Att referera till dina källor i texten

I uppsatsen, framför allt i inledningen och diskussionen, behöver du redogöra för vad andra personer skrivit om det du undersökt, eller om studier/observationer som ligger nära den studie du gjort. Flertalet bör komma från internationella, referee-granskade tidskrifter. Dessutom ska källor till metoder, försöksorganismer, försöksmaterial etc. alltid anges. Referensen ska anges i texten. Olika tidskrifter har olika standard (Harvard, Oxford, Vancouver, APA, American Chemical Society (ACS)). Det bör framgå av respektive uppgifts instruktion vilket typ av referering som ska användas.

Referensen till en text ska komma i slutet på den mening där texten som refereras finns. Det innebär ofta första meningen i ett stycke. Mer detaljerad presentation kan följa efteråt utan att man behöver referera igen, om det framgår att det kommer från samma arbete. Om man har fler än en referens i samma mening och behöver separera informationen om vad som kommer från vilken referens är det lämpligt att ange referens i respektive del av meningen. Det innebär således att ni inte ska skriva ett helt stycke och ange referenser i slutet på stycket!

Referenser ska anges på ett av följande två sätt. Endera numreras de i texten (1, 2, 3 etc), i den ordning som de refereras till i texten inom parantes (1) eller i upphöjt format¹. I referenslistan skrivs referenserna i nummerordning. Alternativt så kan de anges i texten med förstaförfattare följt av et al. och betyder ”med flera” och år (Sadée et al 2013, Svensson et al 2011) Observera att du bara skriver första författaren och inga initialer. Därefter skriver du referenserna i bokstavsordning i referenslistan. Observera dock att du i referenslistan (se nedan) skriver ut alla författarnamn. Om det är bara två författare anges båda (Pond and Tozer, 1984) i såväl text som referenslista. Observera att även hemsidor som använts ska refereras till.

Ibland har du bara en muntlig referens att tillgå. I stället för årtal skriver du (Göran Sahlén, muntligen [personal communication]). Detta är enda tillfället där du sätter ut hela namnet i en textcitering. Egna eller andras opublicerade data kan också citeras som (K. Johansson, opublicerat [unpublished observations]). Kontrollera att du uppfattat upplysningen rätt och att personen du citerar verkligen är villig att stå för den. Du måste ha den citerade personens tillstånd att citera hans eller hennes data. Muntliga referenser ska bara användas när skriftliga inte finns att tillgå. De kan alltså inte ersätta originalreferenser. De ska heller inte stå i referenslistan.

När du refererar t ex en avhandling måste du tänka på att endast citera de resultat som uppnåtts i arbetet, inte bakgrundsinformation t.ex. ur arbetets inledning.

Endast tillförlitliga webbkällor (universitet och högskolor, myndigheter och liknande) får citeras. De citeras i den löpande texten på samma sätt som övriga källor (namn + årtal) eller med siffra.

Ange webbadresser till databanker och program direkt i texten

Har du använt en mjukvara, vanligt inom t.ex. bioinformatik (ej standardmjukvara såsom Word), ska du citera den som om det vore en bok. Det kan vara en person, ett företag eller en organisation som äger rätten till datorprogrammet (motsvarar författare), och du ska ange organisationen (om sådan finns) bakom programmet, ort och URL:en till programmets webbsida, se exempel nedan. Ofta finns referensinformation på webbsidan.

Referenshanteringsprogram

Universitetsbiblioteket rekommenderar programmet Zotero, som kan laddas ner gratis via nätet och är fritt att använda. Biblioteket vid BMC hjälper till om det krånglar. Man kan även gå kurser via dem, men det är så pass lätt att använda att de flesta inte behöver det. Ett bra introducerande material finns på:

Zotero quick start guide

Om Zotero

Sammanställa referenslistan: exempel och tips

Om du använder en referenshanterare för att lägga in referenser ser den till att dina citeringar ser rätt ut både i texten och i referenslistan och att numrering och sortering av referenserna uppdateras när du ändrar, tar bort, eller lägger till referenser. Du behöver lära dig hur du importerar referenser (Zotero har en webbläsarplugin som gör detta enkelt), hur du lägger in referenser i din text (Zotero har plugins för MS Word, OpenOffice, LibreOffice och Google Docs för att göra detta) och hur du väljer vilken stil du vill använda för dina referenser (stilen bestämmer till exempel om referenserna ska visas som författarnamn och årtal eller som siffror i texten). Zotero kommer med flera olika förinstallerade stilar, men många andra går att installera via Zoteros inställningar.

Mycket av den följande texten beskriver sådant som referenshanterare ordnar automatiskt baserat på vilken stil du väljer för dina citeringar, men som du måste ordna själv om du inte använder en referenshanterare. Men kom ihåg att även om du använder en referenshanterare så kan fel uppstå, så kolla genom din referenslista för att se att allt är formaterat på rätt sätt.

I referenslistan förtecknar du alla publicerade offentligt tillgängliga arbeten du refererat till, varken fler eller färre. Muntliga referenser tas inte med. För samma författare används kronologisk ordning på artiklarna. Om du önskar citera dina källor med nummer i stället för med namn + årtal numrerar du dem i samma ordning du har dem i texten. Om du angett författarnamn inom parentes ska du ställa upp referenslistan i bokstavsordning efter författare.

Också här finns det olika system för hur informationen ordnas. Du kan välja ett annat format för enskilda arbeten än nedanstående om det är vanligare i tidskrifter inom ditt område, så länge all nedanstående information inkluderas. För artiklar anges alla författare, publikationsår, titel på arbetet, tidskrift där det publicerats, volym och sidor. För böcker anges alla författare, publikationsår, titel, ev. upplaga, förlag och tryckort. För enskilda kapitel i samlingsvolymer också redaktörer och samlingsvolymens titel samt de sidor det citerade kapitlet upptar.

För tidskrifter som inte har någon pappersupplaga anges volym och e-sida eller doi-nummer (doi = digital object identifier), men namnet på tidskriften måste fortfarande vara med. I exemplen i nästa avsnitt ges mer detaljer kring hur du citerar en artikel du läst på webben.

För webbkällor som inte är tidskriftsartiklar måste ett namn på den person eller den organisation som står för webbplatsen, en titel på arbetet, samt datum när sidan senast ändrats (om det framgår) samt det datum när du hämtade hem informationen anges.

Referenser – exempel

Artikel ur tidskrift:

Princip: Efternamn Initial(er) för alla författare. Artikelns titel. Tidskrift där den publicerats. Volym: sidor (Publiceringsår).

Gillespie U, Alassaad A, Henrohn D, Garmo H, Hammarlund-Udenaes M, Toss H, Kettis-Lindblad A, Melhus H, and Mörlin C. A comprehensive pharmacist intervention to reduce morbidity in patients 80 years or older: a randomized controlled trial. Arch Intern Med 169:894-900 (2009).
Abbott NJ, Patabendige AA, Dolman DE, Yusof SR, and Begley DJ. Structure and function of the blood-brain barrier. Neurobiol Disease 37:13-25 (2010).
Rowland M, Peck C, and Tucker G. Physiologically-based pharmacokinetics in drug development and regulatory science. Ann Rev Pharmacol Toxicol 51:45-73 (2011).

Tidskrift utan volym och sidnummer (e-tidskrift):

Wilmers CC, Getz WM. 2005. Gray wolves as climate change buffers in Yellowstone. PLOS Biology, doi 10.1371/journal.pbio.0030092.

Bok:

Princip: Efternamn Initial(er). Bokens titel. Upplaga. Förlag: Förlagsort, Publiceringsår.

Rowland M., Tozer T. N. Clinical Pharmacokinetics, Concepts and Applications. 3rd ed. Lippincott Williams & Wilkins: Philadelphia, Pennsylvania. (1995)
Begon M, Harper JL, Townsend CR. Ecology. Individuals, populations and communities. 3:e uppl. Blackwell Science, Oxford. (1996)

Kapitel ur bok:

Princip: Efternamn kapitelförfattare Initial kapitelförfattare. Kapiteltitel. I: Redaktörens Efternamn Redaktörens Initial, editor(s). Bokens titel. Förlagsort: Förlag; s. sidnummer (Publiceringsår).
Reidenberg M. M. Therapeutics as a Science I van Boxtel C. J., Santoso B., Edwards I. R. (Eds) Drug Benefits and Risks, International Textbook of Clinical Pharmacology. John Wiley & Sons Ltd: Chippenham, Wiltshire, UK. 1st ed. s 15-25 (2001).

Avhandlingar, rapporter etc:

Johansson A. 2003. Ph.D. Thesis. Design and Synthesis of Hepatitis C Virus NS3 Protease Inhibitors. Uppsala University.
Sandström B. Titel på rapport. Teknisk rapport; Nummer; Förslag/utgivare: Ort, datum, sidor
Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes – behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket. 2017;28(4):29–48
Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård – Stöd för styrning och ledning. Artikelnummer: 2018-6-28. 2018. Tillgänglig från: https://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerhjartsjukvard.

Datorprogram:

R Core Team. 2013. R: A Language and Environment for Statistical Computing. R Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. URL: http://www.R-project.org.

Webbadress:

Läkemedelsverket. Utbytbara läkemedel.
https://lakemedelsverket.se/utbytbaralakemedel [2018-07-02], hämtad 2019-06-10.
Mendeley Ltd. 2019. Harvard Format Citation Guide. https://www.mendeley.com/guides/harvard-citation-guide, hämtad 2019-08-16.

Var konsekvent och använd exakt samma format för alla referenser. Här är några detaljer att tänka på:

Kolla noga var du ska använda punkt, komma och kolon.
Använd förkortade eller fullständiga tidskriftsnamn, inte en blandning. Tidskriftsnamnen förkortas enligt en standard (se PubMed eller Scifinder). Om du inte känner till en tidskrifts standardförkortning skriver du ut tidskriftens hela namn.
För tidskrifter skriver du inte ut ordet ”volym [volume]”, och du anger inte häftesnummer. Du skriver alltså ”11: 115–121” (inte ”volume 11(2): 115–121”).
I vissa referensformat kursiveras tidskriftsnamn och boktitlar, och volym anges med fetstil. Om du väljer ett sådant format ska detta göras konsekvent.
Referenslistan ska ha samma språk som resten av uppsatsen. Titeln på arbetet ska dock anges på originalspråket. T.ex. skriver du på svenska ”opublicerad rapport från Uppsala universitet” och på engelska ”unpublished report from Uppsala University”.