Evolution
Charles Darwin (1809-1882) var den forskare som först framförde evolutionsteorin. Den säger att alla arter har utvecklats från ett gemensamt ursprung genom naturligt urval.
År 2009 fyllde teorin om det naturliga urvalet 150 år. Under jubileumsåret lyfte vi fram Darwin som evolutionsbiolog och botanist. Här kan du läsa mer om några växter och evolutionära teorier, med exempel från Tropiska växthuset.
- Mutationer – en förutsättning för urval och evolution
- Konvergent utveckling – lika men ändå olika
- Kapprustning – maximera egen nytta
- Symbios – att leva tillsammans
- Levande fossil – kottepalmer, gingko, wollemia, sekvoia
- Artificiellt urval – växtförädling och odlade grödor
- Pollination – olika blommor på samma arter, ett sätt att undvika självbefruktning
- Köttätande växter
- Växter som rör sig
Naturligt urval
Vad menas med naturligt urval?
Jo, det är så att:
A. Det görs för många ungar (eller sporer eller frön ... ).
– 2 elefanter blir 15 miljoner på 500 år om alla ungar överlever och får barn.
B. Det finns (slumpmässig) ärftlig variation bland ungarna.
– till exempel ser inte alla lika bra eller är lika motståndskraftiga mot pest.
Darwins idé:
C. Vilka ungar som överlever och får barn är inte slumpmässigt.
En del lyckas bättre just därför att de till exempel:
- springer fortare
- smakar sämre
- tål tungmetaller bättre
- är sexigare.
Detta kallar vi naturligt urval.
Om i varje generation de mest långhalsade girafferna överlever, blir i genomsnitt barnbarnsbarnen mer långhalsade än mormorsmor.
Naturligt urval förklarar varför organismerna fungerar så väl i sin miljö. Mänskligt urval på majs, kål och hundar har lett till drastiska förändringar på bara något tusental år.
Naturen har gott om tid.
Vad kom först – hönan eller ägget?
På 1800-talet var detta fortfarande en meningsfull fråga. Idag vet vi att allt liv har ett gemensamt encelligt ursprung, kanske för 3 500 000 000 år sedan.
Allt förändras. Om en organismgrupp splittras – t. ex. av en bergskedja eller kolonisering av en fjärran ö – kommer delarna att utvecklas åt olika håll. Så har dagens miljontals livsformer uppkommit, de yttersta spetsarna på livets träd: ros, schimpans, gorilla, syfilis, mossa, människa, torsk... (Kan du rita ett släktträd som visar hur dessa organismer är släkt med varandra?)
För 6 miljoner år sedan levde en djurpopulation som kom att klyvas upp till människa, schimpans, bonobo och diverse nu utdöda grenar. Schimpansen är närmare släkt med oss
än med gorillan.
Likhet beror på släktskap
Om allt liv är släkt förklaras många likheter i organismvärlden. Hönor och alla andra djur med fjädrar kan härledas till det första fjäderfät. De tillsammans med andra ryggradsdjur har en gemensam anfader ytterligare längre tillbaks. Ägget är ännu mycket äldre.