Torsdag 16 februari inbjuder U-FOLD till Hepatit C hos injektionsmissbrukare.

Tid: Torsdag 16 februari, kl. 9:00-12:30
Lokal: Uppsala universitetshus, sal IV

Hepatit C hos injektionsmissbrukare

Hepatit C utgör ett internationellt folkhälsoproblem av stora mått. Det första halvåret 2011 rapporterades 1 056, varav 85 nysmittade, fall i Sverige. Denna blodburna leversjukdom är mycket smittsam och potentiellt dödlig. Störst är smittorisken bland injektionsmissbrukare, i en studie gjord 2008 bland Stockholms missbrukare hade 80 procent Hepatit C. Extra utsatta är gruppen unga och nya injektionsmissbrukare.

Smittskyddsinstitutet, SMI, ansvarar för att nationellt samordna och följa upp insatser mot bland annat blodburna sjukdomar som hepatit B och C. Hösten 2010 påbörjade SMI arbetet med att ta fram en handlingsplan för hiv-, hepatit- och STI-prevention för personer med injektionsmissbruk. Arbetet kommer att fortsätta under året och handlingsplanen beräknas vara klar i slutet av 2012.

Hepatit C hos injektionsmissbrukare är en öppen mötesplats med föreläsningar och panelsamtal

rapport: U-FOLD satte fokus på Hepatit C

2012-02-21

Symposiet Hepatit C hos injektionsmissbrukare satte fokus på behandlingsformer och sprutbytets vara eller icke vara

Den blodburna leversjukdomen Hepatit C utgör ett internationellt folkhälsoproblem av stora mått. Globalt beräknas 170 miljoner, eller tre procent av världens befolkning, bära på det mycket smittsamma viruset. Störst är smittrisken bland injektionsmissbrukare, i en studie gjord 2008 bland Stockholms missbrukare hade 80 procent Hepatit C. Vid U-FOLDs symposium Hepatit C hos injektionsmissbrukare 21 februari 2012 presenterades flera parallella initiativ för att komma till bukt med sjukdomen.
– Kommun, primärvård, beroendemottagning, infektionsklinik och flera andra av regionens aktörer utvecklar just nu sitt samarbete kring Hepatit C-patienter. Det kommer att innebära ett bättre helhetsperspektiv på diagnos, rådgivning, information och behandling, sade Anders Lannergård, läkare vid Akademiska sjukhuset.
Att det uppländska vårdprogrammet har förutsättningar att nå framgång bekräftades av professor Christian Trepo från universitetet i Lyon som presenterade hur vård av Hepatit C-patienter utvecklats i Frankrike. Där arbetar ett hundratal nationella behandlingscentrum redan med multidisciplinära behandlingar vilket, enligt professor Trepo, underlättat identifiering och eliminering av barriärer för vård.
– Det vårdprogram vi utarbetat har flera syften, vi vill bland annat skapa ordning, reda och samverkan, vi vill minska mörkerantalet bärare av Hepatit C-virus och givetvis öka missbrukarnas kunskap om virus och sjukdom, sade Anders Lannergård.

Anja Sandström, lektor vid Uppsala universitets institution för läkemedelskemi, belyste processen och svårigheterna med att utveckla läkemedel mot Hepatit C.
– Det har tagit 23 år sedan viruset identifierades för de första direktverkande läkemedlen att nå marknaden. Anledningarna till att det dröjt är flera. Bland annat muterar Hepatit C-viruset snabbt vilket bidrar till resistensutveckling, vidare infekterar viruset bara människor och schimpanser, vilket ytterligare försvårat arbetet.
De läkemedel som i dag är tillgängliga uppvisar dessutom flera brister, såsom biverkningar, påverkan från andra läkemedel och att de måste tas i stora kvantiteter. Å andra sidan är en rad nya läkemedel nära att nå handeln, bland dem en svenskutvecklad proteashämmare som förväntas bidra med ökad säkerhet, kortare behandlingar och doseras med endast en tablett om dagen.

Dagens avslutande panelsamtal fokuserade på den politiskt heta frågan kring sprutbytets vara eller icke för att bromsa spridningen av Hepatit C-viruset. De skilda meningarna tydliggjordes tidigt av den kristdemokratiske kommunpolitikern Martin Wisell som medgav att hans parti ändrat åsikt flera gånger i frågan, och att han själv ännu inte tagit ställning.
– Men som kommun- och landstingspolitiker måste ni ta ert ansvar då ni faktiskt äger frågan om sprutbyten, påpekade en läkare i publiken. Ni måste se över de alternativ som finns och vara kreativa, istället för att som i dag ägna er åt skyttegravskrig.
Tydligt blev även att frågan inte tillåter enkla beslut. Professor Mats Berglund från Lunds universitet förordade sprutbyten som en väg att få smittade till behandling. En åsikt som snabbt möttes av invändningen att spridningen av Hepatit C är större i Malmö, där sprutbyten tillåts, än i Göteborg och Uppsala, där sprutbyten inte införts.
– Å andra sidan håller flera av Uppsalas missbrukare till i Stockholm, invände Berne Stålenkranz, ordförande i Svenska brukarföreningen, som personligen förordade såväl sprutbyten som arbete med flera parallella aktiviteter.
Panelsamtalet utmynnade, föga överraskande, varken i konsensus eller tydlig riktning för framtiden. Däremot framlades flera förslag som tycktes mötas av gemensamt bifall, bland dem drogfria behandlingar som ständigt valbart alternativ, liksom en stärkt dialog med dem som tagit sig ur sitt missbruk kring vilka insatser de hade behövt önskat från samhällets sida under sin behandling. Det enda som är säkert är att diskussionen kring Hepatit C och sprutbyten fortsätter…