Allmänt

Kursen ingår i dietistprogrammet 180 hp och i kostvetarprogrammet 180 hp, kan läsas som fristående kurs och är en fortsättningskurs inom ämnet kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Behörighetskrav

Kostvetenskap A: Näringslära, 30 hp, samt minst 22,5 hp från Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik eller Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap, 15 hp, och genomgången Dietetikens grunder, 15 hp

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra och förklara olika hälsobegrepp samt olika nivåer på vilket folkhälsoarbete kan bedrivas avseende kost och fysisk aktivitet, samt med hänsyn till nationella och internationella folkhälsomål
• regogöra och motivera kostens preventiva betydelse, dvs etiologi och olika behandlingsformer vid icke smittsamma sjukdomar, t ex matallergi och intoleranser, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, mag-tarmsjukdomar samt fetma
• övergripande redogöra för alkoholens hälsomässiga, sociala och samhälleliga konsekvenser
• övergripande beskriva vanligt förekommande psykosociala ohälsotillstånd såsom nedstämdhet, stress och ätstörningar samt dess samband med matvanor och näringsintag

Färdighet och förmåga

• redogöra och förklara den idrottsaktiva individens energi-, närings- och vätskebehov samt ge exempel på hur kosten kan anpassas utifrån detta vid måltidsplanering och kostrådgivning

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt avseende kommunikation och projektplanering vid hälsofrämjande och preventiva folkhälsofrågor

Innehåll

Grundläggande kunskaper kring olika hälsoteorier samt nationella och internationella folkhälsomål diskuteras. Nationellt folkhälsoarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå exemplifieras och olika organisationers och myndigheters ansvarsområden diskuteras.

Underlag och evidensbaserade kostrekommendationer behandlas utifrån ett epidemiologiskt perspektiv.

Exempel på folkhälsoprojekt i relation till de sjukdomar som kursen fokuserar mot illustreras. Näringsrekommendationer och livsmedelsbaserade kostråd vid icke smittsamma sjukdomar belyses. Dessutom diskuteras kostens roll vid såväl prevention- som kostbehandling av dessa tillstånd. Även kostens roll vid psykosocial ohälsa (stress, depression och ätstörningar) och beroende (alkohol) berörs. Födoämnesöverkänslighet (främst celiaki och laktosintolerans) och de vanligast förekommande mag-tarmsjukdomarna (i nedre mag-tarmkanalen) och koster anpassade till dessa sjukdomar och tillstånd studeras.

Kost och nutritionsbehov vid fysisk aktivitet och idrott behandlas.

Teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som krävs för såväl kostrådgivning som kostplanering vid ovannämnda sjukdomar och tillstånd diskuteras.

Under kursen får studenter vid dietistprogrammet och kostvetarprogrammet vid arbetslivsorientering en inblick och förståelse inom den aktuella yrkesprofessionen.

Tentamen 7,5 hp

PM 7,5 hp

Undervisning

Undervisningen inkluderar föreläsningar, seminarier, grupparbeten, laborationer och arbetslivsorientering. Vissa föreläsningar och seminarier sker på engelska.

Examination

Skriftliga och muntliga redovisningar, praktiska och teoretiska prov samt B-uppsats förekommer inom kursen. Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för s.k. uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle.

Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden. En gruppuppgift examineras muntligt på engelska.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten skall betygssättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren/lärarlaget presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.