Disputation: Flickornas folkskola: Genus och utbildning ca. 1840–1920
Agnes Hamberger är doktorand vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi vid Uppsala universitet. I hennes forskning fördjupar hon sig i hur folkskoleflickors utbildning påverkades av genusstrukturer under perioden 1840-1920. Genom att granska utbildningsdebatter, skolans organisation och det faktiska innehållet i undervisningen synliggör hon hur utbildningen formades av föreställningar om kön. Hambergers forskning återupptäcker flickors ofta bortglömda plats i skolhistorien – och ger samtidigt värdefulla perspektiv på dagens utbildningssystem.
Agnes Hamberger
Hur skulle du säga att synen på flickor i folkskolan förändrades under den period som du har studerat?
Synen på flickor och flickors rätt till utbildning förändrades något enormt under perioden 1840-1920. Detta gällde flickor överlag, men kanske särskilt de flickor från arbetande klasser som jag studerat i min avhandling. I de riksdagsdebatter som föregick 1842 års folkskolestadga syns den förvåning och motstånd som många riksdagsmän kände inför tanken på att fattiga barn, i synnerhet flickor, skulle gå i skolan för att lära sig saker utöver grundläggande läsning och kristendom. Detta motstånd fanns även på andra nivåer, hos lokala makthavare och hos föräldrar som behövde barnens arbetskraft. Åttio år senare så hade skolan blivit en självklar del i vad det var att vara barn, även om inte alla barn gick i skolan på heltid. Samtidigt så kan man från slutet av 1800-talet se en tydligare uppdelning i typiskt kvinnliga och manliga ämnen. Detta skedde särskilt i och med införandet av huslig ekonomi för folkskolans äldre flickor (ca 12-14 år), på tider då pojkarna istället fick läsa geometri, naturkunskap eller andra mer manligt kodade ämnen.
Vilka tycker du själv är de viktigaste slutsatserna i din avhandling?
Jag har kunnat visa att flickors utbildningsbehov betraktades som annorlunda än pojkars, vilket ledde till skillnader i undervisningens innehåll, omfattning och resurstilldelning. Skillnadsgörandet förstärktes också genom att flickor och pojkar i många städer delades upp i särskilda flick- och pojkklasser, en organisation som sällan framhållits i beskrivningar av folkskolan.
Din avhandlings avgränsning framåt är tiden kring 1920. När du några tankar på att forska vidare om de följande 40 åren av folkskolan?
Det hade varit jätteroligt att följa folkskolans utveckling från 1920-talet fram till grundskolans införande kring 1960-talet. Jag är särskilt intresserad av omvandlingen från de stora städernas könssegregerade klasser till ett skolsystem där alla barn, oavsett kön och klassbakgrund, skulle gå i samma klasser. Hur diskuterades och förhandlades detta på nationell och lokal nivå? Hur togs förändringarna emot av lärare, föräldrar och elever?
Du har undervisat en hel del inom institutionens grundkurser under din doktorandtid. Är det något som du rekommenderar andra doktorander att göra?
Att få undervisa så mycket som jag har gjort har varit väldigt roligt, nyttigt och utvecklande. Det är en möjlighet som borde ges till alla doktorander.
Vad har du för planer efter att disputationen är avklarad?
Mina planer framöver är att jobba deltid på Högskolan Dalarna, inom historieämnet. Jag tänkte också ta mig tid att landa och komma fram till vad jag vill göra på längre sikt.
Erik Åstrand