Att vara kvar eller hoppa av?
Utbildningars genomströmning och studenters banor genom svensk högskola
Om projektet
Projektperiod:
2025–2028
Finansiär:
Vetenskapsrådet
Finansieringsbelopp:
5 995 108 kr
De senaste åren har genomströmning i den högre utbildningen hamnat i fokus. Flera rapporter visar på dålig genomströmning på många högskoleutbildningar. Larmen gäller framför allt utbildningar som vetter mot yrken där det dessutom råder brist på arbetskraft såsom tekniker, ingenjörer, sjuksköterskor, socionomer, poliser, förskollärare, grundlärare och ämneslärare. Inte sällan är det också utbildningar som i stort har svårt att rekrytera studenter och där platser står tomma från start. Detta gör frågor om genomströmning än mer akuta.
Forskningen om avhopp och genomströmning visar på att fenomenet är komplext och behöver studeras kontextuellt. Det saknas dock mer övergripande perspektiv som jämför många utbildning och olika typer av utbildningar samt tar fasta på hur studenterna rör sig inom systemet och in och ut på arbetsmarknaden.Syftet med projektet är att vidga förståelsen av studenters avhopp genom att göra analyser av studenters hela banor genom den högre utbildning och ut i arbetslivet, och som sätter in högskoleutbildningarnas genomströmning i ett socialt, kulturellt, meritokratiskt och geografiskt sammanhang.
För att uppnå projektets syfte genomförs fyra delstudier som fokuserar fyra nivåer: en nationell och övergripande, en komparativ utbildningsanalys samt två fallstudier, en av en enskild utbildning och en med fokus på riktat pedagogiskt stöd. Den första studien omfattar samtliga typer av utbildningar och lärosäten i landet och analyseras över tid, från 1993 fram till 2024. Den komparativa utbildningsanalysen fokuserar ett antal yrkesutbildningar, eftersom rekryterings- och genomströmningsproblemen ofta är mest akuta på dessa. Grundlärarprogrammet väljs ut för att det erbjuds vid ett stort antal lärosäten, att det råder brist på lärare och att avhoppen har en problematisk nivå.
Projektet har en utbildningssociologisk bas och använder sig av en bred uppsättning metoder, från statistiska metoder såsom regressionsanalys, geometrisk dataanalys och nätverksanalys till intervjuer och observationer.