Provkonstruktion
Under ett år arbetar provgruppen parallellt med flera prov. Konstruktionen av ett nytt prov tar omkring två till tre år och bygger på en väl utvecklad process. I processen ingår flera viktiga steg såsom uppgiftskonstruktion, utprövningar och statistisk analys.
Provramverk
Samtliga nationella prov som genomförs i Sverige konstrueras utifrån ett Systemramverk, fastställt av Skolverket. Därutöver finns ett specifikt provramverk för digitala nationella prov i geografi. Provramverket beskriver på ett vetenskapligt och detaljerat sätt hela processen med att utveckla ett digitalt nationellt prov i geografi.
Provramverket för digitala nationella prov i geografi publiceras här under juni 2024.
Konstrukt
Med utgångspunkt i vad det innebär att vara kunnig i geografi har provgruppen utarbetat ett så kallat konstrukt (eng construct). Konstruktet utgår från vetenskaplig litteratur och beskriver innehåll och progression för olika kunskapsnivåer av geografiämnet. I konstruktet beskrivs hur den reviderade kursplanen Lgr 22 förhåller sig till konstruktionen av ett digitalt nationellt prov i ämnet.
Konstruktet för digitala nationella prov i geografi publiceras här under juni 2024.
Validitet och Reliabilitet
Provgruppen konstruerar valida och reliabla prov med både slutna och öppna uppgiftsformat som på ett tillgängligt sätt ger eleven flera chanser att visa sina kunskaper.
Validitet
Validiteten säkerställer att provet mäter elevens kunskaper och förmågor i ämnet geografi så som det skrivs fram i kursplanen. Provet bör därför täcka så stora delar av det centrala innehållet som möjligt. Provets innehåll prövas ut i flera omgångar av lärare och hundratals elever spridda på olika typer av skolor runtom i landet. Även externa granskare som till exempel ämnesexperter och specialpedagoger deltar i olika typer av granskningar för att tillgodose validitet och god tillgänglighet.
Reliabilitet
Reliabiliteten säkerställer att provets uppgifter fungerar som det är tänkt, det vill säga att elever som är mer kunniga i geografi får högre poäng på provet som helhet än de som är mindre kunniga i ämnet. Genom statistiska analyser undersöks varje uppgift och deluppgift flera gånger innan den slutligen används i ett prov. Provgruppen undersöker också vid upprepade tillfällen att uppgifter med öppna format uppfyller de krav som finns avseende bedömaröverensstämmelse mellan olika lärare.
Analys av utprövade uppgifter
För att avgöra om en uppgift uppnår Skolverkets krav för att publiceras i ett slutgiltigt nationellt prov görs olika typer av statistiska analyser vid ett flertal tillfällen under utprövningsprocessen. Analyserna hjälper provgruppen att precisera hur uppgiften kan förbättras till nästa utprövningsomgång och inför det skarpa provet.
Det digitala nationella provet uppmanas av Utbildningsdepartementet att innehålla en så stor andel uppgifter med slutna format som möjligt. Detta ställer höga krav på de slutna uppgifternas precision för att minimera risken att slumpen spelar stor roll för det slutgiltiga provbetyget. Givet provets omfattning är det inte möjligt att nå provbetyg E enbart genom att chansa sig fram.