Om institutionen för arkeologi och antik historia

Arkeologi är den enda humanistiska disciplin som behandlar hela människans historia.

Hos oss studerar du människor och samhällen under förhistorisk och historisk tid genom de materiella spår de lämnat efter sig. Ämnet är globalt och våra forskare jobbar i fyra världsdelar. I undervisningen ingår exempel hämtade från hela världen, men du kan även fördjupa dig i Skandinaviens forntid.

Arkeologins metoder är tvärvetenskapliga och innehåller tydliga humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga moment. Ämnet handlar också om våra förväntningar och föreställningar om det förflutna, hur de har skapas och används i olika tider. Olika synsätt kommer till uttryck i arkeologins teoribildning som studeras och diskuteras. Praktiska moment, som utgrävningar, museibesök, exkursioner och digital rumsanalys ingår också i utbildningen.

Arkeologi studerar människans förflutna främst genom materiella lämningar

Vid vår institution, på våra campus i Uppsala och i Visby finns bara två begränsningar för arkeologi: det börjar så långt tillbaka som vi kan finna spår om hur det är att vara människa, och det slutar igår. Vår arkeologi är ett stort rum, med ordentlig med utrymme för alla.

Vi fascineras av forntida liv och de sociala dynamiker, teknologier, trossatser, identiteter och interaktioner som drev dem. Vi undersöker människor från förr och deras sammanflätade förhållanden med sin miljö. Vi intresserar oss för det komplexa spelet mellan materiell kultur och skrift. Vi undersöker vårt ämnes historia, och varför vi arbetar som vi gör. Vi är engagerade i hur vi ser forntiden, och hur våra studier ofrånkomligen har sina rötter i nutiden.

Med nära sextio forskare och lärare i Arkeologi, Antikens kultur och samhällsliv, Egyptologi och Osteologi är vi en av Europas största institutioner inom vårt område och vi ger tydliga globala perspektiv på det förflutna. Inom Arkeologi har vi forskare med intressen som spänner över många tider, platser och teman, men vår kärn- och specialistforskning ägnas åt Skandiaviens förhistoria, historisk arkeologi, ursprungsarkeologi, och arkeologier i Afrika, Indiska oceanen och Stilla havet. Vi är forskningsledande inom GIS och olika typer av digital kulturmiljövård, i historisk ekologi och biokultur, och i att skapa ny förståelse för global miljöhistoria.

Vi tror på ett etiskt studium av det förflutna som något som informerar och belyser våra mest angelägna nutida frågor, som bildar hjärtpunkten för hur vi ska planera för en bättre framtid. Vårt arbete är tillgängligt både för den akademiska kommuniteten och också utanför.

Klicka dig runt på vår webbplats som visar hur vi undersöker det mänskliga förflutna över hela världen. Student eller forskare, samarbetspartner eller allmänt intresserad - vi vet att du här kommer att finna något av intresse i den långa mänskliga historien.

I centrum för detta ämne står de klassiska grekiska och romerska kulturerna, men det omfattar även studiet av andra antika medelhavskulturer från tidig bronsålder (ca 3000 f.Kr.) till det bysantinska rikets första blomstringstid (500-talet e.Kr.).

Det inkluderar områden som stått under direkt inflytande av den grekisk-romerska kultursfären, från det grekiska Baktrien i dagens Afghanistan till det romerska Britannien, liksom olika kulturfolk som kommit i kontakt med densamma, t.ex. perser och kelter.

Antikens kultur och samhällsliv är tvärvetenskapligt och antiken studeras ur ett arkeologiskt, historiskt och konstvetenskapligt perspektiv. I grundutbildningen berörs social, politisk och ekonomisk historia, men också filosofi, religion och litteratur. Studenter i ämnet kommer därför att stifta bekantskap med olika sorters källmaterial: arkeologiskt, ikonografiskt (dvs. bilder) och historiskt. Det senare inbegriper, förutom den bevarade antika litteraturen, både monumentalinskrifter och vardagligt klotter. Redan från grundnivå studeras teori och metoder för att tolka materiell kultur (föremål) och skriftliga källor. Till detta kommer även det antika arvet som en särskild tematik.

Även om källmaterialet i många fall är synnerligen rikt, är det också fragmentariskt och öppet för skilda tolkningar. Studier i antikens kultur och samhällsliv tränar därför studenternas färdigheter att överblicka och bearbeta stora mängder information och utvecklar deras källkritiska hållning. Antikens kultur och samhällsliv ger också värdefulla insikter i historiska och samhälliga processer och ökar förståelsen för dagens samhälle och västerländsk kultur, eftersom vår samtida konst, litteratur och politik är full av referenser till antiken.

Antikens kultur och samhällsliv kan efter tre terminers studier bilda huvudämne i en kandidatexamen, och ger då behörighet till fortsatta studier på avancerad nivå. Studenter kan ta en ettårig magister- eller tvåårig masterexamen i Antikens kultur och samhällsliv och därefter söka till forskarutbildningen. Svenska instituten i Rom, Athen och Istanbul ger kurser, som regel på avancerad nivå, vilka erbjuder en unik möjlighet att på plats fördjupa sig i Medelhavsländernas arkeologi. Som student på högre nivåer finns det även goda möjligheter att delta i svenska utgrävningar i Grekland, Italien och Turkiet.

Antikens kultur och samhällsliv utgör också ett utmärkt komplement till studier i andra humanistiska ämnen, såsom konstvetenskap, arkeologi eller idé- och lärdomshistoria.

Egyptologi är vetenskapen om det forntida Egyptens språk och kultur, från de fördynastiska kulturerna i Nildalen i 6:e årtusendet f.v.t. till det tidiga kristna Egypten i första århundradet e.v.t. Egyptologiska studier och forskning kombinerar moderna arkeologiska metoder och praktik med sofistikerad lingvistisk och filologisk undersökning av skriftliga källor.

Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet är det enda lärosätet i Sverige, och ett av två universitet i Skandinavien att erbjuda ämnet egyptologi som heltidsstudier. Vårt utbildningsprogram omfattar alla områden av egyptologi från arkeologi i Egypten och Nubien, till språk och litteratur. Vår personal är internationellt framstående forskare inom sina områden och tillhandahåller förstklassig pedagogik och handledning. Ämnet har utmärkta faciliteter och resurser, bl.a. en rik samling av egyptiska och nubiska antikviteter.

I dag, då frågor om biologisk mångfald, energianvändning, hållbar utveckling och social rättvisa är avgörande för mänsklig­hetens överlevnad, är miljöhistoria ett aktuellt och viktigt ämne. Miljöhistoria är ett tvärvetenskapligt ämne som utforskar det komplexa förhållandet mellan människa och natur genom historien. Fokus ligger på historiska förändringar, händelser, debatter och olika perspektiv på relationer mellan mänskliga samhällen och naturliga miljöer. Genom att analysera dessa relationer kan vi också bättre tolka, förklara och debattera samtida frågor om hållbarhet.

Vid institutionen ger vi ett internationellt master­program i global miljöhistoria, som avser att ge avancerade teoretiska och empiriska kunskaper i samhälls­vetenskaplig och humanistisk analys av relationer mellan människa och natur.

Osteologi betyder läran om ben och omfattar studier av både människo- och djurbensmaterial. Osteologiska material utgör den största fyndmängden vid arkeologiska utgrävningar oavsett om man gräver gravar eller boplatser.

Vid en arkeologisk utgrävning är osteologisk kunskap nödvändigt för att på plats kunna identifiera och hantera benmaterial. Benen man hittar vid utgrävningar ger mycket kunskap om ett samhälle. Vilka djur höll och jagade man? Vilken kost åt man? Hur mådde man? Hur friska var man? Hur länge levde man? Var har man växt upp? Det här är exempel på frågor du som osteolog många gånger kommer kunna ge svar på, och under utbildningen får du lära dig hur detta går till i praktiken.