U-FOLD arrangerar sex seminarier Almedalsveckan 2019 med fokus på Hjärndopning, Psykisk ohälsa och drogberoende, Spelberoende, Framtida ANDT-strategier, Skärmberoende och sociala media samt Framtidens alkoholpolitik. Välkommen till Visby och Campus Gotland 1–4 juli.

Hjärndopning – drogframkallad kreativitet?

Måndag 1 juli sätter U-FOLD fokus på Hjärndopning, en genväg att med anabola androgena steroider och centralstimulerande preparat förstärka sin kreativitet och mentala kapacitet – men som i flera fall utgjort ett första steg till tyngre droger och beroende.

Plats D-huset, Kaserngatan 1, Visby
Tid Måndag 1 juli 2019, kl. 09.30-10.30

Medverkande

Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Mohamad Hassan, kommunalråd (L), Uppsala kommun
Fred Nyberg, professor, Uppsala universitet
Charlotta Rehnman-Wigstad, direktör, CAN
Pia Steensland, Riksdagens socialutskott (KD), Sveriges riksdag

Annika Jankell, journalist, Wakai (moderator)

Hjärndopning – drogframkallad kreativitet?

Att dopa sig med anabola androgena steroider (AAS) i syfte att förstärka muskelvolym och styrka är ett välkänt fenomen både inom och utanför idrottsliga sammanhang. Men användning av AAS når även andra arenor, bland annat i syfte att öka kreativitet och mental kapacitet. Under senare år har iakttagits hur universitetsstudenter i Europa och USA tar till centralstimulerande droger och läkemedel – främst medicin mot ADHD – i syfte att öka sin akademiska prestanda. I flera dokumenterade fall har användare utvecklat tolerans mot preparaten, varpå de övergått till amfetamin och med tiden utvecklat beroende.

De centralstimulerande läkemedel som i första hand används vid behandling mot ADHD är metylfenidat och amfetamin, båda narkotikaklassade men med dosberoende effekt – behandlingsdosen för barn med ADHD motsvarar cirka en hundradel av den dos en missbrukare använder. De långsiktiga effekterna av behandling med centralstimulerande läkemedel är ännu ofullständigt utvärderade, men flera studier visar att det inte medför ökad risk för framtida missbruk.
– Vi vill förmedla en aktuell bild av kunskapsläget kring de risker som föreligger, även med stimulantia som så kallade energidrycker, men också belysa möjligheter att använda centralstimulerande läkemedel vid behandling mot exempelvis depression, säger Mathias Hallberg, professor vid Uppsala universitet.

I seminarium Hjärndopning – drogframkallad kreativitet? deltar experter och beslutsfattare med föreläsningar samt i en paneldiskussion.

Psykisk ohälsa och droger

Tisdag 2 juli sätter U-FOLD fokus på Psykisk ohälsa och droger, en utmaning som tycks öka i takt med antalet psykiatriska diagnoser och förskrivningar av psykofarmaka. Men var och när gör samhällets insatser störst nytta?

Plats D-huset, Kaserngatan 1, Visby
Tid Tisdag 2 juli 2019, kl. 12.45-13.45

Medverkande

Mathias Hallberg, Professor, Uppsala universitet
Niklas Långström, Psykiatriker, docent, Karolinska institutet
Vivianne Macdisi, Regionsråd (S), Region Uppsala
Jonas Segersam, Kommunalråd (KD), Uppsala kommun
Lotta Borg Skoglund, Överläkare, Akademiska sjukhuset
Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare, SKL

Åsa Magnusson, Sektionschef neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset (moderator)

Psykisk ohälsa och droger

Studier visar att en allt större andel av svenskarna upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Redan i tonåren blir psykiska och somatiska besvär allt vanligare – några år tillbaka redovisade Barnens Rätt i Samhället (BRIS) att hälften av alla telefonsamtal från äldre tonåringar rör psykisk ohälsa och i de yngsta grupperna ökar antalet som bär på självmordstankar. Föga oväntat ökar söktrycket till barn- och ungdomspsykiatrin stadigt sedan drygt tre decennier. Statistiken visar också att antalet barn i åldrarna 10 till 17 år som får en psykiatrisk diagnos och förskrivs psykofarmaka fördubblats det senaste decenniet.

Med psykisk ohälsa följer en risk att utveckla beroende av såväl läkemedel som droger. I många fall handlar det om samspel mellan gener och uppväxtmiljö: Upp till nittio procent av de ungdomar som kommer till Maria Ungdom har en psykiatrisk diagnos, detsamma gäller även en majoritet av deras föräldrar. Å andra sidan är vägen sällan helt linjär, upp till var tredje person som söker vård för psykisk ohälsa har redan en beroendediagnos.
– Forskning visar att i ju yngre ålder en person börjar prova droger, desto större är risken att utveckla beroende. Alltså måste preventiva insatser sättas in i god tid, vilket i sin tur förutsätter tidiga och korrekta diagnoser. För att förebygga riskerna måste vi identifiera dem som löper störst risk, ställa rätt diagnos och redan i unga år ge dem det stöd och de insatser de behöver, konstaterar Lotta Borg Skoglund, överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Vid seminariet Psykisk ohälsa och droger deltar experter från lärosäten, myndigheter och organisationer som tillsammans med politiker belyser fakta och möjliga lösningar på denna problematik.

Spelberoende – vad har hänt efter spelmarknadens omreglering?

Onsdag 3 juli sätter U-FOLD fokus på Spelberoende och hur den svenska spelmarknaden påverkats av den omreglering som trädde i kraft 1 januari 2019. I seminariet deltar bland andra civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Plats D-huset, Kaserngatan 1, Visby
Tid Onsdag 3 juli 2019, kl. 09.30–10.30

Medverkande

Anne H Berman, docent, Karolinska institutet
Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Anders Håkansson, professor, Lunds universitet
Zophia Mellgren, utredare, SKL
Fred Nyberg, professor, Uppsala universitet
Ardalan Shekarabi, Civilminister (S), Regeringen
Pia Steensland, Riksdagens socialutskott (KD), Sveriges riksdag

Mia Sundelin, administrativ chef, CAN (moderator)

Spelberoende – vad har hänt efter spelmarknadens omreglering?

Onsdag 3 juli belyser vi beroendefältets för närvarande mest debatterade fråga: Vad har egentligen hänt efter spelmarknadens omreglering? Ingen undgår spelbolagens aggressiva marknadsföring och representanter för Spelberoendes riksförbund varnar nu för ett kommande folkhälsoproblem samtidigt som de efterlyser tydligare regler med kännbara följder vid överträdelser.
– I Sverige finns idag närmare 165 000 problemspelare, varav 31 000 bedöms ha allvarliga problem. Resultatet kan snabbt bli förödande, både för spelaren, närstående och inte minst de ungefär 76 000 barn som lever i ett hushåll där spelproblematik existerar. Trots det kan de som söker stöd i mindre kommuner få vänta upp till åtta veckor på behandling. Därför efterlyser vi en regional samling av de resurser som står till förfogande, säger Nader Rahimi Danesh vid Spelberoendes riksförbund, Stödgrupp Uppsala.

Spelberoende, eller hasardspelsyndrom, ingår sedan 1 januari 2018 som enda icke substansbetingade beroende i den diagnostiska manualen DSM-5. Detta ålägger kommuner och regioner att förebygga spelproblem, liksom att stödja och behandla personer som har allvarliga problem med spel om pengar. Det är ett långtgående ansvar som förutsätter ökad kunskap, och 2017–2022 finansierar Forte forskningsprojektet Möta utmaningar och minska spelproblem.
– Sverige står inför en helt ny situation och många befarar att närvaron av privata spelbolag ska leda till ökad risk för missbruk och beroende. Vid seminariet presenterar vi en helt färsk undersökning av effekterna och samtalar med bland andra civilminister Ardalan Shekarabi, Anders Håkansson som är medicinprofessor i spelberoende och Zophia Mellgren, utredare vid Sveriges Kommuner och Landsting, säger Mathias Hallberg, ordförande i U-FOLD och professor vid Uppsala universitet.

Vid seminarium Spelberoende – vad har hänt efter spelmarknadens omreglering? samlar vi ett urval av landets ledande experter och beslutsfattare för att tillsammans ta del av dagsaktuell kunskap och att diskutera en del av beroendefältet som befinner sig mitt i rad stora förändringar.

ANDT-strategier för framtiden – klarar vi detta?

Onsdag 3 juli sätter U-FOLD fokus på det nationella ANDT-arbetet och dess framtid då nuvarande strategi löper ut 2020. Vi belyser bland annat implementeringen av Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevård, liksom hur vården ska komma alla till del.

Plats E-huset, Uppsala universitet, Cramérgatan 3
Tid Onsdag 3 juli 2019, kl. 15.00–16.00

Medverkande

Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Anders Håkansson, professor, Lunds universitet
Åsa Magnusson, sektionschef neuropsykiatri, Akademiska sjukhuset
Lars-Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare, Kriminalvården
Lina Nordquist, Riksdagens socialutskott (L), Sveriges Riksdag
Charlotte Rehnman-Wigstad, direktör, CAN
Lotta Borg Skoglund, överläkare, Akademiska sjukhuset

Fred Nyberg, professor, Uppsala universitet (moderator)

ANDT-strategier för framtiden – klarar vi detta?

Regeringens nationella ANDT-strategi täcker perioden 2016–2020. Med halvtannat år kvar saknas alltjämt saknas en tydlig linje för fortsättningen. Detta påverkar bland annat implementeringen av Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevård. En åtgärdsplan har visserligen formulerats i syfte att optimera och nå full jämlikhet inom svensk beroendevård, men den långsiktiga strategin för att uppnå detta förblir oklar.
– Det finns åtskilligt att göra inom svenskt ANDT-arbete. På agendan finns bland annat ökad tillgång till läkemedelsassisterad behandling, utbildning kring överdoser och ett nytt varningssystem. Flera insatser genomförs redan i syfte att förebygga narkotikarelaterade dödsfall, till exempel sker föreskriftsändringar kring naloxon (ett motgift mot opioidöverdoser) som därmed ytterligare tillgängliggörs för personer i riskzonen, deras närstående samt personal inom räddningstjänsten, konstaterar Fred Nyberg, professor em. i biologisk beroendeforskning.

För närvarande erhåller cirka 30 000 personer narkotikarelaterad vård i Sverige. Majoriteten av vårdtagarna använder flera olika droger, men i de fall en primärdrog kan identifieras är opioider vanligast. Totalt har cirka 4 500 patienter recept på läkemedel som används inom läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). I en kartläggning daterad december 2017 konstaterar Socialstyrelsen emellertid att tillgången till LARO varierar mellan regionerna, likaså tillgången till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser vid beroende.
– Vår rapport ger en bild av en missbruks- och beroendevård som i flera avseenden bör utvecklas. Personer med skadligt bruk eller beroende behöver ofta hjälp från både sjukvård och socialtjänst, vilket förutsätter samarbete om ingen ska falla mellan stolarna. Likväl ser det väldigt olika ut i landet, och de insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna kommer långt ifrån alla till del, sade då Marianne Agestam, projektledare för rapporten.

Socialstyrelsen har nu regeringens uppdrag att kartlägga akutmottagningarnas rutiner för planering av fortsatt vård, behandling och uppföljning vid narkotikarelaterad överdos. Syftet är att bidra till minskad narkotikarelaterad dödlighet, att erbjuda bättre vård till personer som är beroende av narkotika samt att ge förslag på hur patientgruppen kan motiveras till behandling.
– För att kunna ge bra stöd och vård måste vi få större kunskap om hur hälso- och sjukvården idag arbetar med personer som vårdas för överdos. Vi behöver också kartlägga hur samarbetet med socialtjänsten ser ut för att få till en bra vårdkedja. Det här är viktigt för att bygga ett starkare samhälle, säger socialminister Lena Hallengren.

Vid seminarium ANDT-strategier för framtiden – klarar vi detta? belyser experter och aktörer inom fältet vilka insatser som krävs för att optimera effekten av det arbete som omger beroendeproblematikens många aspekter.

Skärmberoende och beroende av social media

Torsdag 4 juli sätter U-FOLD fokus på våra digitala vanor. Den nya tekniken underlättar för oss att hålla kontakt med familj och vänner över hela världen. Men hur gör vi när vår önskan att hänga med i sociala media övergår i stress, ångest och kanske till och med beroende?

Plats D-huset, Uppsala universitet, Kaserngatan 1
Tid Torsdag 4 juli 2019, kl. 13.00–14.00

Medverkande

Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Sofie Hallberg, författare/influencer, Ångestpodden
Ida Höckerstrand, författare/influencer, Ångestpodden
Pia Lindeskog, sakkunnig, Folkhälsomyndigheten
Vivianne Macdisi, Regionsråd (S), Region Uppsala
Zophia Mellgren, utredare, SKL
Lina Nordquist, Riksdagens socialutskott (L), Sveriges Riksdag
Fred Nyberg, professor, Uppsala Universitet

Annika Jankell, journalist, Wakai (moderator)

Skärmberoende och beroende av social media

Svenskarna använder sina smarta telefoner i genomsnitt över tre timmar per dag – eller närmare tolv år under en snittlivslängd. Fler än var femte person upplever att de använder sin telefon för mycket, lika många uppger att det tar fokus från annat de borde göra. Men vad är egentligen en lagom dos skärmtid , och hur identifierar vi varningssignalerna innan våra digitala vanor övergår i missbruk och beroende? Världshälsoorganisationen WHO, som redan i juni 2018 klassificerade datorspelsberoende som psykisk sjukdom, rekommenderade nyligen begränsad skärmtid för barn under fem år för att de ska må bättre och lägga grunden till mer hälsosamma liv: Barn under ett år ska överhuvudtaget inte sitta framför skärmar, barn mellan två och fem år bör ägna högst en timme per dag åt skärmar.
– Barn som spelar för mycket datorspel hoppar ofta över fysiska aktiviteter och sover mindre, vilket ökar risken att utveckla fetma och därmed drabbas av livshotande sjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Redan idag är 40 miljoner barn under fem år i världen överviktiga, lägger man istället grunden till ett mer aktivt och hälsosamt liv tidigt hjälper det barnens fysiska och mentala välbefinnande som vuxna, säger WHO-läkaren Fiona Bell.

I Sverige saknas alltjämt riktlinjer kring skärmtid trots att flera barnläkare efterlyst råd om skärmanvändning. Studier visar dock att svenska barn och ungdomar är mer stillasittande än jämnåriga i övriga Skandinaviska länder. I synnerhet tonårsflickor – som generellt räknas till de flitigaste användarna av sociala media – rör sig på en nivå där risk föreligger att utveckla övervikt och försämrad hälsa. En undersökning bland tonåringar i Uppsala län visar också att var tredje tillfrågad lider av sömnproblem, en utveckling som tros kunna härledas till att många, i synnerhet unga, tar med telefonen i sängen vilket är ett riskabelt beteende då sömnbrist både hämmar hjärnans möjlighet att bearbeta intryck och påverkar vår metabolism negativt.

Då Länsförsäkringar nyligen tillfrågade 4 000 unga mellan 12 och 16 år svarade nästan en fjärdedel av flickorna och 13 procent av pojkarna att deras självkänsla påverkas negativt av sociala medier. Dessutom uppgav fler än hälften av flickorna att de inte känner sig nöjda med sin kropp eftersom de jämför sig med andra i sociala medier. Siffrorna är i linje med de undersökningar som pekar på att unga som tillbringar mer än två timmar per dygn framför skärmar löper ökad risk att drabbas av depression. Men är situationen verkligen hopplös? Absolut inte, en rad ledande debattörer och forskare menar att det vi framför allt behöver är sätt att hantera våra nya vanor, likaså uppger många användare att den nya tekniken gör dem mer sociala.

Vid seminarium Skärmberoende och beroende av social media delar ledande experter, beslutsfattare och internetprofiler med sig av aktuell kunskap och samtalar kring en av beroendefältets mest intressanta frågor.

Framtidens alkoholpolitik – behövs speciella försäljningsställen?

Torsdag 4 juli belyser U-FOLD framtidens alkoholpolitik och huruvida Sverige fortfarande behöver speciella försäljningsställen. Enligt januariöverenskommelsen ska en ny utredning om gårdsförsäljning genomföras, men ledande experter manar till försiktighet.

Plats D-huset, Kaserngatan 1, Visby
Tid Torsdag 4 juli 2019, kl. 14.30-15.30

Medverkande

Akko Ankarberg, Ordf. Riksdagens socialutskott (KD), Sveriges riksdag
Mathias Hallberg, professor, Uppsala universitet
Karin Lavesson, barnmorska, Prima
Johan Lindblad, enhetschef, Systembolaget
Fred Nyberg, professor, Uppsala universitet
Lotta Borg Skoglund, överläkare, Akademiska sjukhuset

Gabriel Romanus, f d socialminister, Stockholm (moderator)

Framtidens alkoholpolitik – behövs speciella försäljningsställen?

Idag beräknas 446 000 personer i Sverige missbruka eller vara beroende av alkohol, men trots det uppenbara folkhälsoproblemet lyser ämnet ofta med sin frånvaro i den politiska debatten. En granskning av våra etablerade partiers hemsidor pekar dock på en förhållandevis enad hållning i de alkoholpolitiska frågorna: Restriktivt och ansvarsfullt är återkommande begrepp. Missbruk och skadligt drickande ska förebyggas, bra behandling och vård är andra centrala termer.

Den största vattendelaren tycks röra gårdsförsäljningens vara eller icke vara, en fråga som med jämna mellanrum når ytan. 2017 motionerande Björn Söder och Sven-Olof Sällström (SD) om gårdsförsäljning av alkohol. I november 2018 gjorde Margareta Cederfelt (M) detsamma. Ofta åberopas främjande av landsbygdsturism, företagande och arbetstillfällen – och i januariöverenskommelsen fastslås att En utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska genomföras. En förutsättning är att Systembolagets monopol säkras.

Systembolaget Aktiebolaget grundades 1955 och har sedan dess lagstadgat monopol i Sverige på detaljhandel med drycker som har en alkoholhalt överstigande 3,5 volymprocent. Idag medger dock lagen inköp av alkohol via nätet, och då även alkoholkonsumtionen bland Sveriges unga minskat markant så förespråkar allt fler det statliga monopolets avskaffande, men Ingrid Nylander, professor i farmakologi vid Uppsala universitet, manar till försiktighet.
– Sveriges alkoholpolitik har visat sig både framgångsrik och hållbar. Nu ser vi hur allt fler EU-länder försöker anamma vår svenska modell, och jag skulle önska att fler uppskattade Systembolaget och dess öppettider. Vi måste respektera att många inte klarar att hantera sitt drickande, och förmodligen vinner vi alla på att det är åtminstone lite krångligt att köpa alkohol.

Vid seminarium Framtidens alkoholpolitik – behövs speciella försäljningsställen? belyser vi en aspekt av beroendefältet som trots stor relevans ofta befinner sig i medial och politisk skugga. I samtalet deltar beslutsfattare, forskare och representanter för Systembolaget och vården.