för fakultetens övergripande utveckling inom utbildning, forskning och samverkan,
  • verka för sektionens utveckling genom att samordna sektionens pre­fekter, ämnesföreträdare och ledamöter i utbild­nings-, forsknings- och samverkansberedningen,
  • verka för att det finns erforderliga informations- och berednings­rutiner för sektions­över­gripande ärenden.

I. Sektionsdekaner utser och föreslå ledamöter till nämnder, organ och kommittéer

Utser

  • sju ämneskoordinatorer, tillika ledamöter i utbildningsberedningen,
  • sju lärarledamöter i forskningsberedningen,
  • sju ledamöter i samverkansberedningen.

Föreslår inför beslut i områdesnämnden (vid fyllnadsval, beslut i arbetsutskottet)

  • en lärare från varje sektion att ingå i stipendiekommittén,
  • en professor från varje sektion att ingå i docenturnämnden,
  • en lärare från varje sektion att ingå i nämnden för antagning av excellenta lärare,
  • en lärare från varje sektion att ingå i forskarutbildningsnämnden (FUN).

Föreslår inför beslut i arbetsutskottet

  • ledamöter/professorer i Celsius-Linnékommittén (en ledamot per sektion varav en tillika är ordförande).

II. Sektionsdekanerna föreslår forskarutbildnings­ansvariga professorer


Föreslår inför beslut i områdesnämnden (delegerat till arbetsutskottet)

  • forskarutbildningsansvarig professor,
  • vid behov delegation från forskarutbildnings­ansvarig professor till biträdande forskarutbildningsansvarig professor (delegerat till arbetsutskottet).

III. Sektionsdekanerna utser och beslutar i samband med disputation

Utser

  • betygsnämnd för disputation (utbildning på forskarnivå), på förslag från forskar­utbildnings­ansvarig professor,
  • ordförande och opponent för disputation (utbildning på forskarnivå), på förslag från forskar­utbildningsansvarig professor.

Beslutar om

  • digitalt deltagande av opponent och/eller betygsnämndsledamöter, på förslag från forskarutbildningsansvarig professor.

IV. Sektionsdekanerna utser och föreslår i samband med anställnings- och befordringsärenden

Utser

  • sakkunniga och specialsakkunniga för anställning av universitetslektor, biträdande universitetslektor och adjungerad universitets­lektor, på förslag från prefekt,
  • sakkunniga för ansökan om befordran till universitetslektor, på förslag från prefekt,
  • sakkunnig för antagning som docent, på förslag från forskarutbildningsansvarig professor.

Föreslår inför beslut i arbetsutskottet

  • sökgrupp för anställning av professor,
  • sakkunniga och specialsakkunniga för anställning av professor, adjungerad pro­fessor och gästprofessor, efter samråd med ämneskoordinator/-er,
  • sakkunniga för ansökan om befordran till professor, efter samråd med ämneskoordinator/-er,
  • två ämnesrepresentanter som ledamöter i anställningsberedningen för varje en­skilt sektions­ärende rörande anställning som professor, universitetslektor eller biträdande universitets­lektor samt befordran till universitetslektor respektive professor:
  • En av ämnesrepresentanterna ska föreslås som föredragande i anställningsbered­ningens handläggning av ärendet.
  • Om sektionsdekanen är jävig föreslår prefekten ämnes­representanter och föredragande.

V. Sektionsdekan beslutar om användning av medel till sektionsdekanernas förfogande (sektionsmedel).

X Professor ansvarig för forskningsprogram

Vetenskapsområdets forskning bedrivs i huvudsak inom ramen för av området inrättade forsknings­program. Den långsiktiga finansieringen sker genom fördelning av basresurser uttryckt som enheten fakultetsfinansierat forsk­ningsstöd (FFF) till institutionerna.

För varje forskningsprogram finns en programansvarig professor (PAP), se aktuell verksamhets­plan. Forskningsprogramansvarig professor ska planera och genomföra verksamhet utifrån de resurser som ställs till förfogande genom beslut av prefekt och institutionsstyrelse. Prefekt får delegera personal- och arbetsmiljöansvar samt ekonomiskt ansvar till programansvariga professorer.

Forskningsprogramansvarig professor ska i kollegial anda:

  • ansvara för forskningens organisation och kvaliteten inom forskningsprogrammet,
  • verka för att möjliggöra god forsknings­anknytning inom utbildning på grund­nivå och avancerad nivå,
  • bidra till att programmets forskning inkluderas i utbildningen,
  • delta i diskussioner om dimensionering av den utbildning på forskar­nivå som berör forskningsprogram­met, särskilt med avseende på resurser för denna utbild­nings genom­förande såsom handledningskapacitet.

I forskningsprogramansvarig professors uppgifter ingår också att

  • vara förtrogen med vetenskapsområdets verksamhetsplan samt Vision och mål,
  • delta i vetenskapsområdets informations- och diskussionsmöten,
  • delta i berörd sektions beredningsarbete,
  • delta i berörd institutions beredningsarbete.

Forskningsprogramansvarig professor utses av områdesnämnden (delegerat till arbetsutskottet) på förslag från prefekt. Prefekt ska samråda med berörd sektionsdekan. Uppdraget som program-ansvarig professor kan rotera bland professorer verksamma inom programmet.

Mandatperioder är treåriga fr.o.m. 2021-01-01 men utan begränsning av antal mandatperioder. Mandatperioderna är gemensamma för alla forskningsprogramansvariga.

XI Utbildningsberedningen

Uppgifter för Utbildningsberedningen är:

  • beredning av utbildningsärenden inför beslut i områdes­nämnden,
  • beredning inför beslut i områdesnämnden om verksamhetsplanering för utbildning: resurs­fördelning och dimensionering,
  • följa upp och utveckla övergripande principer för områdets kvalitets- och utvärderings­arbete samt utbildningsutbud, lärarrekry­tering, peda­go­gisk utveckling och forsknings- och yrkeslivsanknytning inom utbild­ning­en,
  • följa upp och utveckla övergripande principer för utbildningens inter­nationalisering och samarbeten nationellt och internationellt,
  • följa upp och lämna förslag vad gäller lokal- och utrustningsfrågor, student- och lärar­service, studentrekrytering samt synlighet,
  • utse en ledamot i samverkansberedningen,
  • samverkan med forskningsberedningen och samverkansberedningen i övergripande frågor.

Sammansättning: Prodekan för utbildning är ordförande i utbildningsbered­ningen. Ordförandena i FUN, NUN och TUN samt ämneskoordinatorerna, som utses av sektionsdekanerna, är ledamöter.
Tre studentrepresentanter (varav lämpligen en doktorand) med en gruppsuppleant ingår i utbildnings­­bered­ningen. En representant från TUR har närvaro- och yttranderätt.

Utbildningsberedningen utser vice ordförande inom sig. Utbildningsberedningen föreslår två leda­möter av olika kön till utskottet för lika villkor. Arbetsutskottet beslutar därefter om vem av dessa som blir ledamot i utskottet för lika villkor, tillika utbildningsberedningens ledamot med särskilt ansvar för att lika villkor beaktas i beredningens arbete. Personal vid områdeskansliet utgör utbildningsberedningens kanslistöd.

Mandat­perioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XII Forskningsberedningen

Uppgifter för Forskningsberedningen är:

  • beredning av forskningsärenden inför beslut i områdes­nämnden,
  • beredning inför beslut i områdesnämnden om verksamhetsplanering för forskning, resurs­fördelning och dimensionering,
  • beredning, nomineringar och prioriteringar av ansökningar om forsknings­bidrag, priser etc.,
  • principer för fakultetens lärarrekrytering,
  • kvalitet och utvärdering, lokal- och infrastrukturfrågor, nationella och internat­ionella forskningssatsningar,
  • utse en ledamot i samverkansberedningen,
  • samverkan med utbildningsberedningen och samverkansberedningen i övergripande frågor.

Sammansättning: Prodekan för forskning är ordförande i forskningsberedningen. Ordföranden i FUN är ledamot. En lärarledamot från vardera institutionen för informationsteknologi, matematiska insti­tutionen, fysiska sektionen, tekniska sektionen, kemiska sektionen, biologiska sektionen och geo­vetenskapliga sektio­nen utses av sektionsdekanerna. Tre studentrepresen­tanter (varav lämpligen två doktorander) ingår i forskningsberedningen.

Forskningsberedningen utser vice ordförande inom sig. Forskningsberedningen föreslår två leda­möter av olika kön till utskottet för lika villkor. Arbetsutskottet beslutar därefter om vem av dessa som blir ledamot i utskottet för lika villkor, tillika forskningsberedningens ledamot med särskilt ansvar för att lika villkor beaktas i beredningens arbete. Personal vid områdeskansliet utgör forsknings­beredningens kanslistöd.

Mandat­perioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XIII Samverkansberedningen

Uppgifter för Samverkansberedningen är:

  • beredning av samverkansärenden inför beslut i områdes­nämnden,
  • principer för fakultetens lärarrekrytering,
  • kvalitet och utvärdering, lokal- och infrastrukturfrågor, nationella och internat­ionella samverkanssatsningar,
  • samverkan med utbildningsberedningen och forskningsberedningen i övergripande frågor.

Sammansättning: Prodekan för samverkan är ordförande i samverkansberedningen. En ledamot utses av vardera utbildningsbered­ningen och forsknings­beredningen. En ledamot från vardera institutionen för informations­teknologi, matematiska institu­tionen, fysiska sektionen, tekniska sektionen, kemiska sektionen, biologiska sektionen och geo­veten­skapliga sektionen utses av sektionsdekanerna. Ytterligare två externa leda­möter utses av områdes­nämnden på förslag från pro­dekan för samverkan. Två studentrepresentanter (varav lämpligen en doktorand) ingår i samverkansberedningen.

Samverkans­beredningen utser vice ordförande inom sig. Samverkansberedningen föreslår två leda­möter av olika kön till utskottet för lika villkor. Arbetsutskottet beslutar därefter om vem av dessa som blir ledamot i utskottet för lika villkor, tillika samverkansberedningens ledamot med särskilt ansvar för att lika villkor beaktas i beredningens arbete. Personal vid områdeskansliet utgör samverkansberedningens kanslistöd.

Mandat­perioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XIV Anställningsberedningen

Enligt universitetets anställningsordning (UFV 2019/1673) ska områdes­nämnden för handläggning av ärenden rörande anställning som professor samt läraranställning för vilken doktorsexamen är ett krav inrätta en eller flera rekryteringsgrupper. Vetenskapsområdet har inrättat en anställnings­beredning med uppgift att handlägga:

  • ärenden rörande anställning som professor samt läraranställning för vilken doktorsexamen är ett krav,
  • ansökningar om befordran från biträdande universitets­lektor till universitets­lektor, befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor samt befordran till professor,
  • ansökningar om att anställas som universitetslektor istället för universitets­adjunkt samt att anställas som professor istället för universitetslektor.

Ordförande i beredningen adjungeras till områdesnämnden för de ärenden som rör lärar­anställning eller befordringsärenden. Delegationer i anställnings- och befordringsärenden framgår av Områdesnämndens delegationer.

Sammansättning: Presidium bestående av ordförande, förste vice ordförande (med särskilt ansvar för att lika villkor beaktas i de ärenden som handläggs), en andre vice ordförande (med särskilt ansvar för bedömning av pedagogisk skicklighet) samt en gruppsuppleant. Presidiet utses av arbetsutskottet på förslag från elektors­församlingen.

Två student­represen­tanter (varav lämpligen en doktorand), med varsin suppleant, ingår i anställnings­bered­ning­en. Arbets­utskot­tet får utse en eller flera gruppsuppleanter, med närvaro- och yttranderätt, till presi­diet.

Minst en ledamot i presidiet ska vara man och minst en ska vara kvinna. Andre vice ordförande bör vara excellent lärare, ämnes­didaktiker eller pedagogiskt skicklig lärare. Förste vice ordförande är ledamot i utskottet för lika villkor.

I varje enskilt ärende utses av arbetsutskottet två ämnesrepresentanter (varav en föredragande) som ledamöter på förslag från berörd sektions­dekan. Minst en ämnesrepresentant ska vara man och minst en ska vara kvinna om det inte finns särskilda skäl. Sektionsdekanen ska ange särskilda skäl skriftligen i beslutsunderlaget till områdesnämndens arbetsutskott.

Mandat­perioden för ordförande är treårig fr.o.m. 2021-01-01. Mandatperioden för förste respektive andre vice ordförande är treårig fr.o.m. 2020-01-01. Mandatperioden för gruppsuppleant är treårig fr.o.m. 2026-01-01. Fyllnadsval av suppleant görs för perioden 2024-01-01 – 2025-12-31.

XV Stipendiekommittén

Uppgifter för Stipendiekommittén är att

  • bedöma ansökningar om stipendier och besluta om/föreslå stipendier enligt gällande statuter.

Sammansättning: Ordförande utses av områdesnämnden på förslag från prodekan för samverkan, en lärare från varje sektion utses av områdes­nämnden (vid fyllnadsval, av arbetsutskottet) på förslag från sektionsdekanerna. Två student­representanter (varav lämpligen en doktorand) ingår i stipendiekommittén.

Stipendiekommittén utser vice ordförande inom sig.

Mandatperioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XVI Utskottet för lika villkor

Uppgifter för Utskottet för lika villkor är att

  • ha ett övergripande ansvar för att inom vetenskapsområdet följa och utvärdera lika villkorsarbetet,
  • vara områdesnämndens remissinstans,
  • planera och genomföra lika villkorsåtgärder,
  • vara styrgrupp för fakultetens mentorsprogram, vars samordnare årligen ska avrapportera till utskottet hur programmet fortlöper,
  • utarbeta och följa upp områdesspecifika åtgärder för lika villkors­arbetet.

Sammansättning: Ställföreträdande vicerektor är ordförande. Utbildnings-, forsknings- och samverkans­­beredningen föreslår vardera två ledamöter av olika kön – arbetsutskottet beslutar därefter om en leda­mot från varje beredning. Förste vice ordförande i anställnings­beredningen är ledamot. Ytterligare två lärarledamöter utses av områdesnämnden på förslag från ställföre­trädande vicerektor. Två studentrepre­sentanter (varav lämpligen en doktorand) ingår i utskottet för lika villkor.

Fakultetens lika villkorssamordnare för studenter är adjungerad till utskottet, med närvaro- och yttrande­rätt. De fackliga organisa­tionerna får utse varsin representant med närvaro- och yttrande­rätt.

Utskottet för lika villkor utser vice ordförande inom sig.

Mandatperioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.


XVII Docenturnämnden

Uppgifter för Docenturnämnden är att

  • utarbeta förslag till kriterier och riktlinjer för antagning av docent inom vetenskaps­området för teknik och naturvetenskap (riktlinjer fastställs av områdesnämnden),
  • fastställa handläggningsordning för docenturnämndens ärenden,
  • besluta om antagning av docent.

Sammansättning: Ordförande utses av områdesnämnden på förslag från prodekan för forskning, en professor från varje sektion utses av områdes­nämnden (vid fyllnadsval, av arbetsutskottet) på förslag från sektionsdekanerna. Två studentrepresentanter (varav lämpligen en doktorand) ingår i docentur­nämnden.

Docenturnämnden utser vice ordförande inom sig.

Mandatperioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XVIII Nämnden för antagning av excellenta lärare

Uppgifter för Nämnden för antagning av excellenta lärare är att

  • utarbeta förslag till kriterier och riktlinjer för antagning av excellenta lärare inom vetenskaps­området för teknik och naturvetenskap (riktlinjer fast­ställs av områdes­nämnden),
  • utarbeta instruktioner till sökande om utformning av sökandes peda­gogiska portfölj,
  • fastställa handläggningsordning för nämndens ärenden,
  • utse sakkunniga för antagning av excellenta lärare,
  • besluta om antagning av excellent lärare.

Sammansättning: Ordförande utses av områdesnämnden på förslag från prodekan för utbildning, en lärare från varje sektion utses av områdes­nämnden (vid fyllnadsval, av arbetsutskottet) på förslag från sektionsdekanerna. En majoritet av ledamöterna bör själva vara utnämnda till excellenta lärare. Tre studentrepresentanter (varav lämpligen en doktorand) ingår i nämnden.

Nämnden för antagning av excellenta lärare utser vice ordförande inom sig.

Mandatperioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XIX Forskarutbildningsnämnden (FUN)

Uppgifter för Forskarutbildningsnämnden är att

  • besluta om antagning av doktorand i de fall som specificeras i delegationsordningen.
  • bereda ärenden inför beslut i områdesnämnden,
  • föreslå inrättande och avveckling av forskarutbildningsämne inför beslut i områdesnämnden,
  • bereda förslag på ämnesspecifika delar av allmänna studieplaner inför beslut i områdesnämnden,
  • fastställa revideringar av ämnesspecifika delar av allmänna studieplaner på delegation från områdesnämnden,
  • föreslå antagningsstopp till forskarutbildningsämne, inför beslut i arbetsutskottet,
  • besluta om tillgodoräknande av obligatorisk kurs i forskningsetik,
  • fastställa utbud av gemensamma forskarutbildningskurser och ge ut en nätbaserad kurskatalog,
  • följa upp arbetet med individuella studieplaner och genomströmning,
  • ansvara för övergripande kvalitetsarbete,
  • ansvara för information till forskarutbildningsansvariga professorer,
  • tillse att fakultetens handledare erbjuds utbildning,
  • samarbeta med institutionernas studierektorer för utbildning på forskarnivå,
  • samarbeta med NUN och TUN,
  • samarbeta med andra fakulteter och högskolor.

Sammansättning: Ordförande (F), en lärare från varje sektion utses av områdes­nämnden (vid fyllnadsval, av arbetsutskottet) på förslag från sektions­dekan­erna. Två studentrepresentanter (lämpligen doktorand­er) ingår i FUN.

Forskarutbildningsnämnden utser vice ordförande inom sig.

Mandatperioden för lärarledamöter är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XX Ordförande i FUN

Ordförande (F) i forskarutbildningsnämnden är ledamot i forskningsbered­ning­en och i utbildnings­beredningen. F utses av områdesnämnden på förslag från elektorsförsamlingen. Förutom att leda arbetet i forskar­utbildningsnämnden har ordföranden till uppgift att

  • samverka med prodekaner för utbildning och forskning,
  • representera utbildningen på forskarnivå i arbetsgrupper, inom universitetet samt i nationella och internationella samarbeten,
  • leda utvecklingen av utbildningen på forskarnivå och dess organisa­tion.

XXI Forskarutbildningsansvarig professor

En forskarutbildningsansvarig professor (FUAP) finns utsedd för varje forskarutbildningsämne och inriktning. FUAP utses av områdesnämnden (delegerat till arbetsutskottet) på förslag från berörd sektionsdekan efter samråd med prefekt och ordförande i FUN.

Mandatperioder är treåriga (och sammanlagt högst nio år) fr.o.m. 2021-01-01. Mandatperioderna är gemensamma för alla forskar­utbildningsansvariga professorer och biträdande forskarutbildningsansvariga professorer. Uppdraget bör rotera bland pro­fessorer verksamma inom ämnet.

FUAP har ett övergripande ansvar för forskarutbildningens kvalitet och utveckling inom sitt ämne, i samverkan med övriga professorer och lärare i ämnet.

FUAP ska:

  • delta vid den av fakulteten årligen anordnade informationen för forskarutbildningsansvariga professorer.
  • ansvara för att ämnesspecifika delar i allmänna studieplanen för forskarutbildningsämnet fortlöpande revi­deras (reviderade ämnesspecifika delar i allmänna studieplanen fastställs av forskarutbildnings­nämnden på delegation av områdes­nämnden),
  • ansvara för att doktoranderna erbjuds ett i innehåll, omfattning och kvalitet relevant utbud av forskarutbildningskurser,
  • medverka i regelbunden individuell uppföljning av utbildningens framåtskridande,
  • tillse att årlig revidering av individuell studieplan sker,
  • tillstyrka antagningsunderlag, fastställa första individuella studieplanen samt fastställa reviderad individuell studieplan utan väsentliga förändringar,
  • tillse att språkkvaliteten i avhandlingar inom ansvarsområdet är god samt verka för att god forskningssed följs,
  • verka för att handledare inom ansvarsområdet i kollegial anda samverkar kring utbildning­ens innehåll, kvalitet och genomförande,
  • inför disputation föreslå ordförande, ojävig opponent samt ojävig betygsnämnd (beslutas av sektionsdekan på delegation av områdesnämnden).

Uppdraget inbegriper även att FUAP, eller annan professor som denne delegerar uppgiften till för ett specifikt tillfälle (se också nedan kring formell delegation till biträdande FUAP):

  • bestämmer betyg på licentiatavhandling efter samråd med huvudhandledaren och extern granskare,
  • vid ansökan om docentur yttrar sig om den sökandes kompetens, vetenskapliga och pedagogiska skicklighet och självständighet samt om den förväntade nyttan för forskningen och utbildningen av att anta sökanden som docent,
  • vid ansökan om docentur föreslår och vidtalar en professorskompetent sakkunnig (utses av sektionsdekan) från annan fakultet eller annat lärosäte som ska bedöma sökandens vetenskapliga meritering,
  • vid docenturföreläsning fungerar som ordförande.

Del av forskarutbildningsansvarig professors uppdrag kan delegeras via skriftlig delegation till biträdande forskarutbildningsansvarig professor. Delegation beslutas av områdesnämnden (delegerat till arbetsutskottet). Behovet av delegation ska motiveras.

Endast följande ansvars­områden får delegeras till biträdande forskarutbildningsansvarig professor:

  • att medverka i regelbunden individuell uppföljning av utbildningens framåtskridande,
  • tillse att årlig revidering av individuell studieplan sker,
  • tillstyrka antagningsunderlag, fastställa första individuella studieplanen samt fastställa reviderad individuell studieplan utan väsentliga förändringar,
  • att inför disputation föreslå ordförande, ojävig opponent samt ojävig betygsnämnd (beslutas av sektionsdekan på delegation av områdesnämnden).

Anhållan om byte av forskarutbildningsansvarig professor eller skriftlig delegation ställs av sektions­dekan till områdesnämnden.

XXII Doktorandhandledare

För varje doktorand ska områdesnämnden (delegerat till prefekt) utse minst två handledare. En av dem ska utses till huvudhandledare och en av dem ska utses till förste biträdande handledare. (Den förste biträdande handledaren har samma ansvar och behörighet i det digitala systemet för individuell studieplan som huvudhandledaren.) Huvudhandledaren för enskild doktorand har ansvar för alla delar av doktorandens utbildning enligt individuell studieplan samt för doktorandens utbildning i forskningsetik och god forskningssed. Huvudhandledaren ska årligen informera till prefekt om hur doktoran­dens utbildning framskrider. Uppföljning sker bl.a. genom översyn av de individ­uella studie­planerna (i samråd med doktorand och forskarutbildningsansvarig professor). Handledarnas ansvar innebär även att de kan behöva hantera frågor och problem, som inte enbart är utbildningsrelaterade.

XXIII Examinator inom utbildning på forskarnivå

Prov som ingår i utbildningen på forskarnivå ska bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver. Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare – examinator. Examinator för kurs på forskarnivå utses av prefekt.

Betygsnämnden beslutar om betyg för en doktorsavhandling och ska utses särskilt för varje enskild avhandling.

Betyg på licentiatavhandlingen bestäms av forskarutbildningsansvarig professor, eller annan professor som denne delegerar uppgiften till, i samråd med huvudhandledaren och externa granskaren. Den som är huvud- eller biträdande handledare för doktoranden får inte vara examinator.

XXIV Studierektor för utbildning på forskarnivå

Varje institution ska utse en studierektor för utbildning på forskarnivå (FUS). FUS är prefektens stöd i frågor som rör utbildning på forskarnivå inom institutionen, såsom stöd till institutionens doktorander, handledare och forskarutbildningsansvariga profes­sorer. Innehavaren av uppdraget bör vara docent eller professor och ska ha handlett doktorander och varit huvudhand­ledare, samt ska ha genomgått relevant handledarutbildning. Dessutom bör denna person kunna nomineras till ledamot i fakultetens forskarutbildningsnämnd.

FUS-uppdragets utformning och omfattning, liksom former för samverkan med forskarutbildnings­ansvariga professorer och övriga handledare, ska beslutas av varje institution. Uppdraget som FUS bör innebära:

  • beredning av antagning till forskarutbildning,
  • introduktion av doktorander och seniora medarbetare till utbildning på forskarnivå vid institutionen,
  • regelbundna informationsinsatser avseende aktuella lokala och nationella regelverk för utbildning på forskarnivå, t.ex. vid handledar- och doktorandträffar,
  • stöd till forskarutbildningsansvariga professorer inom institutionen i revidering av individuella studieplaner,
  • koordinering av institutionens kursutbud (forskarutbildningsansvariga professorer har ansvar för kursutbudet inom sina respektive ämnen/inriktningar),
  • medverka i konflikthantering i situationer relaterade till utbildning på forskarnivå (om FUS är en del av konflikten beslutar prefekt om hanteringsordning),
  • prefektstöd vid kontakter och uppdrag som rör utbildning på forskarnivå såsom remisser.

Uppdrag som FUS och FUAP är av olika art och får kombineras.

XXV Naturvetenskapliga resp. Tekniska utbildningsnämnden (NUN, TUN)

Uppgifter för NUN respektive TUN är att

  • ta initiativ till och bidra till utformningen av övergripande visioner och planer samt implemen­tera områdes­nämndens beslut för den långsiktiga utvecklingen av utbildnings­program och fristående kurser,
  • följa upp olika aspekter av kvalitet i utbildningen och i de enskilda programmen, besluta om kvalitetsförbättrande åtgärder och rutiner, samt rapportera till områdes­nämnden,
  • ta initiativ i frågor som rör förnyelse av undervisning och examina­tion, genomströmning och studieresultat, samt studentrekrytering och marknads­föring,
  • ta initiativ i övergripande frågor som rör nationella och internatio­nella utbildnings­samarbeten,
  • strukturera och förnya utbildningarna med hänsyn till internationali­sering, forskning samt samhällets och yrkeslivets behov,
  • formulera och revidera mål för respektive utbildning samt följa upp målen,
  • följa och stödja utbildningsprogramansvarigas och programråds arbete och vid behov besluta om uppdrag för dessa,
  • bereda förslag till nya utbildningsprogram,
  • inrätta nya kurser och fastställa basdata för dessa samt vid behov fastställa fullständiga nya kursplaner (görs annars av programråd),
  • vid behov besluta om revidering av utbildningsplaner, studieplaner och kursplaner för program samt för fristående kurser inom respektive utbildningsnämnd (områdesnämnden fastställer utbildningsplan och studieplan för nyinrättade program,; kursplan för fristående kurs ska ha tillstyrkts av närmast berört programråd),
  • samarbeta med övriga utbildningsnämnder.

Sammansättning av Naturvetenskapliga utbildningsnämnden, NUN:

Ordinarie ledamöter: Ordförande (N), sju lärare, två yrkeslivsrepresentanter, fem studenter. Suppleanter: Tre lärare och tre studenter.

Sammansättning av Tekniska utbildningsnämnden, TUN:

Ordinarie ledamöter: Ordförande (T), sex lärare, tre yrkeslivsrepresentanter, fem studenter. Suppleanter: Tre lärare och tre studenter.

Gemensamt för NUN respektive TUN:

  • lärarledamöters institutions- och ämnestillhörighet ska tillgodose bredd och representativitet för respektive nämnds utbildningsansvar,
  • lärarledamot får inte vara studierektor, utbildningsprogramansvarig eller ämnes­koordinator,
  • minst en lärarledamot bör vara utnämnd till excellent lärare,
  • normalt genomförs tre protokollförda sammanträden per termin,
  • fakultetens utbildningsledare och en representant för TUR (med yttrande­rätt) deltar i samman­träden.

Lärar- och yrkeslivs­representanter utses av områdesnämnden (vid fyllnadsval, av arbetsutskottet) på förslag från N respektive T efter samråd med prodekan för utbildning. Respektive nämnd utser vice ordförande inom sig.

Mandatperioden är treårig fr.o.m. 2022-01-01.

XXVI Ordförandena i NUN och TUN

Ordförande (N) i naturvetenskapliga utbildningsnämnden respektive ordförande (T) i tekniska utbildningsnämnden är ledamöter i utbildningsberedningen. N och T utses av områdesnämnden på förslag från elektorsförsamlingen. Förutom att leda arbetet i respektive utbildnings­nämnd har ordförandena till uppgift att

  • samverka med prodekan för utbildning,
  • föreslå utbildningsprogramansvariga, och vid behov biträdande utbildningsprogram­ansvariga, inför beslut i områdes­nämnden (förslagen ska tas fram efter samråd med prodekan för utbildning och berörd/-a ­ämneskoordi­nator/-er),
    • ovanstående punkt gäller ej programansvariga för de program för vilka institution ansvarar
  • föreslå lärar- och yrkeslivsrepresentanter i program­råd inför beslut i områdes­nämnden (för­slagen ska tas fram efter sam­råd med utbildningsprogramansvarig, prodekan för utbildning och berörd/-a ämneskoordi­nator/-er),
    • ovanstående punkt gäller ej programråd för de program för vilka institution ansvarar
  • föreslå lärar- och yrkeslivsrepresentanter i NUN respektive TUN, efter samråd med prodekan för utbildning, inför beslut i områdes­nämnden,
  • utåt företräda utbildningarna inom respektive utbildningsområde,
  • representera fakulteten i arbetsgrupper m.m. inom universitetet samt i nationella och inter­nationella samarbeten,
  • leda och stödja utbildningsprogramansvariga i deras arbete,
  • leda utvecklingen av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå och dess organisation.

XXVII Programråd

Varje utbildningsprogram ska ha ett programråd som leds av en utbildningsprogramansvarig. Programrådets huvudsakliga uppgifter är att stärka programmets kvalitet och främja dess utveckling, samt att fungera som ett rådgivande organ för program­ansvarig vad gäller dennas uppgifter.

Förslag som rör utbildningsplan, studieplan och nya kursplaner för programmet ska behandlas av programrådet. Det ska framgå av protokollet huruvida programrådet tillstyrker programansvarigs förslag eller inte. Programrådet beslutar om revision av kursplaner för programspecifika kurser och tillstyrker revision av programgemensamma kurser. Närmast berört programråd tillstyrker kursplan för fristående kurs. För nya kursplaner tillstyrks basdata av programrådet för vidare beslut i ansvarig utbildningsnämnd. Normalt fastställs fullständiga nya kursplaner av programråden för programegna kurser och tillstyrks för programgemensamma kurser. Ansvarig utbildningsnämnd kan vid behov välja att fastställa fullständiga nya kursplaner.

Programrådet deltar i arbetet med utbildningsutvärderingar enligt fakultetens modell.

Programråd för kandidatprogram och för basår

Sammansättning: Utbildningsprogramansvarig, två-tre lärare, en yrkeslivsrepresentant, två studenter samt en suppleant för studenterna med närvaro- och yttranderätt.

Lärar- och yrkeslivsrepresentanter utses av områdesnämnden (delegerat till arbetsutskottet), på för­slag från N respektive T efter samråd med programansvarig, prodekan för utbild­ning och berörd/-a ämneskoordinator/-er.

Programråd för program på avancerad nivå

Sammansättning: Utbildningsprogramansvarig, två-tre lärare, en yrkeslivsrepresentant, två studenter samt en suppleant för studenterna med närvaro- och yttranderätt.

Institution eller området ansvarar för program på avancerad nivå enligt aktuell verksamhetsplan. I de fall institution ansvarar för program utser institutionsstyrelsen program­råd, på förslag av ämneskoordinator efter dennas samråd med prefekt samt övriga berörd/-a ämnes­koordinator/-er.

Programråd för högskoleingenjörsprogram

Sammansättning: Utbildningsprogramansvarig, två-tre lärare, en yrkeslivsrepresentant, två studenter samt en suppleant för studenterna med närvaro- och yttranderätt. Undantag:

  • Till programrådet för Kärnkraftteknik utses en extra yrkeslivsrepresentant.
  • Till programrådet för Medicinsk teknik utses två lärare från vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och en lärare från medicinska fakulteten.

Lärar- och yrkeslivsrepresentanter utses av områdesnämnden (delegerat till arbetsutskottet), på förslag från T efter samråd med programansvarig, prodekan för utbild­ning och berörda ämnes­koordinatorer.

Programråd för civilingenjörsprogram

Sammansättning: Utbildningsprogramansvarig, tre lärare, en yrkeslivs­representant, tre studenter samt en suppleant för studenterna med närvaro- och yttranderätt.

Undantag:

  • Till programrådet för Energisystem utses två lärare från Uppsala universitet och två lärare från (och av) SLU.
  • Till programrådet för Kemiteknik utses två lärare från vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och en lärare från farmaceutiska fakulteten.
  • Till programrådet för Miljö- och vattenteknik utses två lärare från Uppsala universitet och en lärare från (och av) SLU.
  • Till programrådet för System i teknik och samhälle utses tre lärare från vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och en lärare från vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap.

Lärar- och yrkeslivsrepresentanter utses av områdesnämnden (delegerat till arbetsutskottet), på förslag från T efter samråd med utbildningsprogramansvarig, prodekan för utbild­ning och berörda ämneskoordinatorer.

Gemensamt för programråden:

  • utbildningsprogramansvarig är ordförande i programrådet,
  • lärarledamot ska inte samtidigt vara studierektor eller ämneskoordinator,
  • möjlighet att utse en suppleant för yrkeslivsrepresentant med närvaro- och yttranderätt,
  • programråden kan själva besluta om adjungering till sammanträdena,
  • programråden har protokollförda sammanträden två till tre gånger per termin,
  • dagordning utformas av utbildningsprogramansvarig i samråd med ansvarig utbild­nings­ledare,
  • berörda utbildningsledare och studievägledare deltar i samman­trädena,
  • vid behov kallas ämneskoordinatorer och schema­läggare.

Lärar­ledamöters institutions- och ämnestillhörighet ska tillgodose bredd och representativitet i program­rådet för respektive programs ämnesinnehåll.

Biträdande utbildningsprogramansvarig, om sådan är utsedd, deltar med närvaro- och yttranderätt.

För programråd som nämnden utser ledamöterna till är mandatperioden för lärar­leda­möter och yrkeslivsrepresentanter i programråden treårig fr.o.m. 2022-01-01.

XXVIII Utbildningsprogramansvarig

Varje utbildningsprogram har en programansvarig som ska ha en lärar­anställ­ning men får inte samtidigt vara studierektor ellerämneskoordinator . En person kan vara utbildningsprogramansvarig, eller biträdande utbildningsprogramansvarig, för mer än ett utbildningsprogram. Utbildnings­program­ansvarigs viktigaste övergripande upp­gift är att ansvara för upp­följning av programmets kvalitet ur olika perspektiv, samt att ta initiativ till utveckling och för­bättring. Utbildningsprogramansvarig ska bereda förslag till förändringar i samråd med programrådet, men också genom andra kontakter med studenter, lärare och institutioner. Utbildningsprogramansvarig ska också vara beredd att delta i arbetsgrupper m.m. i anslutning till uppdraget. Uppgifter för utbildningsprogramansvarig är att

  • vara ordförande i programrådet,
  • ansvara för att programmets mål uppfylls och att gällande utbildnings-/studieplan följs,
  • bevaka att kursplaner följs,
  • ansvara för att utvärdera programmet enligt fakultetens modell för utbildningsutvärderingar,
  • ansvara för att beslut i områdesnämnd och utbildnings­nämnd genomförs i programmet,
  • årligen, efter beredning i programrådet, lämna förslag till utbildningsplan och studieplan för pro­grammet för beslut i NUN respektive TUN,
  • lämna förslag till kursinnehåll för nya kurser, efter samråd med berörda studierektorer vid kurs­ansvariga institutioner, programråd och (om flera huvudområden) ämneskoordinator/-er,
  • lämna förslag till ändringar i befint­liga kursplaner, efter samråd med studierektor vid kurs­ansvarig institution och vid behov ämneskoordinator/-er,
  • vid flytt av kurs från en institution till en annan samråda med studierektorer och ämnes­koordinator/-er,
  • kontinuerligt utvärdera programmet, t.ex. genom att följa upp kurs­värderingar, program­enkäter, alumnenkäter, yrkeslivs­anknytning och internationalisering, samt ta initiativ till utveckling och förbättring av pro­grammet,
  • en gång per undervisningsperiod gå igenom föregående periods kurs­värderingar till­sammans med representanter för studenterna,
  • bevaka studentrekrytering, genomströmning och arbetsmarknad och vid behov ta initiativ till åtgärder och förnyelse,
  • utveckla och uppdatera information om programmet för webbsidor samt delta i rekryteringsaktiviteter m.m.,
  • ha kontakter med studenter och vara tillgänglig för att lösa problem och besvara frågor,
  • ansvara för information om val av kurser och inriktningar,
  • ansvara för att studentärenden handläggs enligt fakul­tetens och universitets regler och rikt­linjer beträffande antagning och mottagning av nya studenter, tillgodoräknanden, vali­dering av kompetens, antagning till senare del m.m. och därvid samarbeta med studievägledare­, programadministratör, studierektorer och utbildningsledare,
  • lämna årlig rapport för programmet i samråd med programrådet, inklusive redovisning av hur programmets medel till förfogande använts (lämnas till TUN/NUN),
  • ha kontakter med fakultetens studievägledare. programadministratör och schemaläggare, lärare och studierektorer, samt övriga utbildningsprogramansvariga.

Utbildningsprogramansvariga, och vid behov biträdande utbildningsprogramansvariga, förutom för program som institution ansvarar för, utses av områdes­nämnden på förslag från N respektive T efter samråd med prodekan för utbildning och ämneskoordinator/-­er (fyllnadsval delegerat till arbetsutskottet). I de fall institution ansvarar för program utser institutionsstyrelsen utbildnings­program­ansvarig på förslag från ämneskoordinator efter dennas samråd med prefekt och N respektive T. Biträdande utbildningsprogramansvarig kan utses av områdes­nämnden (delegerat till arbetsutskottet) på förslag från N respektive T, efter samråd med prodekan för utbildning och ämneskoordi­nator. I de fall institution ansvarar för program utser institutionsstyrelsen vid behov biträdande utbildnings­program­ansvarig, på förslag från ämneskoordinator efter dennas samråd med prefekt och N respektive T. Biträdande utbildningsprogramansvarig ska ha en läraranställning men får inte samtidigt vara studierektor eller ämneskoordinator. ­ Biträdande utbildningsprogramansvarig är ett stöd till och samarbetar med utbildningsprogramansvarig. Utbildningsprogramansvarig är huvudansvarig för programmet och kan delegera arbetsuppgifter till biträdande utbildningsprogramansvarig, dock inte självvärdering vid utbildningsutvärdering och förslag på revidering av utbildningsplan inklusive studieplan.

Mandatperioder nollställs i och med att nuvarande mandatperiod upphör, dvs. blir treåriga (och samman­­lagt högst nio år) fr.o.m. 2022-01-01. Mandatperioderna är gemensamma för alla utbildnings­programansvariga.

XXIX Samordningskommittéer

Samordningskommittéerna fattar inga formella beslut. Kommittéernas huvudsakliga uppgift är att

  • vara ett forum för utbildningsprogramansvariga för erfarenhetsutbyte och att stödja varandra,
  • ta initiativ till, och inför beslut i NUN/TUN föreslå, aktiviteter som främjar utbildningarnas utveckling och kvalitet,
  • främja samordning och att stärka beredningen inför beslut i NUN/TUN, särskilt vad gäller utbildningsplaner, studieplaner och kursplaner,
  • vara ett forum för information, diskussion och insamlande av synpunkter som rör utbildningsprogrammen.

Samordningskommittén för naturvetenskapliga utbildningar på grundnivå samordnar basåret och de naturvetenskapliga kandidatprogrammen (se aktuell verksamhetsplan). Ordföranden i ämneslärarrådet bjuds in till sammanträdena.

Ledamöter: N, utbildningsprogramansvarig för naturvetenskapliga kandidatprogram samt basåret, tre studenter. Ordförande är N, eller den utbildningsprogramansvarig som N utser. Kommittén utser vice ordförande inom sig.

Samordningskommittén för tekniska utbildningar på grundnivå samordnar högskole- och civilingenjörsprogram samt tekniska kandidatprogram (se aktuell verksamhetsplan). ­Ledamöter: T, programansvarig för respektive utbildningsprogram, tre studenter. Ordförande är T, eller den utbildningsprogramansvarig som T utser. Kommittén utser vice ordförande inom sig.

Samordningskommittén för utbildning på avancerad nivå samordnar fakultetens masterprogram­ och magisterprogram (se aktuell verksamhetsplan). Samordningskommittén har normalt två sammanträden per termin.

Ledamöter: N, T, programansvarig för respektive utbildningsprogram, tre studenter. Ordförande är N eller T, eller den programansvarige som dessa utser. Kommittén utser vice ordförande inom sig.

Gemensamt för samordningskommittéerna:

  • dagordning utformas av ordföranden i samråd med ansvarig utbildnings­ledare,
  • vid sammanträdena förs minnesanteckningar,
  • fakultetens utbildningsledare deltar i sammanträdena,
  • vid behov kallas ämneskoordina­torer och studierektorer samt representanter för TUR.

XXX Ämneskoordinatorer

Ämneskoordinatorer utses för respektive sektion (fysik, teknik, kemi, biologi och geovetenskap, samt för matematisk-datavetenskapliga sektionen dels matematik och dels datavetenskap). Ämneskoordinatorerna ska ha en läraranställning, är ledamöter i utbildningsberedningen och kallas vid behov till t.ex. samordningskommittéer och programråd.

Ämneskoordinator ska:

  • koordinera utbildningen på grundnivå och avancerad nivå inom sektionens ämne/-n,
  • yttra sig om sektionens huvudområden inom kurser vid annan sektion,
  • vara ämnenas kontaktperson för fakultetsledning, områdes­kansli och utbildningsprogram­ansvariga i ämnesspecifika frågor, inklusive utbudet av fri­stående kurser och fördelningen av resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom sektionen,
  • lämna årlig rapport för fristående kurs och uppdragsutbildning till NUN respektive TUN,
  • ansvara för att utvärdera fristående kurs och uppdragsutbildning enligt fakultetens modell för utbildningsutvärdering,
  • yttra sig över föreslagna nytillkomna eller flyttade kurser i de förslag till utbildnings-/studieplaner som ska behandlas i utbildningsnämnderna. Detta avser kursplaner där ansvaret föreslås ligga vid institution inom berörd/-a ämneskoordinators/-ers ämnes­områden. Ett yttrande om avstyrkan ska innehålla en motivering för att utbildningsnämnd ska kunna ta ställning i frågan.

Berörd/-a ämneskoordinator/-er ska:

  • samråda med sektionsdekan gällande förslag till sakkunniga och specialsakkunniga för anställning av professor, adjungerad professor och gästprofessor, se avsnitt IX,
  • samråda med sektionsdekan gällande förslag till sakkunniga för ansökan om befordran till professor, se avsnitt IX,
  • samråda med ordförande i NUN eller TUN gällande förslag till utbildningsprogram­ansvarig och biträdande utbildningsprogramansvarig, se avsnitt XXIII,
  • samråda med ordförande i NUN eller TUN gällande förslag till lärar- och yrkeslivs­representanter i program­råd, se avsnitt XXIII,
  • till institutionsstyrelse föreslå ledamöter i programråd för program på avancerad nivå som institution ansvarar för, efter samråd med prefekt och övriga berörd/-a ämneskoordinator/-er, se avsnitt XXIV,
  • samråda med utbildningsprogramansvarig gällande förslag till kursinnehåll för nya kurser (om flera huvudområden), se avsnitt XXV,
  • vid behov samråda med utbildningsprogramansvarig gällande förslag till ändringar i befintliga kursplaner, se avsnitt XXV,
  • samråda med utbildningsprogramansvarig vid flytt av kurs från en institution till en annan, se avsnitt XXV,
  • till institutionsstyrelse föreslå utbildningsprogramansvarig och vid behov biträdande utbildningsprogramansvarig för program på avancerad nivå som institution ansvarar för, efter samråd med prefekt och N respektive T, se avsnitt XXV,
  • till prodekan för utbildning föreslå lärarrepresentanter i ämneslärarrådet, se avsnitt XXVIII.

Ämneskoordinator utses av sektionsdekan. Mandatperioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XXXI Ämneslärarrådet

Ämneslärarrådet är ett komplement till programkommittén för lärarprogrammet vid fakultetens för utbildningsvetenskaper med syftet att stärka grupp- och tillhörighetskänslan för ämneslärarstudenterna, t ex vid samläsning med studenter från andra utbildningsprogram. Vidare att ha en övergripande bild av programmets uppbyggnad och progression samt upprätthålla och stärka dialogen med den utbildningsvetenskapliga delen av ämneslärarprogrammet t.ex. avseende studievägledning och ömsesidig kunskap om respektive vetenskapsområde.

Vetenskapsområdets ämneslärarråd har till uppgift att

  • ta initiativ till att stärka samhörigheten och gruppkänslan för studenterna på programmet
  • lämna synpunkter på utbildningsplan vid behov
  • diskutera ändringar i ämneskursförteckningar
  • hålla sig a jour med ändringar i programmets upplägg och förändringar i kärnkurser som ges av institutionen för utbildningsvetenskaper
  • följa upp kursvärderingar för kurser som ges av institutioner inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, samt ta initiativ till utveckling och förbättring av programmet
  • lämna förslag till kursinnehåll för nya kurser, efter samråd med berörda studierektorer vid kursansvariga institutioner, programråd och (om flera huvudområden) ämneskoordinator/-er,
  • lämna förslag till ändringar i befintliga kursplaner, efter samråd med studierektor vid kursansvarig institution och vid behov ämneskoordinator/-er
  • tillstyrka förslag på ändringar i befintliga kursplaner och nya kursplaner för lärarprogramsspecifika kurser som ges av institutioner inom teknisk-naturvetenskaplig fakulteten
  • diskutera kvalitetshöjande åtgärder relevanta för ämneslärarutbild­ningen.

Sammansättning: En lärarrepresentant från vardera teknik, biologi, fysik, kemi och matematik samt två student­repre­sen­tanter ingår i ämnes­lärarrådet.

En studievägledare från vardera teknik, biologi, fysik, kemi och matematik, studievägledare för ämnes­lärare vid fakulteten för utbildnings­veten­skaper, en studievägledare från enheten för studentservice­ samt en utbildningsledare deltar vid behov på sammanträdena. Utbildningsledare från fakulteten för utbildningsvetenskaper deltar vid behov. Ordföranden i ämneslärarrådet bjuds in till Samordningskommittén för naturvetenskapliga utbild­ningar på grundnivå.

Lärarrepresentanter utses av prodekan för utbildning på förslag från respektive ämneskoordinator. Ordförande i ämneslärarrådet är teknisk-naturvetenskapliga fakultetens lärarrepresentant i programkommittén för lärarprogrammet vid fakulteten för utbildningsvetenskaper. Ordförande ansvarar för att förmedla information mellan dessa organ.

Mandatperioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XXXII Institutionernas ansvar inom utbildningen

Institutionerna är ansvariga för att genomföra kurser i enlighet med beslutade utbildnings- och kurs­planer. I detta ansvar ingår att försäkra sig om att utsedda lärare förstår kursens roll i respektive utbildningsprogram och att lärarna därför uppmanas till och ges möjlighet att delta vid t.ex. programmens lärardagar.

Institutionerna ansvarar vidare för att möjliggöra lärarnas pedagogiska kompe­tens­utveckling, samt för att i samråd med utbildningsprogramansvariga och programråd ta initiativ till ut­veckling och förbättring av kurser och utbildningar.

Dessutom gäller att

  • Institutionerna ansvarar för att samtliga kurser och samtliga kurstillfällen utvärderas och analyseras i enlighet med universitetets och fakultetens regler och rikt­linjer.
  • Institutionerna beslutar om resurssättning och lärarbemanning på kurser­na efter samråd med utbildningsprogramansvariga.
  • Berörd institution utser utbildningsprogramansvarig för program som institutionen ansvarar för, på förslag från ämneskoordinator efter dennas samråd med prefekt och N respektive T.
  • Berörd institution utser vid behov biträdande utbildningsprogramansvarig för program som institutionen ansvarar för, på förslag av ämneskoordinator efter dennes samråd med prefekt och N respektive T.
  • Berörd institution utser programråd för program som institutionen ansvarar för på förslag av ämnes­koordinator efter dennas samråd med prefekt samt övriga berörd/-a
    ämnes­koordinator/-er.
  • Institutionen ansvarar för att anställd som av områdesnämnden utsetts till uppdrag enligt arbetsordningen ges möjlighet att utföra sitt uppdrag.
  • Institutionen ansvarar för att handledare inom utbildning på forskarnivå ges utrymme för att utföra sitt handledningsuppdrag inom sin ordinarie tjänstgöring.
  • Institutionen ansvarar för att lärare på alla utbildningsnivåer och handledare inom utbildning på forskarnivå ges utrymme för kompetensutveckling.
  • Institutionen (institutionsstyrelsen) utser examinatorer för kurser på grundnivå och avancerad nivå.

XXXIII Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd (TUR)

Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd (TUR) har i uppdrag att stödja fakultetens pedagogiska utvecklingsarbete. TUR samverkar med fakultetens undervisande och handledande personal, pedagogiska ledare och studentrepresentanter samt med andra vetenskapsområden och andra lärosäten. TUR är involverat i utbildningsutvärderingarna samt i arbetet med fakultetens mål för utbildning. Arbetet avrapporteras årligen till områdesnämnden och utbildningsnämnderna.

Sammansättning: 8-10 lärarledamöter, varav en ordförande, utses av områdesnämnden på förslag från prodekan för utbildning. Tre studentrepresentanter (varav lämpligen en doktorand) ingår därutöver i TUR. Samtliga sektioner bör vara representerade i TUR.

Mandatperioden är treårig fr.o.m. 2021-01-01.

XXXIV Utbildnings­ledare

Utbildningsledarna är anställda vid områdeskansliet som är en del av universitetsförvaltningen. De handlägger övergripande utbildningsfrågor inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och är föredragande i beredande och beslutande organ.

Utbildningsledarna:

  • är huvudhandläggare för utbildningsfrågor inom fakulteten, vilket inkluderar att ta fram underlag och göra analyser inför beslut, att initiera och bereda ärenden till områdesnämnden och övriga organ, samt att genomföra och informera om fattade beslut,
  • driver projekt på uppdrag av områdesnämnden och dess underorgan,
  • utgör en expertfunktion gentemot utbildningsnämnder, institutioner, prefekter, administra­törer, utbildningsprogramansvariga och studierektorer,
  • ansvarar för att övergripande stödja och koordinera utbildningsutvärderingar,
  • träder vid behov in i utbildningsprogramansvarigs ställe (grundnivå och avancerad nivå),
  • ansvarar för att fakultetens riktlinjer för individärenden följs och har befogenhet både att fatta och att ändra beslut (grundnivå och avancerad nivå) enligt Områdesnämndens delegation,
  • representerar fakulteten i arbetsgrupper m.m. inom universitetet samt i nationella och inter­nationella samarbeten,
  • bereder frågor som rör fakultetsövergripande kurser, t.ex. kursplaner (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå),
  • beslutar om revision av kursplaner för fristående kurser efter tillstyrkan i närmast berört programråd,
  • beslutar om revision av kursplaner för programgemensamma kurser när programråden är överens,
  • beslutar om fullständiga nya kursplaner (basdata beslutas av NUN och/eller TUN) för programgemensamma kurser när programråden är överens, undantaget kursplaner där NUN och/eller TUN valt att fatta detta beslut.
  • beslutar om fullständiga nya kursplaner för fristående kurser efter tillstyrkan i närmast berört programråd, undantaget kursplaner där NUN och/eller TUN valt att fatta detta beslut.
  • kan på delegation från NUN respektive TUN och i samråd med N respektive T fastställa kursplaner (grundnivå och avancerad nivå).

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin