Allmänt

Kursen ingår i dietistprogrammet 180 hp och i kostvetarprogrammet 180 hp, kan läsas som fristående kurs och är en fortsättningskurs inom ämnet kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Behörighetskrav

Kostvetenskap A: Näringslära, 30 hp, samt minst 22,5 hp från Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik eller Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap, 15 hp, och genomgången Dietetikens grunder, 15 hp

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• konkretisera hälsobegreppet och övergripande folkhälsomål främst i relation till kost och fysisk aktivitet
• redogöra för olika nivåer i folkhälsoarbete på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå
• motivera, planera och beskriva ett folkhälsoprojekt för en definierad målgrupp i relation till folkhälsomålen
• redogöra för kostens preventiva betydelse för vanligt förekommande folksjukdomar såsom fetma, hjärtkärlsjukdomar och cancer samt hur detta kan kommuniceras i befolkningen
• redogöra för etiologi, hälsorisker och behandlingsformer vid fetma, hjärtkärlsjukdom och cancer
• exemplifiera lukt- och smakförändringar vid sjukdom och behandling av sjukdom samt konkretisera alternativa sensoriska kostförändringar
• redogöra för födoämnesöverkänslighet och vanligt förekommande mag-tarmsjukdomar samt illustrera hur kosten kan anpassas utifrån dessa tillstånd
• redogöra för och förklara den fysiskt aktiva individens energi-, närings- och vätskebehov samt vad detta har för betydelse vid måltidsservice, måltidsplanering och kostrådgivning
• övergripande beskriva vanligt förekommande psykosociala ohälsotillstånd såsom stress, depression samt ätstörningar och dess samband med matvanor och näringsintag
• översiktligt kunna redogöra för alkoholens hälsomässiga och sociala konsekvenser
• kunna redogöra för på vilket sätt kursens teoretiska kunskaper kan tillämpas i arbetslivet
• översiktligt kunna kommunicera hälsorelaterade frågor muntligt på engelska i relation till ovannämnda sjukdomar

Innehåll

Grundläggande kunskaper kring olika hälsoteorier samt nationella och internationella folkhälsomål diskuteras. Nationellt folkhälsoarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå exemplifieras och olika organisationers och myndigheters ansvarsområden diskuteras.

Metoder och principer vid planering av kost- och nutritionsprogram berörs.

Underlag och evidensbaserade kostrekommendationer behandlas utifrån ett epidemiologiskt perspektiv.

Exempel på folkhälsoprojekt i relation till de sjukdomar som kursen fokuserar mot illustreras. Näringsrekommendationer och livsmedelsbaserade kostråd vid vanligt förekommande folksjukdomar som fetma och hjärtkärlsjukdom relaterade till metabola tillstånd såsom hypertoni, hyperlipidemi och nedsatt glukostolerans belyses. Dessutom diskuteras kostens roll vid såväl prevention- som kostbehandling av dessa tillstånd. Även kostens roll vid psykosocial ohälsa (stress, depression och ätstörningar) och beroende (alkohol) berörs. Födoämnesöverkänslighet (främst celiaki och laktosintolerans) och de vanligast förekommande mag-tarmsjukdomarna (i nedre mag-tarmkanalen) och koster anpassade till dessa sjukdomar och tillstånd studeras.

Kost och nutritionsbehov vid fysisk aktivitet och idrott behandlas.

Teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som krävs för såväl kostrådgivning som kostplanering vid ovannämnda sjukdomar och tillstånd diskuteras.

Under kursen får studenter vid dietistprogrammet och kostvetarprogrammet vid arbetslivsorientering en inblick och förståelse inom den aktuella yrkesprofessionen.

Tentamen 7,5 hp

PM 7,5 hp

Undervisning

Undervisningen inkluderar föreläsningar, seminarier, grupparbeten, laborationer och arbetslivsorientering. Vissa föreläsningar och seminarier sker på engelska.

Examination

Skriftliga och muntliga redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt rapporter förekommer. Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för s.k. uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle.

Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden. En gruppuppgift examineras muntligt på engelska.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten skall betygssättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren/lärarlaget presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.