Verksamhetsberättelse

Bertil Lindahl, UCR
Erik Grönqvist, IFAU och Nationalekonomiska institutionen

Bakgrund

Under 2011 förekom en rad vetenskapsområdesövergripande kontakter kring hälsoekonomi. Bland annat antogs och finansierades två doktorander på Nationalekonomiska institutionen till en tvärvetenskaplig forskarskola inom ramen för U-CARE programmet vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Parallellt togs kontakter mellan Uppsala Center for Clinical Research (UCR) och Nationalekonomiska institutionen kring registerdata och observationsstudier.

Under 2012 formades HEFUU – Hälsoekonomiskt forum vid Uppsala universitet – som ett tvärvetenskapligt forum för forskare från den samhällsvetenskapliga fakulteten och från det medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet vid Uppsala universitet med ett intresse i hälsoekonomi. Syftet med HEFUU var att: skapa en tvärvetenskaplig miljö för forskning inom hälsoekonomi, arbeta för att höja den hälsoekonomiska forskningens kvalitet och initiera forskningsprojekt, samt att organisera seminarier, workshops och kurser i hälsoekonomi

HEFUU leddes av en informell styrgrupp bestående av Bertil Lindahl (UCR), Johan Hallqvist (Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap), Per Ander Edin (Nationalekonomiska institutionen), Matz Dahlberg (Nationalekonomiska institutionen) och Erik Grönqvist (Nationalekonomiska institutionen), där Bertil Lindahl fungerade som ordförande och Erik Grönqvist som koordinator.

Erik Grönqvist finansierades på 50 procent med KoF-medel av Nationalekonomiska institutionen för sitt arbete med hälsoekonomi och i att vara koordinator för HEFUU. Under 2012 avsatte Vetenskapsområdet för medicin och farmaci medel för två lektorat i hälsoekonomi. Lektoraten tillsattes under 2014 med Sophie Langenskiöld (placering vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap) och Jonas Lundkvist (placering vid Institutionen för farmaci). Sophie Langenskiöld och Jonas Lundkvist kom att ingå i HEFUU:s styrgrupp från 2014. Jonas slutade dock vid Uppsala universitet 2015 (arbetade 20 procent under 2015). HEFUU fick ALF-medel 2012–2014 för av driva verksamheten.

Även en postdoc-forskare, Tobias Laun, anställdes 2012–2014 vid Nationalekonomiska institutionen.

I mars 2015 fattade Områdesnämnden för medicin och farmaci, i samråd med Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, beslut om att inrätta Hälsoekonomiskt forum vid Uppsala universitet som en centrumbildning av typen forum. Det nya forumrådet var på plats från och med 2016.

2018 beslutade Samhällsvetenskapliga fakulteten att inrätta ett lektorat i Hälsoekonomi vid Nationalekonomiska institutionen.

Vad är hälsoekonomi?

Hälsoekonomi är ett brett forskningsfält i skärningspunkten mellan ekonomi och medicin, som analyserar hälsa och hälso- och sjukvården med ekonomisk teori och empiriska metoder. Hälsoekonomi fokuserar i stort sätt på två frågor.

• Hur beteenden som baseras på ekonomiska beslut – av t.ex. individer, patienter eller vårdgivare – påverkar hälsa, prevention och tillgången på vård, och hur ekonomiska incitament påverkar beteendet.
• Hur hälsa och vårdinsatser påverkar ekonomiska resultat, både på individuellt plan och på en aggregerad nivå.

Hälso- och sjukvårdsmarknaden skiljer sig mot andra varor och branscher i den meningen att den enskilde individen möter ett stort mått av osäkerhet för t.ex. sin hälsa och tillgängliga terapier; att det finns stora olikheter i tillgången till viktig information mellan olika parter (tex hälso- och sjukvårdsgivare är bättre informerade om olika terapiers effektivitet); att hälso- och sjukvården ofta är finansierad genom en tredje part; att sektorn omfattas av omfattande reglering och statlig styrning; och att det kan finnas viktiga externa effekter till interventioner. Detta skapar starka drivkrafter för ekonomiskt beteende som skiljer sig från andra sektorer och metoderna är delvis specifikt utvecklade för området.

Ekonomiska utfall på en individuell nivå innefattar kostnader för sjukdom – till exempel nyttoförlust, behandlingskostnader och förlorad arbetsinkomst – lika väl som påverkan på humankapitalet på lång sikt. På en mer aggregerad nivå har ekonomiska utfall att göra med behandlingars kostnadseffektivitet, finansiering av hälso- och sjukvård, påfrestningar på socialförsäkringssystemen och allokering av resurser.

Verksamhet

HEFUU skapades med avsikt att dra nytta av universitetets kompletterande kompetens inom medicin och ekonomi för att bidra till ny och innovativ hälsoekonomisk forskning . En förutsättning för detta är dels att öka kunskapen om vilken typ av forskning som bedrivs, vilka färdigheter vi har och vilka intressen vi delar, och dels att stärka metodkunskap.

Inom ramen för detta arbete har HEFUU arrangerat ett antal konferenser, workshopar och seminarier, minikurser. HEFUU har också initierat kurser i hälsoekonomi på grundnivå och mastersnivå vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Institutionen för medicinska vetenskaper och nationalekonomiska institutionen.

Konferenser

HEFUU har arrangerat två konferenser.

Hälsoekonomisk forskning med hjälp av register - En unik möjlighet, 4 oktober 2013
Temat på konferensen var att belysa vad vi lärt oss från hälsoekonomisk forskning och vilka möjligheter och utmaningar forskningen står inför. Utvecklingen av nya empiriska forskningsmetoder och tillgången på rika svenska registerdata ger nya möjligheter till hälsoekonomiska analyser. Uppsala universitet kan bidra till den fortsatta utvecklingen av dessa analyser med sin långa erfarenhet av medicinska kvalitetsregister och sin unika kompetens kring kausal inferens med observationsdata.

Inbjudna talare var Professor emeritus Bengt Jönsson, Handelshögskolan; de världsledande hälsoekonomiska forskarna Professor Janet Currie, Princeton, och Professor Gerard van den Berg, Mannheim; samt ledande forskare vid Uppsala universitet. Konferensen samlade ca 92 forskare och beslutsfattare intresserade av hälsoekonomi

36th Nordic Health Economists’ Study Group meeting (NHESG), 19-21 of August 2015 Uppsala, Sweden
NHESG är en årlig forskningskonferens med syfte att samla akademiskt verksamma hälsoekonomer från de nordiska länderna. Även forskare vid utredande myndigheter med koppling till hälsa, sjukvård och socialförsäkringssystem deltar aktivt. Konferensen roterar mellan de nordiska länderna.

Konferensen höll en hög akademisk kvalitet med fyra parallella sessioner under två dagar. 75 abstract inskickades in och granskades av en vetenskaplig kommitté, varav 50 uppsatser kunde erbjudas plats (dvs. endast 65 procent av uppsatserna antogs till konferensen). Totalt deltog 80 personer från 9 länder på konferensen. Konferensens keynotetalare den världsledande hälsoekonomen Professor Douglas Almond, Columbia University,

Workshop och seminarier

Som ett led i ambitionen att skapa ett tvärvetenskapligt forum för hälsoekonomi där forskare i Uppsala kan mötas, ta del av varandras forskning och lära sig av varandra har HEFUU arrangerat sex workshops och 27 vetenskapliga seminarier.

Båda workshoparna har vanligtvis varit halvdagsarrangemang som inletts med en gemensam mingellunch med syfte att skapa kontaktytor.

Workshop i hälsoekonomi, 20 september 2012
Vid workshopen presenterade Bertil Lindahl (UCR), Stefan James (UCR), Marcus Eliason (IFAU), Tobias Laun (Nationalekonomiska institutionen), Helena Svaleryd (Nationalekonomiska institutionen), Erik Grönqvist (IFAU), och Kristina Hambraeus (Landstinget Dalarna) sin forskning. Totalt deltog 40 personer i diskussionerna.

Workshop in Applied Health Economic Research, 8 maj 2015
Vid workshopen presenterade Inna Feldman (Institutionen för kvinnors och barns hälsa), Per Johansson (Statistiska institutionen), Eva Mörk (Nationalekonomiska institutionen), Bodil Svennblad (UCR) sin forskning. Totalt deltog 33 personer i diskussionerna.

Workshop in Applied Health Economic Research, 18 februari 2016
Vid workshopen presenterade Helena Svaleryd (Nationalekonomiska institutionen), Anna Sarkadi (Institutionen för kvinnors och barns hälsa), Emma Hovén (Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, och Karolinska institutet), Evelina Lundborg (Nationalekonomiska institutionen) sin forskning. Totalt deltog 24 personer i diskussionerna.

HEFUU and U-CARE Workshop on Health Economic Research, 6 december 2016
Vid workshopen presenterade Erik Grönqvist (IFAU och nationalekonomiska institutionen), Anders Wanhainen (Institutionen för kirugiska vetenskaper), Lisa Ljungman (Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap), Laura Kukkola (Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap), Anna Norén (Nationalekonomiska institutionen), Fredrika Norlund (Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap), Claudia Lissåker (Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap), Mattias Öhman (Nationalekonomiska institutionen) sin forskning. Totalt deltog 31 personer i diskussionerna.

”HEFUU workshop on ‘natural’ experiments in health economic and medical research”, 14 juni, 2017
Vid workshopen presenterade Anna Norén (Nationalekonomiska institutionen), Lisa Byberg (UCR), Luis Serratos Sotelo (Lunds universitet) Bertil Lindahl (UCR), Johan Vikström (IFAU), Cathrine Axfors (Institutionen för neurovetenskap), och Mattias Öhman (Nationalekonomiska institutionen)

”HEFUU Workshop in Health Economics”, 29 maj 2018
Vid workshopen presenterade Douglas Almond (Columbia University), Bertil Lindahl (UCR), Lars Lind (Institutionen för medicinska vetenskaper). Totalt deltog 8 personer

HEFUU:s hälsoekonomiseminarium
Mellan november 2012 och december 2015 arrangerade HEFUU totalt 27 tvärvetenskapliga forskningsseminarier med en stående seminarietid den första fredagen i månaden 13:30-15:00. Antalet deltagare vid seminarierna varierade från 5 till 40 personer. Följande personer presenterade sin forskning:

Andreas Madestam, Stockholms universitet; Birgitta Johansson, Institutionen för radiologi onkologi och strålningsvetenskap, och Claes Held, UCR; Daniel Avdic, Nationalekonomiska institutionen och IFAU; Robert Östling, Stockholms universitet; Johan Hallqvist, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Daniel Waldenströn, Nationalekonomiska institutionen; Andreea Mitrut, Nationalekonomiska institutionen; Johan Vikström, IFAU; Bo Lagerqvist, UCR; David Isaksson, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Clas Rehnberg, Karolinska Institutet; Mattias Öhman, Nationalekonomiska institutionen; Martin Neovius, Karolinska Institutet; Rita Ginja, Nationalekonomiska institutionen; Mats G Hansson, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Joakim Palme, Statsvetenskapliga institutionen; Inna Feldman, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Kristina Burström och Niklas Zethraeus, Karolinska institutet; Peter Lindgren, IVBAR och Karolinska institutet; Anna Sjögren, IFAU; Mattias Öhman, Nationalekonomiska institutionen; Anna Norén, Nationalekonomiska institutionen; Terry Flynn, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap; Martina Björkman, Handelshögskolan; Stefan Swartling Petersen, Institutionen för kvinnors och barns hälsa; Claes Buxfeldt AstraZeneca R&D; Carmen S Christian, University of the Western Cape.

Minikurser

Som ett led i ambitionen att stärka metodkunskapen vad gäller hälsoekonomiska analyser och kausala analyser med observationsdata har HEFUU arrangerat sex kortkurser med internationellt ledande forskare.

Course in Causal Inferences, June 17-18, 2013, Professor Donald Rubin, Harvard University, och Dr Elizabeth Zell, CDC
Kursen tog sin utgångspunkt i ”The Rubin Causal Model” och tog upp metoder för kausal inferens med observationsdata och metoder för multipel imputering då data saknas. Kursen innehöll både en introduktionsdel och en mer avancerad del. Donald Rubin är en av de mest citerade statistikerna, med över 254 000 citeringar enligt Google Scholar. Totalt deltog 107 personer på kursen.

Mini course in Healths Economics 2 and 5 June 2014, Professor Ben van Hout, University of Sheffield
Kursen tog upp metoder för hälsoekonomisk utvärdering och innehöll både en teoretisk del och en del med praktiska övningar i modellering. Ben van Hout har lång erfarenhet av hälsoekonomisk modellering, och är en av grundarna av EuroQoL-gruppen . Totalt deltog 58 personer på kursen.

Topics in Causal Inference: Causal Mediation Analysis and Matching Methods for Causal Inference in Experimental and Observational Studies 25-26 June, 2016, Professor Kosuke Imai, Princeton University
Kursen tog upp metoder för kausal medieringsanalys och matchningsmetoder för kausal inferens i experimentella studier och i observationsstudier. Professor Imais forskning är inriktad på utveckling av statistiska metoder för kausal analys och hur man använder dessa metoder i tillämpad forskning. Hans forskning har publicerats i ledande tidskrifter inom statistik, statsvetenskap och medicin. Totalt deltog 54 personer på kursen.

Complications when conducting randomized medical trials with people: Addressing non-compliance and placebo effects, 28 January 2017, Professor Donald Rubin, Harvard University
Donald Rubin är en av de mest inflytelserika och citerade statistikerna, och i samband med att han blev hedersdoktor vid Uppsala universitet arrangerade HEFUU ett seminarium. Totalt deltog 58 personer.

”Topics in Causal Inference: Using ‘natural’ experiments in health economic and medical research”, 14-15 juni, 2017. Professor Joshua Angrist, MIT, Professor Katrine Löken, University of Bergen, och Docent Tove Fall, Uppsala University
Kursen gav en översikt över kvasiexperimentella forskningsmetoder för orsakssamband med observationsdata, bland annat instrumental variabel analys, regressionsdiskontinuitet, skillnader i förändringar och Mendelsk randomisering. Professor Angrist är en ledande forskare kring ekonometriska metoder för program- och policyutvärdering, och är en av författarna till de klassiska läroböckerna ”Mostly Harmless Economics: An Empiricist's Companion” och ”Mastering 'Metrics: The path from cause to effect”; Professor Lökens forskning är inriktar mot utvärdering av familjepolitik och hälsovårdsåtgärder och dess effekter på barns akademiska prestationer och hälsa. Docent Falls forskning är främst inriktad mot diabetesetiologi och diabetesepidemiologi baserat på ’big data’ med både nya och traditionella epidemiologiska metoder. Totalt deltog 51 personer

”Measuring and Valuing Health: Getting the most out of Patient Reported Outcomes”, 11-12 juni, 2018. Nancy Devlin, Office of Health Economics and University of Sheffield.
Kursen gav en introduktion och fördjupning till att mäta och analysera patientrapporterade utfall, sk. PROM:s i vården och i medicinska och hälsoekonomiska analyser. Professor Devlin är en ledande forskare i hur PROM:s kan användas för att förbättra vården. Totalt deltog 48 personer.

Undervisning

HEFUU bedriver ingen egen undervisning men har bidragit till och initierat undervisning vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Institutionen för medicinska vetenskaper och Nationalekonomiska institutionen.

C/Economic Theories and Applications: Health Economics (7,5 hp)
Erik Grönqvist, Tobias Laun och Sophie Langenskiöld gav kursen som en valbar fördjupningskurs på c-nivå i nationalekonomi under hösten 2013 och under våren 2014.

Master/Health Economics (7,5 hp)
Erik Grönqvist och Tobias Laun gav kursen som en valbar fördjupningskurs under andra året av mastersprogrammet i nationalekonomi under hösten 2015, 2017, och 2018.

Topics in Microeconomics (7,5 hp)
Erik Grönqvist och Tobias Laun förläste om hälsoekonomi motsvarande halva kursen under hösten 2015. Topics in Microeconomics är en obligatorisk kurs under första året av mastersprogrammet i nationalekonomi.

Health Economics (7,5 hp)
Sophie Langenskiöld gav kursen som en valbar fristående kurs under hösten 2015, 2016, 2017, 2018, 2018. Kursen var även en valbar fördjupningskurs under andra halvåret av masterprogrammet i Folkhälsa.

Farmakoepidemiologi och farmakoekonomi (10,5 hp)
Sophie Langenskiöld har undervisat delar (ca 50 procent) av kursen.

Hälso- och sjukvårdens styrning och organisation (7,5 hp)
Kursen är en del av mastersprogrammet i i Public Health. Sophie Langenskiöld har undervisat delar (ca 50 procent) av kursen 2013 och 2014.

Sophie Langenskiöld och Erik Grönqvist har även undervisat strötimmar för Global Health, Sjuksköterskeprogrammet, Läkarlinjen, Klinisk läkemedelsutveckling, U-CAREs forskarskola.

Sophie Langenskiöld och Erik Grönqvist har också bidragit som handledare (huvud och biträdande) till Gabriella Chirico (disputerade januari 2016), Mattias Öhman (disputerade december 2016), Anna Noren (disputerade november 2016), Jennifer Wiberg (disputerade september 2018), Richard Ssergonia (pågående).

Övrigt

Projekt

Ett av syftena med HEFUU var att skapa en tvärvetenskaplig miljö för att initiera och stimulera till nya forskningsprojekt. Eftersom HEFUU är ett nätverk dit enskilda forskare inte har en tydlig affiliering är det svårt att identifiera och utvärdera vilka projekt som startats som följd av HEFUU. Nedan listar vi ett antal forskningsprojekt som vi känner till och som vi bedömer har kommit till stånd som följd av HEFUU, eller där personer med koppling till HEFUU deltagit.

Pågående:

“Be smart, live long: the relationship between cognitive and non-cognitive abilities and mortality.” se IFAU working paper 2015:21. Mattias Öhman.

“Health Information and Well-Being: Evidence from an Asymptomatic Disease.” se working paper 2016:2 Nationalekonomiska institutionen. Matz Dahlberg, Kevin Mani, Mattias Öhman, Anders Wanhainen.

“Sober mom, healthy baby? Effects of brief alcohol interventions in Swedish maternity care.” se IFAU working paper 2016:16. Erik Grönqvist, Anna Norén, Anna Sjögren, Helena Svaleryd.

“Auditing mothers: The effect of targeted alcohol prevention on infant health and maternal behavior.” se IFAU working paper 2017:19. Erik Grönqvist (IFAU), Anna Norén, Anna Sjögren, Helena Svaleryd.

“The Eects of Fluoride in the Drinking Water.” Journal of Political Economy under revidering. Linuz Aggeborn, Mattias Öhman.

“Estimating Individual Learning Curves: Evidence from Heart Attack Treatments.” Bo Lagerqvist, Petter Lundborg, Johan Vikström.

“Information shocks and provider adaptation: Evidence from interventional cardiology.” Daniel Avdic, Stephanie von Hinke Kessler Scholder, Bo Lagerqvist, Carol Propper, Johan Vikström.

“Myocardial Infarction, Antidepressants and Mortality.” Claes Held, Erik Olsson, Mattias Öhman.

“En replikering av en randomiserad studie: fallet med Zytiga mot Xtandi.” Per Johansson, Sophie Langenskiöld, Bertil Lindahl UCR med fler.

“Integritet – en undersökning om hur svensk allmänhet ser på användning av hälsodata inom hälso- och sjukvård och forskning” Mats G Hansson, Sophie Langenskiöld med fler.

“Effects of Ticagrelor and Clopidogrel in clinical practice.” Bertil Lindahl, Erik Grönqvist.

“Prognostic Implications of Fractional Flow Reserve in Patients Undergoing Percutaneous Coronary Intervention for Stable Coronary Artery Disease: A Regression Discontinuity Approach in the Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry” Sergio Buccheri, Bertil Lindahl, Erik Grönqvist, Giovanna Sarno, Bo Lagerqvist.

“Sex differences in behavior and the morbidity-mortality paradox.” BMJ open under 3e revidering. Per Johansson, Daniel Avdic, Pathric Hägglund, Bertil Lindahl.

Avslutade:

“Cost-effectiveness of pharmacogenetic-guided dosing of warfarin in the United Kingdom and Sweden.” The Pharmacogenomics Journal 2016. TI. Verhoef, WK. Redekop, S. Langenskiold, F. Kamali, M. Wadelius, G. Burnside, AH. Maitland-van der Zee, DA. Hughes, M. Pirmohamed.

“Freedom of Choice about Incidental Findings can frustrate participants’ true preferences.” Bioethics. 2016. J. Viberg, P. Segerdahl, S. Langenskiöld, M. Hansson.

“Milk intake and risk of mortality and fractures in women and men: cohort studies.” BMJ 2014. M. Michaëlsson, A. Wolk, S. Langenskiöld, S. Basu, E. Warensjö Lemming, E. et al.

“Incidental findings: the time is not yet ripe for a policy for biobanks.” European Journal of Human Genetics, 2014. J. Viberg, M. Hansson, S. Langenskiöld, P Segerdahl.

“Nurse-led clinic for patients with liver cirrhosis-effects on health-related quality of life: study protocol of a pragmatic multicentre randomised controlled trial.” BMJ Open 2018. M. Hjorth, D. Sjöberg, A. Svanberg, E. Kaminsky, S. Langenskiöld, et al.

“Indicated preventive interventions for depression in children and adolescents: A meta-analysis and meta-regression.” Preventive Medicine 2018. R. Ssegonja, C. Nystrand, I. Feldman, A. Sarkadi, S. Langenskiöld, et al.

“Making sense of genetic risk: A qualitative focus-group study of healthy participants in genomic research. Patient Education and Counseling.” Patient Education and Counseling 2018. J. Viberg, P. Segerdahl, U. Hösterey Ugander, M. Hansson, S. Langenskiöld.

“How Robust are Economic Evaluations of Parenting Programs for Managing Conduct Disorder?: A Systematic Literature Review.” Journal of Mental Health Policy and Economics 2017. R. Ssegonja, C. Pihl, N Zethraeus, S. Langenskiöld.

“Screening Stringency in the Disability Insurance Program.” The B.E. Journal of Economic Analysis and Policy 2014) Per Johansson, Lisa Laun, Tobias Laun.

“A life cycle model of health and retirement: The case of Swedish pension reform.” Journal of Public Economics 2015. Tobias Laun, Johanna Wallenius.

“Social insurance and retirement: A cross-country perspective.” Review of Economic Dynamics 2016. Tobias Laun, Johanna Wallenius.

“Optimal Social Insurance with Endogenous Health.” Scandinavian Journal of Economics under utgivning. Tobias Laun.

“Diabetes morbidity after displacement.” Research in Labor Economics under utgivning. Annette Bergemann, Erik Grönqvist, Soffia Gudbjörnsdottir.

Uppsala Health Summit

HEFUU har medverkat vid Uppsala Health Summit 2014, 2015 och 2016.

Uppsala Health Summit 2014 Health care for healthy ageing: Sophie Langenskiöld ingick som ledamot i programrådet och ansvarade för genomförandet av workshopen Respecting the elderly’s need in medical- and economic evaluations of drugs. Sophie ansvarade också för att beskriva workshopen i en pre-conference report och sammanfattade slutsatserna i en post-conference report.

Uppsala Health Summit 2015 A world without antibiotics: Jonas Lundkvist deltog i den arbetsgrupp som planerade workshopen Improved diagnostics for public health and surveillance.

Uppsala Health Summit 2016 Ending childhood obesity: Erik Grönqvist ingick som ledamot i programrådet och ansvarade för genomförandet av workshopen Policy tools to drive change. Erik ansvarade också för att beskriva workshopen i en pre-conference report och sammanfattade slutsatserna i en post-conference report.

Gäster

I november och december 2015 besöktes HEFUU av Carmen S Christian, University of the Western Cape, som gästdoktorand inom ramen för Erasmus Modus programmet. Under sitt besök interagerade Carmen med forskare vid nationalekonomiska institutionen, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, och Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Carmen presenterade också sin forskningsplan vid HEFUU:s hälsoekonomiseminarium.

Professor Donald Rubin, Harvard University, utnämndes 2016 till Hedersdoktor vid medicinska fakulteten.

Professor Douglas Almond, Columbia University, har fått en gästprofessur (10 procent) vid nationalekonomiska institutionen med koppling till HEFUU.