Hur ska vi göra för att minska ungdomarnas drickande? Hur påverkar alkoholen ungdomarna? Och hur hanterar vi konsekvenserna? Dessa frågor behandlar vi vid ett heldagssymposium 29 mars, kl. 9-15 i Uppsala universitetshus sal X.

Lokal: Uppsala universitetshus, sal X
Övrigt: Fri entré, ingen föranmälan

Alkohol och ungdomsgenerationen

Hela månadspengen går ju åt till alkohol berättar Måns, 16 år. Han är långt ifrån unik. Nya larmrapporter visar att allt fler ungdomar, i synnerhet unga flickor, dricker sig redlösa på starksprit. Enligt CAN är nästan hälften av eleverna i gymnasieskolans årskurs 2 riskkonsumenter av alkohol. Vänder vi inte trenden kan konsekvenserna bli förödande.

Min mamma köper ut men jag tycker inte att det är bra berättar Andreas, 16 år. Langande föräldrar är faktiskt det vanligaste sättet för ungdomar skaffa vin. ”Tyvärr kan man inte lära ungdomar hur man dricker alkohol genom att bjuda dem hemma. Det enda man lär dem är att dricka alkohol”, konstaterar Stefan Sparring, läkare på Maria Ungdom. Inte heller ger det bättre koll, till exempel dricker fyra av tio elever i gymnasieskolans årskurs 2 smuggelsprit.

Det enda min pappa säger är gör inte om det berättar Emma, 15 år. Det är självklart inte tillräckligt. Ungdomar kan inte bedöma konsekvenserna av sitt drickande. Nästan var tionde elev i skolår 9 har haft oönskat sex i berusat tillstånd. Vart femte våldsbrott inkluderar tonåringar och alkohol. I princip alla ungdomar som provar narkotika gör det i berusat tillstånd.

Hur ska vi göra för att minska ungdomarnas drickande? Hur påverkar alkoholen ungdomarna? Och hur hanterar vi konsekvenserna? Dessa frågor behandlar vi vid ett heldagssymposium 29 mars, kl. 9-15 i Uppsala universitetshus sal X.

rapport: Våga tala högt om alkoholen!

2012-04-05

Symposiet Alkohol och ungdomsgenerationen gav konkreta råd om hur vi bäst förebygger och minskar ungas drickande.

Problembilden kring svenska ungdomars alkoholvanor är tydlig. Enligt CAN är nästan hälften av eleverna i gymnasieskolans årskurs 2 riskkonsumenter. 40 procent i samma grupp dricker smuggelsprit. Följderna för individ och samhälle är påtagliga. Unga hjärnor är inte bara nyfikna och impulsiva, de är även under utveckling, sårbara och inkapabla att bedöma konsekvenserna av sitt drickande. Vart femte våldsbrott inkluderar tonåringar och alkohol. I princip alla ungdomar som provar narkotika gör det i berusat tillstånd.
– Rubrikerna om ungdomar och alkohol varierar. Ibland fokuseras på att andelen unga som dricker minskar, men vi ser också hur de som konsumerar alkohol gör det i allt större mängder. Vi vet även att berusningsdrickande i unga år ger bestående hjärnskador, liksom att tidigt beroende kan hämma effekten av framtida behandlingar, konstaterade Ingrid Nylander, professor vid Uppsala universitet.

I Östhammars kommun, en traditionell bruksmiljö några mil öster om Uppsala, råder en tillåtande attityd gentemot alkohol. Kanske väl tillåtande, då drickandet bland traktens ungdomar några år in på 2000-talet närmade sig anmärkningsvärda nivåer. Behovet av ett samordnat, drogförebyggande arbete var uppenbart och 2006 beviljade regeringen stimulansmedel för en treårig satsning.
– Vi arbetade med en bred mix av insatser. Föräldrastöd, antilangning, drogfria evenemang, information, skol- och föreningsprojekt. Resultatet blev att frågan lyftes på kommunens politiska- och tjänstemannaagenda, berättar Malin Eriksson, tidigare folkhälsostrateg i Östhammars kommun.
2010 sköts nya medel till och arbetet återupptogs. Nu skapades tydliga fokusområden, frågorna lyftes från förvaltning till kommunstyrelse och ett samverkansavtal tecknades mellan kommunens tunga aktörer. Snart uppnåddes önskad effekt och alkoholkonsumtionen bland kommunens ungdomar sjönk märkbart.
– Vi såg flera avgörande framgångsfaktorer, bland annat att beslut ska fattas på rätt nivå av engagerade politiker vilket ger mandat och resurser, räknat i kronor såväl som kunskap.

Livsstilsmottagningen i Stockholm vänder sig till äldre ungdomar i åldrarna 18-30 år som upplever att deras alkohol- och/eller narkotikavanor inverkar negativt på livsstil och hälsa. Här är målet tidig upptäckt och snabba insatser, ett arbete som på sikt ska leda till minskad alkoholkonsumtion och eliminerad droganvändning.
– Vi arbetar med individuella, lösningsfokuserade planer, vilka inslag i min tillvaro ska jag förändra för maximal effekt. Det är inte alltid är så lätt som det låter, en ungdom sade att han såg på sitt liv som en torktumlare, men det går alltid att stanna upp och ta fram rätt saker, menar Ulf Wahlgren, projektkoordinator och KBT-terapeut.
Enligt Anders Tengström, docent i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet, handlar det även om att bearbeta den totala mängd risk- och skyddsfaktorer som omger varje människa.
– Ingen enskild faktor är vare sig nödvändig eller tillräcklig. Däremot har den samlade tyngden av alla faktorer dokumenterad effekt på ungdomars alkoholkonsumtion. Så det vi måste göra är att ta bort eller minska betydelsen av riskfaktorerna, samtidigt som vi skapar och stärker skyddsfaktorer.

Skådespelaren och numera nyktre alkoholisten Benny Haag, fokuserade på vikten av att våga prata öppet kring alkoholen och de skador den orsakar. Som turnerande enmansteater med föreställningen Inte mer än fullt tack – monolog om människans bästa vän har han på nära håll upplevt den motvilja, inte minst bland politiker, som råder mot att tala högt om det faktum att en miljon svenskar bedöms vara riskkonsumenter av alkohol, för att inte tala om det enorma lidande som åsamkas ännu fler miljoner närstående.
– Helt rätt, det är absolut nödvändigt att avdramatisera och våga prata om alkoholproblem, instämde Ulf Wahlgren i dagens avslutande paneldebatt. Vi måste söka upp och kommunicera med ungdomar i riskzonen om vi ska kunna ge dem de verktyg de behöver för att kunna hantera sin alkoholkonsumtion och tillvaro i stort.