Julia Holm
Julia är doktorand i textilvetenskap.
Avhandlingens titel är Kulturarv och användning av historiska dräkter med utgångspunkt i tidig verksamhet på Skansen och Nordiska museet.
Forskning
Rädslan för att de traditionella och så kallat genuina sätten att leva höll på att försvinna brukar framhållas som en viktig utgångspunkt för kulturarvsrörelsen under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, men det fanns även en önskan om att forma framtiden genom dessa äldre praktiker, vilka vi i dagens forskning skulle kalla kulturarvspraktiker. Detta blir tydligt i utformningen av Skansens vårfester, där historia och kulturella praktiker iscensattes och levdes ut. De så kallade vårfesterna hölls på Skansen mellan åren 1893-1933 i syftet att iscensätta delar ur den svenska historien, samt att samla in en välbehövlig slant till Skansens och Nordiska museets uppbyggnad.
Att återskapa historia är historiskt sett en återkommande sysselsättning, och hovliv, teatrar, historiska återskapare och friluftsmuseum visar på just detta. En utgångspunkt för undersökningen är att just kläderna spelar en avgörande roll för skapandet av en gemensam stämning enligt överenskomna associationer vid iscensättandet eller återskapandet av kulturarv. Dräkternas utseende påverkas av på den aktuella tidsperiodens uppfattning av den tid och person de ska gestalta, samt sin egen samtids estetik och skönhetsideal, och utformas därefter. Gustav Vasa måste gå att känna igen som just Gustav Vasa.
För att kunna iscensätta de historiska inslagen i vårfesterna syddes och införskaffades en stor mängd historiserande kläder, av vilka en betydande del fortfarande finns bevarade på Skansens Klädkammare under benämningen ”vårfestkläderna”. Samlingen innehåller allt från vikingakoltar till empireklänningar och karolineruniformer, indelat efter en klassisk stilperiodisering av den svenska historien. Plaggen varierar mycket i utförande, materialval och historisk närhet. Många detaljer är anakronistiska, så som 1500-tals plagg med blommig vit viskos och avtagbara skört. Detta är inte representativt för renässansplagg, men avslöjar desto mer om perioden de tillverkades och dess förhållande till kläder, kulturarv och historisk identitet.
Dessa vårfestkläder, samt arkivhandlingar, fotografier och skisser som dokumenterar tillkomsten eller användningen av dräkterna, utgör en utgångspunkt i enlighet med metod för textilvetenskaplig föremålsforskning för en analys av periodens syn på kulturarv och nationell identitet. Syftet med analysen, och projektet, är att förstå det historiebruk som Skansen och Nordiska museet använde sig av under sin tidiga historia och hur detta tog sig uttryck.