Biologisk mångfald i trädgården
I dagens landskap och i våra städer saknas många av de miljöer som var vanliga i Sverige för 50-100 år sedan. Små vattensamlingar, döda träd, solbelysta sandgropar och slåttrade marker har blivit ovanliga. Här kan du läsa om några av de miljöer som gynnar den biologiska mångfalden: äng, damm, kompost, sand och högstubbe.
På hemsidan Ett myller av liv, hos Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik kan du lära dig ännu mer om biologisk mångfald.
Damm - för insekter och grodor

Dammen i Botaniska trädgården- Foto: Jesper Kårehed, Uppsala universitet.
Allt liv behöver vatten. Varje liten vattenyta eller damm i trädgården skapar utrymme för nytt liv. Här kan insekter och groddjur fortplanta sig. Fåglar kan söka mat eller svalka sig i sommarhettan.
Anlägg en damm och få ett myllrande skådespel att titta på! Välj en solig plats för din trädgårdsdamm. Plantera några vatten- och strandväxter, för de djur som behöver skugga. Tänk på att alla grodor, paddor och salamandrar är fridlysta i Sverige. Du får inte flytta dem eller deras rom.
Forskning om dammar vid Uppsala universtitet
Stadens dammar – oaser för biologisk mångfald
En damm med blommande näckrosor och skuggande träd intill kan erbjuda en vilsam paus i vardagsstressen för den som slår sig ned på en parkbänk bredvid. Förutom att skapa trivsel är dammar viktiga för att samla upp regnvatten. Och de är även hem för många av stadens minsta invånare. Hela ekosystem döljer sig under ytan.

Hög stubbe - boplatser i död ved

En högstubbe av en björk på Linnés Hammarby. Foto: Jesper Kårehed, Uppsala universitet.
Många trädlevande insekter är beroende av den miljö som död ved erbjuder. Vi har lämnat kvar flera högstubbar i Botaniska trädgården för att gynna den biologiska mångfalden. Naturens kretslopp har sin givna plats även i trädgården.
De träd som vi har gjort till högstubbar i Botaniska trädgården har varit i så dåligt skick att de inte gick att rädda. När träd kapas på det sättet dör de. Du hittar några högstubbar i Botaniska trädgårdens södra del.
Blommor fulla av nektar

Buddleja är attraktiv som födokälla för påfågelsöga. Foto: Jesper Kårehed, Uppsala universitet.
Känn dofterna och lyssna på surret! Vi fyller ofta våra rabatter med nektarrika sommarblommor, perfekt mat för fjärilar, blomflugor och andra insekter. Dagfjärilar älskar buddleja, nattfjärilar föredrar kaprifol. Lavendel, kungsmynta och rödblommiga tistlar är andra populära nektarväxter.
För att få mycket fjärilar i trädgården måste det även finnas värdväxter till deras larver. Citronfjäril, nässelfjäril och påfågelsöga behöver dessutom torra och skyddade platser att övervintra på.
I vår skolträdgård kan du se ett exempel på en fjärilsholk – ett vinteride för fjärilar. Den är fylld med grov bark och torra löv.
Kryddor och fjärilar
Blomväxtfamiljen Lamiaceae, eller plisterväxter som de heter på svenska, har runt 7000 arter i världen varav ett 60-tal i Sverige. Familjen kännetecknas av de korsvis motsatta bladen och av de två-läppiga blommorna med vanligtvis två korta och två långa ståndare. Många av våra vanliga kryddväxter tillhör familjen. Blommorna innehåller ofta mycket nektar och lockar till sig pollinerande fjärilar.
- Rosmarin
- Lavendel
- Timjan
- Kryddsalvia
- Sommarkyndel
- Citronmeliss
- Mynta
- Oregano
- Mejram
- Isop
Trädgårdskompost - kretslopp i praktiken

En daggmask från trädgården i Down House, Charles Darwins hem. Darwin intresserade sig mycket för daggmaskar. Foto: Jesper Kårehed, Uppsala universitet.
I trädgårdskomposten bryts organisk material ner på ett naturligt sätt med hjälp av svampar, bakterier och smådjur t. ex. daggmaskar. Slutresultatet blir jord som fungerar utmärkt för nya planteringar. Kretsloppet är slutet!
Komposten fyller också flera viktiga pedagogiska funktioner. Eftersom den myllrar av olika former av liv kan den sätta fart på upptäckarglädjen och nyfikenheten.
Tillsammans med barn kan man fundera på vad som händer i en kompost. Vem gör vad i komposten? Kan man lägga vad som helst i en den? Vad händer om komposten blir för blöt eller torr? Varför blir komposten varm?
Om komposten sköts väl ger den en mull- och näringsrik jord som håller vatten och luft bra och avger näring i takt med att växterna tar upp den.
Sand i sol

Svartpälsbin trivs på sandiga och grusiga ställen i odlingslandskapet. Här ses ett bi leta föda i en blomma av lyckobladsbuske på LInnés Hammarby. Foto: Jesper Kårehed, Uppsala universitet.
I ett småbrutet odlingslandskap finns många olika livsmiljöer – biotoper. Förutom åkrar finns det ängar, hagar, vägkanter, stenrösen, murar och bryn. Med fler biotoper ökar mångfalden av insekter, svamp och växter.
Många hotade arter är beroende av solbelysta grus- och sandmarker. Sandviva, stenfrö, ullört, skatnäva och fetknopp trivs i den varma, torra sluttningen vid orangeriet i Botaniska trädgården. Bin och andra insekter gräver sina bogångar på sådana öppna sandytor. Med bina följer bibagge, rov- och vägsteklar.
Ängen - viktig för rara växter och pollinatörer

Äng i Botaniska trädgården. Foto: Jesper Kårehed, Uppsala universitet.
På ängarna i Botaniska trädgården kan du innan slåttern njuta av blommande prästkragar, klöver, förgätmigej, natt och dag, ängsruta och fibblor. På våren blommar gullviva.
Ängsväxter är känsliga för konkurrens.Vid slåtter missgynnas högväxande och näringskrävande växter. På ängar som sköts traditionellt släpps djur ut på efterbete. Djurens trampande skapar öppen jord för ängsfrö att gro i.
Genom att skapa en äng gynnar du den biologiska mångfalden. Där trivs ängsväxter, pollinerande insekter och de fjärilar vars larver lever av ängens växter.