Vad hände med styrningen av universiteten? Från akademiska republiker till myndigheter och underleverantörer
Foto: Valeriy Voennyy/Mostphotos
Syftet med detta projekt är att tillhandahålla ett nytt teoretiskt ramverk för den offentliga och politiska diskussionen om universitetens syfte och styrning. De akademiska lärarna och forskarna i Sverige, Danmark och USA, liksom på andra håll, har gått från att vara universitetsmedlemmar till anställda, både i praktiken och i sin självuppfattning. Detta återspeglar en förändring i universitetens styrning – från kollegialt styrda, autonoma institutioner till centralt styrda statliga institutioner. Vi kommer att tillhandahålla en fullständig redogörelse för de institutionella och ideologiska steg som ingår i denna omvandling över tid.
Grundinformation
- Period: 2026-01-01 – 2029-12-31
- Budget: 5 198 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Beskrivning
Projektledare Shirin Ahlbäck Öberg säger:
Projektet är viktigt eftersom det belyser hur universitetens styrning har förändrats från kollegiala och självstyrande ”akademiska republiker” till mer hierarkiska och externt styrda organisationer – en utveckling som påverkar både akademisk frihet och kvaliteten i forskning och utbildning.
Genom att sätta dagens NPM-reformer i ett långt historiskt perspektiv kan projektet förklara varför denna omvandling skett och vilka styrningsmodeller som cirkulerat mellan företag, stat och universitet över tid. Detta ger oss nya verktyg att förstå hur styrningens logik ibland krockar med universitetens syften, såsom kunskapsproduktion och kritiskt tänkande.
Projektet bidrar dessutom till att identifiera alternativa styrningsformer – särskilt ”purpose governance” – som kan stärka kollegialitet och verksamhetens kvalitet. För att värna universitetens demokratiska och samhällsbärande roll behöver vi förstå dessa historiska processer och deras konsekvenser.