Plan för lokalförsörjning - vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap

1. Inledning

Uppsala universitet och vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap befinner sig, precis som det övriga samhället, i en tid som skuggas av klimathot och effekter av Coronapandemin. Osäkerhetsfaktorerna är många. Att diskutera lokalförsörjning mot den bakgrunden är en utmaning, eftersom lokalfrågorna är långsiktiga och löpande, innefattar byggnader och faciliteter som inte alltid karaktäriseras av flexibilitet utan snarare av låsta förhållanden. Arbetet med att ta fram en långsiktig lokalförsörjningsplan har därför utgått från att klimatfrågan och efterdyningarna av pandemin är fenomen som man över lång tid kommer att behöva förhålla sig aktivt till i alla överväganden och beslut under det kommande decenniet, så att en situation uppnås som är klart bättre både i fråga om klimatpåverkan, i fråga om beredskap för nya globala utmaningar och i fråga om hushållande med ekonomiska resurser. Slutligen måste lokalförsörjningsansvaret även ledsagas av en diskussion kring tillgänglighet för studenter och lärare med funktionsvariationer.

Vetenskapsområdets campusområden är den normala platsen för studier, undervisning och forskning. Bakom föreliggande lokalutredning finns en stark förhoppning om att verksamheten i kollegial anda aktivt kommer att motverka ett synsätt som riskerar att permanenta delar av pandemins förflyttning av verksamheten hem till de anställdas privata bostäder. När det inte längre råder några särskilda restriktioner rörande situationen kring Covid-19 måste allt vara fullt anpassat för en återgång till campusverksamheten. Därför är det centralt att området arbetar med en långsiktig lokalförsörjning utifrån premisser som visserligen noga tar tillvara erfarenheter och möjligheter som uppstått i och med pandemi-omställningen, men som i grunden bygger på den tidigare långa erfarenheten av att bedriva forskning och utbildning på plats vid campusområdena i Uppsala och i Visby.

Att viktiga erfarenheter gjorts under hanteringen av pandemin är emellertid oomtvistligt, och ur ett hållbarhetsperspektiv kan man förutse att många lösningar kan bli till hjälp för att minska exempelvis klimatpåverkan. Campusbaserad verksamhet är det normala och självklara men kan vägas mot värdet av digitala och andra lösningar. Det viktiga är inte att säga vad som är rätt och fel i allmänhet, det viktiga blir att ta ett ordentligt grepp om dessa frågor och i lugn och ro formulera principer för hur verksamheten bör se ut framöver, så att inte olyckliga och kvalitetsunderminerande normförskjutningar tillåts ske lokalt och i olika grad i verksamheten, med följden att stor oklarhet och osäkerhet uppstår kring vad man kan förvänta sig av anställda och studenter.

2. Bakgrund

Enligt uppdrag från konsistoriet i Uppsala universitets lokalförsörjningsplan 2021–2023 (UFV 2019/2124, beslutad 2020-12-17) ska varje vetenskapsområde utarbeta en långsiktig nioårig plan för lokalförsörjning och lokalutveckling.

För att ge en god grund för långsiktig planering ska varje vetenskapsområde, universitetsbiblioteket och universitetsförvaltningen göra en översyn av de lokaler man verkar i och spegla dessa mot en framtida verksamhet i ett 9-årigt perspektiv. Planeringen ska följa de styrande principerna i lokalförsörjningsplanen. En sammanvägning av de olika verksamheternas planer och en prioritering av projekt bereds i rektors ledningsråd och fastställs av konsistoriet.

Vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap formaliserades detta arbete genom ett direktiv från områdesnämnden 2020-06-03 och ett uppdrag till vicerektor att utse en arbetsgrupp för lokalutvecklingsfrågor bestående av då tillträdande ställföreträdande vicerektor (ordförande), representanter från områdets fakulteter och en studentrepresentant, samt stöd i form av tjänstemän från områdeskansliet och byggnadsavdelningen.

Arbetet med att utarbeta föreliggande lokalförsörjningsplan har därefter skett med särskild hänsyn tagen till Uppsala universitets mål och strategier (UFV 2018/641), Uppsala universitets lokalförsörjningsplan 2021–2023 (UFV 2019/2124), samt Utvecklingsplan 2050 (UFV 2017/2134). Dessa dokument ger med sina olika utgångspunkter en bred bakgrund för arbetet. Hänsyn måste alltid tas till att Uppsala universitet har sina lokaler i symboliska och kulturellt värdefulla områden. Vidare är arbetet med lokalförsörjning – vid Uppsala universitet i stort, såväl som vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap – präglat av klimatfrågan. Strävan efter hållbar utveckling är en given förutsättning för alla överväganden kring nyproduktion, renovering och drift av lokaler, samt i planering av nya miljöer både inomhus och utomhus.

Huvudfokus för föreliggande plan är den långsiktiga lokalförsörjningen vid de fyra intendenturområden som alltså utgör den fysiska basen för verksamheten inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap i Uppsala, samt andra relevanta lokaler i närheten av dessa intendenturområden, särskilt Universitetshuset. Bara i de fall det är direkt relevant berörs andra intendenturområden, bibliotek, nationer och övriga byggnader som ingår i Uppsala universitets totala lokalbestånd. Frågan om den långsiktiga lokalförsörjningen vid Campus Gotland kommer UU att behandla i annan ordning. Utredningen och informationsinhämtningen som ligger till grund för denna plan har inte gett vid handen att det finns några särskilda vetenskapsområdesspecifika problem vid Campus Gotland att hantera i nuläget.

Under arbetet med att ta fram föreliggande plan blev det tidigt uppenbart att några lokalförsörjningsfrågor har en mer akut karaktär och därför bör hanteras i en första fas. Detta rör omställning av ett antal lärosalar på samtliga intendenturområden. I detta ingår specifikt situationen med överkapacitet på Gamla torget. Vetenskapsområdet har även en institution med verksamhet på intendenturområdet BMC, vilket har aktualiserat en diskussion kring eventuell omlokalisering i närtid och därför behandlas inte heller den frågan närmare i föreliggande plan. Ambitionen är att dessa frågor ska lösas på kortare sikt och att föreliggande lokalförsörjningsplan gäller under förutsättning att de får en tillfredställande lösning.

Arbetsgruppen har som redan berörts i inledningen utfört sitt uppdrag under en period då verksamheten vid Uppsala universitet varit tydligt präglad av Coronapandemin och dess effekter. Pandemin har aktualiserat frågeställningar som i hög grad skär in i diskussionen kring behov och utveckling av lokaler, vilket har varit omöjligt att bortse ifrån i det praktiska arbetet med lokalförsörjningsplanen. I Uppsala universitets treåriga lokalförsörjningsplan 2021–2023 (UVF 2019/2124) står att situationen som uppstått till följd av covid-19 ”visat att förändringar i omvärldsfaktorer kan kräva en snabb omställning av lokaler”. Detta är givetvis något som även den nioåriga lokalförsörjningsplanen vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap tar fasta på, både ifråga om utformning av själva planen och ifråga om planeringen av kommande lokalbehov och lokalutveckling.

Det har emellertid inte varit möjligt att i arbetet systematisk parera för konsekvenserna av pandemin. Visserligen kan man redan nu förutse vissa långsiktiga konsekvenser, men i föreliggande plan kommer de konsekvenserna på grund av osäkerheten bara beröras när det finns mycket starka skäl att ta hänsyn till dem. Principen som formulerades i inledningen, att campusverksamheten är huvudverksamheten, gäller generellt. Men mot bakgrund av det något osäkra läget bör det samtidigt understrykas att föreliggande plan relativt snart behöver ses över och eventuellt justeras utifrån erfarenheter som verksamheten fått i efterdyningarna av pandemin.

3. Arbetsgrupp, metod och nulägesbeskrivning

3.1 Arbetsgruppens sammansättning och arbetssätt

Som redan nämnts i bakgrundsavsnittet utsågs en arbetsgrupp av vicerektor efter förankring med dekanerna. Det skedde ungefär ett halvår innan direktivet till vetenskapsområdet slutligen fastställdes av konsistoriet, 2020-12-17. Eftersom det föreföll ytterst sannolikt att uppgiften skulle komma att landa på området framfördes önskemål om att arbetet skulle komma igång hösten 2020. Vicerektor utsåg en pragmatiskt sammansatt grupp av ledningspersoner från verksamheten som sammantaget, utifrån olika erfarenheter, också besitter särskilt hög kompetens i frågor som rör lokalförsörjning och intendenturarbete vid vetenskapsområdet.

Arbetsgruppen har bestått av:

• Mattias Martinson, stf vicerektor humaniora och samhällsvetenskap, ordf.
• Coco Norén (till och med december 2020), dekan språkvetenskapliga fakulteten
• Claes Levinsson (från och med januari 2021), prefekt IRES, föreståndare Gamla torget
• Henrik Edgren, t.o.m. 2020-12-31 var Edgren prefekt EDU och föreståndare för Blåsenhus
• Erik Lindberg, dekan historisk-filosofiska fakulteten, t.o.m. 2020-06-30 var Lindberg föreståndare för Engelska parken
• Joakim Palme, dekan samhällsvetenskapliga fakulteten
• Fredrik Sandgren, prefekt ekonomisk-historiska institutionen och stf föreståndare Observatoriet
• Anna Singer, dekan juridiska fakulteten
• Olivia Andersson, vice ordförande i föreningen Uppsalaekonomerna, studentrepresentant

Stöd från universitetsförvaltningen:

• Robert Arktell, byggnadsavdelningen
• Elsa Bådagård, områdeskansliet för humaniora och samhällsvetenskap

Mattias Martinson har haft ansvaret för beredningen av arbetsgruppens möten, med understöd av Robert Arktell och Elsa Bådagård. Robert Arktell har skött merparten av informationsinhämtning och grundläggande informationsbearbetning.

Arbetsgruppen har träffats regelbundet under projektets gång. Vid mötena har aktuell information presenterats utifrån det löpande arbetet med informationsinhämtning. Identifierade frågeställningar har också presenterats. Stor del av mötestiden har sedan vikts för diskussion och beslut om inriktning för det fortsatta arbetet.

3.2 Metod för informationsinhämtning

Informationen har inhämtats genom enkätutskick till samtliga prefekter (svarsfrekvens på 100 %), intervjuer med intendenterna för Blåsenhus, Engelska parken, Gamla torget och Observatoriet, samt möte med studentrepresentanter.

Tidigare utredningar ”Sammanställning av studiesociala ytor” (år 2018) och ”Pilot kring sammanhållen serviceorganisation för Engelska parken och Segerstedt” (år 2020), samt ”Nuläges- och behovsanalys av intendenturorganisationen” (UFV 2020/144) har bidragit till kunskap och som underlag för diskussion i arbetsgruppen.

3.3 Nulägesbeskrivning 2019

Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap hade per 2019-12-31 en internhyreskostnad på drygt 113 mkr fördelat på ett drygt 20-tal olika hyresavtal omfattande ca 43 500 kvm egen area. Det motsvarar ca 13 % av Uppsala universitets samlade internhyra och ca 11 % av universitetets totala area.

För att sätta sifforna i perspektiv gjordes en tillbakablick på perioden 2011 till 2019. Av den framgår att både den faktiska ytan och internhyran stadigt ökat under perioden. Ytan har växt från ca 34 000 kvm till ca 43 500 kvm och internhyran från ca 89 mkr till ca 113 mkr. Således har kostnaden i form av internhyra per kvadratmeter under perioden legat relativt konstant på ca 2600 kr/kvm.

Givet en fortsatt utveckling av verksamheten i ungefär samma omfattning kan perspektivet bakåt ge en indikation för den kommande 10-årsperioden. Områdets generella ambition är att så snart som möjligt återgå till campusundervisning och ledningen för området och fakulteterna uttrycker tydligt uppfattning att campusundervisning är det som ska prägla verksamheten också efter pandemin. Man bör dock, trots detta, konstatera en viss osäkerhet beroende på konsekvenserna av eventuella beteendeförändringar efter pandemin. Framförallt bör man kanske reda nu förvänta sig att vissa verksamheter fortsättningsvis kommer att bedrivas med ett större mått av digitala inslag, med den möjliga konsekvensen att behovet av lokalytor för ordinarie aktiviteter totalt sett minskar. På medellång och lång sikt kommer en sådan utveckling att möjliggöra arrangemang som skapar effektivare användning av befintliga ytor samt öppna för en diskussion kring eventuella behov av andra typer av ytor.

Vakansgraden för berörda campusområden år 2019 är relativt låg och i närheten av universitetets riktmärke om ca 5 % av de samlade lokalkostnaderna. En tillbakablick ger vid

handen att vakansgraden totalt sett har varit relativt konstant under perioden.[1] Se bilaga 3 för mer information.

4. Resultat av informationsinhämtning

I detta avsnitt redovisas informationsinhämtningens kärnpunkter. Avsnittet är strukturerat efter vem som delgivit arbetsgruppen information. Allra sist presenteras en sammanfattande bedömning, inklusive ett antal frågor som av arbetsgruppen bedöms som särskilt viktiga att ta ställning till.

4.1 Institutioner

Av enkätsvaren från vetenskapsområdets 31 institutioner framgår att lokalerna i allmänhet bedöms vara ändamålsenliga. Det finns inte några stora eller övergripande problem med inomhusmiljö, inte heller några rapporter om systematiska fysiska arbetsmiljöproblem. Coronapandemin har ställt till det men inga tydliga systematiska slutsatser går att dra kring konsekvenserna i detta läge, förutom att den ökade digitaliseringen förväntas bli del av det ”nya normala”.

Låg nyttjandegrad för både undervisningslokaler och kontorsarbetsplatser lyfts fram som något man funderar kring, liksom att de flesta anställda föredrar eget/delat kontor framför öppna kontorslösningar.

Tankar kring studentytor återkommer i många svar. Det handlar om allt från kostnader till kvalitet, tillgång och beläggningsgrad.

Generellt bedömer institutionerna att verksamheten kommer fortsätta utvecklas/växa, men att det inte alltid nödvändigtvis kommer innebära behov av ytterligare lokalyta. En utökning av verksamheten kan enligt flera institutioner ske genom förtätning och med hjälp av en del av de digitala arbetssätt som implementerats under pandemin. Distansarbete, distansundervisning och hybridmöten bedöms bli en del av det nya normala efter pandemin. Kraven på ”hållbara lokaler” anses komma att öka, från studenter, såväl som från personal och samverkanspartners. Detta gäller allt från energianvändning, restauranger, materialval, samt studie- och arbetssociala frågor.

Flera institutioner resonerar kring effekter av pandemin och att exempelvis globala samarbeten och nationella/internationella konferenser i högre grad även fortsättningsvis kan komma att bli digitala. Detta är gynnsamt ur hållbarhets- och klimatperspektivet pga. minskat resande. Samtidigt ställer det högre krav på utvecklade campusbaserade lösningar för framgångsrik digital internationalisering och globalisering.

4.2 Intendenturer

Förutsättningarna är lite olika, framförallt beroende på antal byggnader inom respektive campus. Inget intendenturområde är helt likt något annat i det avseendet. Gamla torget har särskilda utmaningar genom att deras lokaler är utspridda i elva olika och i flera fall geografiskt separerade byggnader (områdets övriga intendenturområden ha endera har en dominerande byggnad eller ett samlat byggnadskomplex). En annan utmaning för Gamla torget är närheten till stadskärnan som riskerar att trycka upp hyresnivåerna.

Man rapporterar generellt en hög efterfrågan på kontorsarbetsplatser. Samtidigt konstaterar man att kontoren generellt sett har en låg nyttjandegrad. Intendenturerna upplever att principerna för vad som gäller för att ha ett eget kontor skiljer sig något mellan olika institutioner och campus. Vid Engelska parken har viss omställning av undervisningslokaler till kontor skett.

Nyttjandegraden på undervisningslokaler är generellt sett låg, vilket man är medveten om vid samtliga campus. Intendenturerna har delvis olika uppfattningar hur man bör närma sig frågan kring en eventuell högre grad av samordning mellan olika intendenturområden på bekostnad av institutionernas självbestämmande. Oavsett hur man resonerar tycker alla att det är viktigt att pågående samarbeten mellan intendenturområden utvecklas. Man är samfällt positiva till att försöka minska de murar som finns mellan institutionerna (personal och studenter), exempelvis kring teknisk service för dem som rört sig till ett ”annat campus” än där man normalt arbetar. Samma service ska erbjudas alla. Identitetsfrågor kopplade till den egna institutionen eller det egna campusområdet diskuterades också i detta perspektiv: är tillhörigheten till den egna institutionen viktigare än att identifiera sig som UU-student?

Vid Engelska parken, Gamla torget och Observatoriet kan studenterna nyttja ej bokade undervisningslokaler för grupparbeten eller självstudier. Lokalerna bokas fysisk på plats via servicecenter/reception eller direkt i TimeEdit. Detta ökar nyttjandegraden och är populärt, även om man inte har kommit ända fram med att göra denna möjlighet känd för alla studenter. Studenternas sekundära bokningar av ej bokade lokaler syns inte heller i statistiken för TimeEdit. Detta gör att statistiken för nyttjandegraden av undervisningslokalerna blir något missvisande, även om det ännu bara är på marginalen. Gällande studentytor i övrigt efterfrågas ett samlat grepp kring knäckfrågor, exempelvis: Vad är minsta gemensamma nämnare för en studentyta? Vilka olika typer av studentytor finns det behov av?

Vid Ekonomikum har man diskuterat möjligheten att bygga om en innergård för expansion av användbar yta. Det är fortfarande en outredd idé som man kan ha i minnet och diskutera vidare vid eventuella framtida behov av expansion.

Inspelningsstudios för distansundervisning lyfts fram som en viktig sak att satsa på med mer systematiska åtgärder. Man tror att det kommer vara starkt efterfrågat även efter pandemin. Långsiktighet och flexibla lokaler lyfts fram som viktiga att prioritera, för att kunna möta verksamheternas förändrade behov över tid utan att behöva göra större dyra och klimatpåverkande ny- och ombyggnationer. Undervisningslokaler kan i vissa fall behöva anpassas permanent för att situationen på ett campus ska bli mer optimal (något som redan nu sker i Blåsenhus, där fyra mindre lärosalar konverteras till två större).

Man ger uttryck för åsikten att det är viktigt med ett samlat grepp som ger ramarna för vetenskapsområdets långsiktiga arbete med lokalförsörjningen. I detta sammanhang lyfts både ekonomi och miljömässigt hållbar utveckling fram som viktiga bakgrundparametrar.

4.3 Studenter

Studenterna lyfter fram behovet av att den framtida lokalförsörjningen sker med ambitionen att minska klimatpåfrestningarna, samt att lokalförsörjningen inte leder till beslut som successivt äter upp ekonomin för undervisning.

I fråga om studentytor och studieplatser lyfter man fram att en studentyta kan ha olika syften, vilket innebär att vad som gör en bra studentyta och studieplats varierar. Då det finns olika former av studier uppfyller inte alla studieytor alla behov för studier och behöver varieras. Det kan exempelvis vara grupparbeten, ensamstudier, digitalt deltagande i undervisning och examination. Behovet skiljer sig också beroende på hur länge man sitter och arbetar. Sociala ytor, liksom möjligheterna att tillreda och/eller köpa mat och fika, skapar ytterligare frågeställningar som inte får glömmas bort. Studenterna för fram betydelsen av studentytor av god kvalitet och med god arbetsmiljö. Det handlar exempelvis om god ergonomi, belysning och ljudnivå. Andra viktiga aspekter är tillgång till eluttag, tillräcklig arbetsyta, närhet till toalett och mat/kaffe/vatten samt närhet till bibliotek med relevant kurslitteratur. Studentytor för längre studietillfällen ställer högre krav på ergonomi och närhet till service, medan studieplatser för kortare studietid kan ha närhet till undervisningssal som viktigaste faktor. Studenterna upplever att kvalitet och kvantitet skiljer sig ganska signifikant sig mellan olika campus.

På Ekonomikum efterfrågas fler grupprum medan man på Blåsenhus, Engelska parken och

Gamla torget efterfrågar fler tysta läsplatser. Största anledningen till att studenter söker sig från sitt ”hemmacampus” till studentytor på annat campus är man upplever att en viss basfacilitet saknas, exempelvis café, matplats eller bibliotek. Bostadens lokalisering styr också till viss del valet av arbetsplats inom universitetets lokaler. Studenter som betraktar ett visst campus som sitt hemmacampus rapporterar emellertid inte någon större konkurrens om studentytor orsakad av att studenter med hemvist på andra campus rör sig mellan olika campus och pluggar på andra än sina hemmacampus.

Vid Engelska parken och Gamla torget kan studenterna boka lediga grupprum/mötesrum via receptionen vilket är mycket uppskattat men ännu inte allmänt känt i de breda lagren av studenter. Samma möjlighet önskas även på Blåsenhus och Ekonomikum.

Studenterna är villiga att förflytta sig mellan olika campus för den lärarledda undervisningen, förutsatt att den schemalagda undervisningen sker mellan kl. 8 och 17 och att det finns rimlig ställtid för att hinna förflytta sig. Ju högre grad av fri arbetstid (dvs. ju färre antal timmar lärarledd undervisning man har per vecka) desto större möjlighet att röra sig mellan olika campus och nyttja olika typer av studentytor (något som inte minst har relevans i diskussionen av olika behov för studenter från de olika vetenskapsområdena, som i regel har väsentligt fler lärarledda undervisningstimmar i reguljära undervisningslokaler). I relation till identitetsfrågan diskuterades bland annat att identitetsfrågan kanske är knuten till något annat än den specifika utbildningen eller det egna campusområdet. Kanske är en ”humsam-identitet” det som kan eftersträvas på sikt? Identitetsfrågan uppfattas från studenternas håll som mer betydelsefull för lärare än för studenter.

Studenterna ser positivt på att nyttja universitetshuset i högre grad för undervisning. Idag betraktas universitetshuset av många som ett museum med högtidlig aura, snarare än en levande del av universitets verksamhet. ”Väcks det liv” i universitetshuset är det dock viktigt att säkerställa kringfunktioner som matplatser och studentytor.

Studenterna upplever den fysiska tillgängligheten och överskådligheten i Engelska parken som bristfällig. Det är inte minst svårt med framkomligheten för personer med synnedsättning eller rörelsehinder.

4.4 Fastighetsägare

Byggnadsavdelningen har löpande avstämningar med samtliga berörda fastighetsägare och det bedöms inte finnas några stora frågor eller oklarheter för den kommande 5–10-årsperioden med bäring på lokalutredningen. Fastighetsägarna arbetar i en bransch med starkt tryck mot hållbar utveckling och klimatsmarta lösningar, något som också generellt sett genomsyrar alla förhandlingar med Uppsala universitet.

Den mest aktuella frågan är att Observatoriets hyresavtal i skrivande stund slutförhandlas, men parterna är överens om villkoren och hyresavtalet bedöms vara klart inom kort. En tendens som kan skönjas i spåren av Coronapandemin är diskussionen om ett något mer flexibelt innehåll i hyresavtalen, för att under avtalstiden kunna ändra utformning av lokalen.

Det finns två byggrätter lämpade för framtida expansion, en vid Blåsenhus och en vid

Ekonomikum. En ny bussnod längs Luthagsesplanaden har diskuterats av Uppsala kommun. Sätts dessa planer i verket skulle det möjligen kunna påverka den existerande byggrätten, men om detta finns ingen mer information i nuläget.

4.5 Sammanfattande bedömning

Utifrån de redovisade resultaten av informationsinhämtningen från institutioner, intendenturer, studenter och fastighetsägare kan man peka ut några centrala och prioriterade frågeställningar som kan bearbetas och formas till ett förslag att presentera för områdesnämnden.

Den första frågeställningen rör campusområdet Gamla torget och dess mer omedelbara behov. Redan i inledningen nämndes att denna fråga måste hanteras separat. Detta sker också parallellt med arbetet att ta fram områdets lokalförsörjningsplan. I övrigt reser Gamla torget den viktiga frågan kring expansionsmöjligheter i stadskärnan, något som ligger i linje både med UUs långsiktiga ambition som ett universitet i staden, och med klimatfrågan och hållbar utveckling, genom att man då utnyttjar tomma lokaler och slipper bygga nytt.

Den andra frågeställningen är huruvida flöden av studenter och lärare mellan campusområden bör öka för att man ska uppnå ett bättre resursutnyttjande av bokningsbara lokaler. I viss mån aktualiserar detta arbetsmiljöfrågor för studenter och lärare, men den tydligaste linjen i diskussionerna kring denna frågeställning har varit något man kan beskriva som en identitetsfråga. Det handlar bland annat om värdet av att som lärare eller student känna tillhörighet till ett specifikt campusområde, men olika identiteter och intressen av identiteter kan även hamna i konflikt med varandra. Exempelvis en UU-identitet kontra en identitet kopplad till en viss institution. Studenter tenderar vara mer positiva till undervisning på flera olika campus jämfört med lärarna. Identitetsfrågan kan ses i framförallt tre olika perspektiv. Det första handlar om när exempelvis en institution flyttar till ett annat campus, det andra handlar om när undervisning sker på annat campus (än ”hemmacampus”) och det sista perspektivet handlar om när studenter och lärares identitet kopplar till specifikt campus. Vissa utbildningar har också ett behov av att skapa gruppidentiteter över tid, vilket åtminstone till en del kräver mer av samlad lokalisering, medan andra utbildningar i lägre grad bygger långsiktig gruppidentitet mellan studenterna.

Det blir tydligt i diskussionen att identitetsfrågan inte får ta bort fokus från kostnadsansvar i verksamheten. Det är i många fall viktigare att fylla lokalerna än att värna en specifik identitet, och när man väl argumenterar utifrån identitet som ett särskilt värde är det viktigt att man är tydlig med vad man avser och varför.

Relaterad till frågan om flöden mellan campusområden är även frågan om lokalbokningen i högre grad bör centraliseras, på verksamhetsområdesnivå eller universitetsnivå. Även denna frågeställning aktualiserar frågan om identitet och tillhörighet. I avvägningen mellan identitet och ökad rörlighet mellan campus för att nå ett högre resursutnyttjande av bokningsbara lokaler bör vetenskapsområdet i utgångsläget förhålla sig osentimentalt för att uppnå förändring. På samma sätt som beskrevs ovan får identitetsfrågor får inte tillåtas låsa diskussioner om förändrad lokalanvändning. Däremot ska givetvis påverkan på lärarnas arbetsmiljö, undervisningens och utbildningarnas karaktär alltid beaktas.

Studentytor är ytterligare en prioriterad fråga. Även om den i skrivande stund utreds på central nivå (av planeringsavdelningen) bedöms det vara viktigt att vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap själva definierar vilka möjligheter och utmaningar som finns vad avser studentytorna vid aktuella campusområden, samt hur man vill se på relationen mellan studentytor på intendenturområdena, i biblioteken och på nationerna. Studentperspektivet och studenternas arbetsmiljö är givetvis helt centrala eftersom studenternas inspel i frågor om kvalitet på studieplatser och vilka behov som finns avgör möjligheten att driva arbetet vidare på ett konkret sätt.

En viktig fråga att klargöra är hur överytor inom vetenskapsområdet ska hanteras och vem som ansvarar för och utgör buffert för sådana ytor. Idag är det byggnadsavdelningen som hanterar kostnaden för överytor (tomma lokaler). Det har i arbetet med lokalförsörjningsplanen inte uppkommit något argument för att ändra på den ordningen. Det är av yttersta vikt att byggnadsavdelningen fortsätter arbeta för att hyresavtalen ska vara så gynnsamma och flexibla som möjligt för hyresgästen, för att på bästa sätt kunna hantera en framtid som bedöms föra med sig större behov av omställningar och flexibla lokallösningar.

Det är ofrånkomligt i arbetet som rör lokalförsörjning att tangera frågor som rör styrande principer för vetenskapsområdet. Det har därför varit av största vikt att diskutera huruvida områdesnämnden utanför ramen för denna plan även ska besluta om styrande principer vad gäller till exempel kontorsarbetsplatser och huruvida lokalbehovet ska styra mer än önskemål om specifik lokal.

Ytterligare en central fråga för områdets lokalförsörjningsplan en eventuell framtida expansion utifrån existerande byggrätter och prioriteringen för kommande nybyggnationer vid campusområden som Blåsenhus och Observatoriet. Även här aktualiseras frågan om Gamla torgets utveckling och UU:s expansion in i stadskärnan liksom den framtida potentialen i The Svedberg lab, som under en längre period framöver successivt saneras och ställs om till användbara lokaler. Alla överväganden kring framtida expansion sker mot bakgrund av klimatfrågan och relaterade frågor kring hållbar utveckling.

Under arbetets gång har frågan om examinationslokaler aktualiserats. En effekt av

Coronapandemin är att andelen digitala examina ökat markant, vilket fört med sig frågor kring bland annat rättssäkerhet. Tyngden i frågan motiverar att den lyfts in i arbetet och att den hanteras för framtiden. Ambitionen bör åtminstone vara att genomlysa och ta ställning till behovet av särskilda examinationslokaler kontra möjligheten att antingen använda befintliga lokaler för examination eller hyra in lokaler för enskilda tillfällen (exempelvis Fyrishov). I stort är dock detta en fråga för hela UU och den kan aldrig lösas fullt ut på områdesnivå.

5. Arbetsgruppens förslag till områdesnämnden

Det finns som redan nämnts vissa akuta problem kring hyreskontrakt/lokalkostnader/ studentytor som hanteras separat och inte kommer tas upp i den långsiktiga planen. De förslag som nu ges för Gamla torget är under förutsättning att de akuta problemen löses på kort eller medelkort sikt.

5.1 Lokalförsörjningsberedning

Arbetet med den långsiktiga lokalförsörjningen ger vid handen att områdesnämnden behöver en permanent grupp som bereder frågor kring lokaler inför det årliga VP- arbetet. Behovet av utvecklat samarbete mellan intendenturerna bedöms också som framgångsfaktor för en effektivare lokalförsörjning inom vetenskapsområdet. Därför kan med fördel en grupp för lokalförsörjningsberedning inrättas som också knyter intendenturernas ledningar närmre samman än idag.

Områdesnämnden beslutar att:

Inrätta en lokalförsörjningsberedning under områdesnämnden som ska följa upp centrala och gemensamma frågor samt löpande bevaka de uppgifter som specificeras i denna lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsberedningen bereder också årlig uppföljning och revidering av den nioåriga lokalförsörjningsplanen. Gruppen sammanträder minst en gång per termin och ska vara sammansatt av stf. vicerektor, intendenturområdenas ordföranden, kanslichefen vid områdeskansliet för humaniora och samhällsvetenskap, studentrepresentant samt stöd från områdeskansliet och byggnadsavdelningen.

5.2 Expansion

Det bedöms inte föreligga något behov att expandera lokalbeståndet i det korta perspektivet, men om det blir aktuellt att expandera så har arbetet gett en tydlig indikation på hur expansionen bör ske och vilken beredskap som är lämplig.

Områdesnämnden beslutar att ställa sig bakom följande principer:

• Expansion sker alltid utifrån överväganden som rör hållbar utveckling och minimering av klimatpåverkan.
• Expansion bör i första hand ske inom befintliga lokaler.
• Expansion bör i andra hand ske inom citykärnan.
• De existerande byggrätterna är ett stort framtida kapital och de måste värnas. Vid expansion genom nyttjande av existerande byggrätt ska Blåsenhus prioriteras före Ekonomikum. Om särskilda behov uppstår på Ekonomikum får detta utredas i särskild ordning, primärt sker detta genom att man utreder möjligheten att ställa om inuti byggnaden, inklusive nyttjande av innegårdar mm.

Områdesnämnden beslutar att:

Intendenturen för Gamla Torget får i uppdrag att under 2022, i samråd med

byggnadsavdelningen och den nyinrättade lokalförsörjningsberedningen, systematiskt utreda möjligheterna till expansion i city inklusive frågan om kostnadsansvar för det universitetsgemensamma värdet av att universitet finns närvarande i citykärnan.

5.3 Undervisningslokaler

5.3.1 Flöden och bokningssystem

Det är viktigt att vetenskapsområdet tar ansvar för att lokalerna är så optimala som möjligt i både omfattning och standard.

Universitetshuset har låg beläggningsgrad trots att det är centralt lokaliserat mellan vetenskapsområdets olika huvudcampus. Det borde kunna nyttjas i betydligt högre grad än idag. Universitetet önskar att universitetshuset ska nyttjas mer och för att stimulera till detta tas för närvarande ingen kostnad ut för undervisningslokalerna där. Ett större nyttjande av universitetshuset bidrar även till att stärka universitets identitet och varumärke. En förutsättning för detta är att universitetshuset har långsiktigt hållbara basfaciliteter som café och möjligheter att tillreda medhavd mat. Vidare behöver en konsekvensanalys göras i förhållande till subventionering av bokningskostnader i universitetshuset.

Områdesnämnden beslutar att ställa sig bakom följande principer:

• Lokalbokningen bör inte centraliseras, men samordningen av lokalanvändningen ska öka mellan institutionerna inom och utom vetenskapsområdet.
• Högre grad av nyttjande av Universitetshuset för undervisning är önskvärt (vilket även innebär att frågan om tillräckliga studentfaciliteter i huset och närområdet behöver bevakas).

Områdesnämnden beslutar att:

• En större avstämning kring studentflöden och samordning mellan intendenturområden och institutioner ska ske under andra halvan av år 2022, därefter vart tredje år, samt att en plan för detta arbete upprättas under 2021 av områdesnämnden genom dess nyinrättade lokalförsörjningsberedning.

5.3.2 Anpassningar av befintliga undervisningslokaler

I takt med att utbildningen utvecklas och studentgrupper förändras ändras behovet av undervisningslokaler. Det ställer krav på flexibla lokaler. För att säkerställa möjlighet till effektiv undervisning och ett effektivt lokalutnyttjande finns det behov av att ställa om ett antal mindre undervisningslokaler till färre större. I nuläget har det framförallt aktualiserats för Blåsenhus, men inte minst med tanke på pandemin kan det mycket väl uppstå behov på idag oväntade platser. Man bör då även beakta att stora lokaler kan avgränsas med flexibla väggar.

Områdesnämnden föreslås besluta att:

Vart tredje år, via lokalförsörjningsberedningen i dialog med skyddsombud,

personalorganisationer och studentkårer, genomföra en större genomlysning av lokalbeståndet för att avgöra om det finns behov av anpassningar.

5.4 Studentytor

En universitetsövergripande utredning för att skapa en överblick och tydlighet är påbörjad och leds av planeringsavdelningen. Oavsett vad den utredningen landar i behöver området arbeta aktivt med frågan om kvalitet och tillgång till studentytor. Det anses viktigt att kunna följa studenternas nyttjande av icke bokade undervisningslokaler över tid.

Områdesnämnden beslutar att ställa sig bakom följande principer:

- Differentierad syn på studentytor ska råda och nedanstående områden ska lyftas in i den universitetsgemensamma långsiktiga diskussionen kring studentytor:

• Samordning mellan bibliotek, nationer och vetenskapsområden
• Synliggöra lediga undervisningslokaler för att kunna nyttjas som studentytor genom bokning.
• Göra studenters bokningar av icke bokade undervisningslokaler synligt i statistiken över nyttjandegrad (TimeEdit).
• Skapa en plattform så att studenter enkelt kan se var studentytorna och de olika typerna av studentytor finns.
• Definiera typer av studentytor exempelvis i fem kvalitetskategorier:
  • öppna och mer flyktiga platser i korridorer och passager med lägre kvalitet på bord och stolar för kortare arbetspass
  • mer omsorgsfullt iordningställda gemensamma platser med bättre bord, stolar och belysning för tyst heldagsarbete (kvaliteten på denna kategori av studieytor kan också differentieras. Det vore värdefullt att öka antalet kvalificerade arbetsplatser för studenterna)
  • grupprum med möjlighet att samtala
  • övriga utrymmen för tyst arbete eller grupparbete, exempelvis tomma lärosalar
  • (5) maker space (kreativa ytor) som kan vara särskilt utrustade och planerade för att kreativa möten och arbetsmöjligheter uppstår i det sociala sammanhanget.

5.5 Tentasalar

Utifrån erfarenheterna såhär långt in i Coronapandemin är det tydligt att examinationerna har blivit en väldigt stor utmaning. Långsiktigt är det mycket viktigt att säkerställa ett bestånd av tentasalar som kan fungera även vid nya pandemier eller andra former av störningar. Vad som kanske verkar viktigast i nuläget är att fundera över är om vi behöver ha kontrakt på lokaler eller om vi kan hyra in temporärt/ställa befintliga lokaler till tentasalar.

Områdesnämnden föreslås besluta att:

Verka för att frågan om tentasalar post-Corona utreds ordentligt för hela universitetet, med syfte att reducera de onödiga kostnader som uppstår av att ”äga” permanenta tentasalar, men utan att köpslå med rättssäkerhet och tillgång.

5.6 Lokaler för utveckling av digitala undervisningsformer

Behovet av exempelvis inspelningsstudios bedöms kvarstå även efter Coronapandemin som en del av ett utvecklat arbetssätt. Rektor har beställt pilotprojekt av Universitetspedagogik/IT, igångsatt VT-2021.

Områdesnämnden föreslås besluta att:

I ljuset av pågående utredningar och utvecklingsarbete vid UU definiera fakulteternas ambition (mängden och kvaliteten) på de faciliteter och personal som behövs, samt införa rutin för årlig uppföljning av såväl pedagogisk som fysiska förutsättningar för digitalisering av undervisning.

6. Styrande principer och uppföljning

6.1 Styrande principer

I universitetets lokalförsörjningsplan år 2021–2023 finns det ett antal styrande principer som ska beaktas i vetenskapsområdets långsiktiga lokalförsörjningsarbete, dessa är:

• Verksamhetens behov styr lokalförsörjningen
• Lokalförsörjningen styrs och utvecklas i dialog
• Lokalförsörjning för klimatanpassning och minskad klimatpåverkan
• Nya lokaler för forskning och undervisning utvecklas i första hand i närheten till nuvarande universitetsområden
• Generalitet, flexibilitet och variation i den fysiska miljön eftersträvas
• Gemensamt nyttjande eftersträvas
• Utemiljöernas användbarhet och utformning beaktas

6.2 Uppföljning

Planen i sin helhet gäller, enligt direktivet i Uppsala universitets lokalförsörjningsplan (UFV 2017/1382), för en nioårsperiod som hela tiden förlängs efter årlig uppföljning. Vissa aktiviteter i planen har tidsatts och följs upp löpande utifrån det, exempelvis föreslagna utredningar. Andra delar följs upp av den nyinrättade lokalförsörjningsberedningen. Ytterligare förslag tidsätts och genomförs efter förslag från lokalförsörjningsberedningen.

6.3 Mål med ambition att följa upp (lokalförsörjningsberedning)

6.3.1 Inspelningsstudio

• År 0–2: Inspelningsstudio skapad i tänkt lokal på Blåsenhus
• År 2: Uppföljning och utvärdering samt beslut om budget för eventuella ytterligare inspelningsstudios.

6.3.2 Beläggningsgrad undervisningslokaler

• År 0–2: Följa upp effekten av studenternas nyttjande av undervisningslokaler (när de inte är bokade för undervisning) – redovisa
• År 3: Specificera åtgärder utifrån identifierat läge för att nå ökad beläggningsgrad.

6.3.3 Beläggningsgrad undervisningslokaler

Beläggningsgraden ska öka jämfört med år 2019. Följs upp i ett första skede efter att en permanent lösning på frågan om Gamla Torgets lokalanvändning fått sin lösning.

6.3.4 Samverkan mellan intendenturerna

Har samverkan mellan intendenturerna skapats (ja/nej)? Samverkan mellan intendenturerna ska i ett första skede underlättas genom inrättandet av områdesnämndens samverkansberedning.

6.3.5 Inventera studentytor

Vilka studentytor finns, och var finns de? Följs upp löpande i dialogen med den UU gemensamma utredningen.

Bilagor: se pdf (länk längst ner på sidan)

• Bilaga 1: Projektdirektiv
• Bilaga 2: Process för utredning HumSam långsiktiga lokalförsörjning
• Bilaga 3: Lokalyta, lokalkostnad och vakansgrad HumSam, utveckling år 2010-2019
• Bilaga 4: Inventering för verksamhetsbeskrivning (skickades till samtliga institutioner vid området för humaniora och samhällsvetenskap i oktober 2020)

[1] Vakansgrad handlar om tomställda (ej nyttjade) lokaler inom universitetets totala lokalbestånd. Ska ej förväxlas med nyttjandegrad som handlar om hur stor beläggning en specifik lokal har.