Pågående forskning

The worldviews of transhumanism and the new spirituality (Mikael Stenmark)

Projektet syftar till att rationellt rekonstruera centrala föreställningar och värderingar i en transhumanistisk respektive i en nyandlig livsåskådning. De är båda relativt nya uttryck för en sekulär respektive religiös grundförståelse av tillvaron. Projektet utgör en del av en större och mer långsiktig undersökning som avser kartlägga det intellektuella innehållet i de grundläggande religiösa och sekulära livsåskådningsalternativ som tycks – utifrån ett filosofiskt perspektiv – utgöra ”live options” i dagens västerländska samhälle.

Religious and secular commitments after the turn to practice (Ulf Zackariasson)

Inom religionsfilosofin finns, som i andra religionsvetenskapliga discipliner, ett växande intresse för levd religion och även levd sekularitet, alltså hur livsåskådningar yttrar sig i människors liv. I projektet undersöks vilka konsekvenser en vändning mot levd religiositet och sekularitet kan få för hur vi filosofiskt artikulerar och besvarar frågor om rationalitet, kritik och olika former av epistemiskt och existentiellt berättigande av livsåskådningar.

Making space for secular and religious agnosticism (Francis Jonbäck, Vetenskapsrådet)

Syftet med projektet är att analysera agnosticism, samt vilka livsåskådningsmässiga alternativ en agnostiker har att tillgå. Centrala frågor i projektet rör hur eller på vilka olika sätt vi ska förstå och definiera agnosticismen, vilka skäl det finns för att anta en agnostisk hållning, samt om den agnostiska hållning borde vara en utgångspunkt när skäl för eller emot Gud existens inte finns eller är övertygande. Projektets huvudfokus handlar dock om huruvida det är rationellt för en agnostiker att hoppas att Gud existerar eller till och med att praktisera religion som agnostiker.

Inom ramen för det interdiciplinära projekt ”Artificial intelligence, democracy and human dignity” (Wallenbergstiftelsen) bedrivs två religionsfilosofiska delprojekt:

AI, consciousness and free will (Oliver Li). Utgångspunkten för delprojektet är medvetandefilosofin och fria-viljadebatten. En central fråga är vad som krävs utifrån en filosofisk analys för att artificiell intelligens (AI) ska kunna anses vara medveten eller ha en fri vilja. Inom ramen för delprojektet undersöks även möjliga etiska och livsåskådningsmässiga konsekvenser för människor utifrån deras interaktion med AI och hur de uppfattar AI. Dessa konsekvenser kopplas direkt eller indirekt till frågor rörande demokrati och mänsklig värdighet.

Worldviews, narratives and AI (Johan Eddebo). Delprojektet fokus är främst på medvetandefilosofiska och metafysiska aspekter av AI, där inte minst frågan om den metafysiska möjligheten av artificiell subjektivitet är central. Inom ramen för studiet undersöks också vetenskapsfilosofiska och politisk-teologiska frågor kopplade till AI och den teknologiska utvecklingen, som t.ex. hur mytbildningar och narrativ ang. artificiell intelligens och dess roll i samhället underbygger politiska och ekonomiska maktförhållanden.

Rationality in the flesh (Elena Kalmykova, European Research Council)

Syftet med projektet är att kritiskt granska etablerade teorier om rationalitet och irrationalitet. Den hypotes som framförs är att vi måste utveckla en mer förkroppsligad teori av rationalitet för att bättre förstå människors trosformering och handlingsbenägenheter. Denna hypotes prövas genom att analysera olika instanser av irrationalitet med positiva och negativa utfall. Religiös tro och religiöst handlande också analyseras i ljuset av denna hypotes om förkroppsligad rationalitet.

En tematisk studie av fantasins betydelse för det Alkemiska Projektet (Ingrid Malm Lindberg)

Forskningsprojektets syfte är att identifiera samt filosofiskt analysera och utvärdera fantasins betydelse för alkemins framväxt och utveckling under olika tidsperioder. Projektet anknyter till diskussionen om potentiella kontaktytor respektive motsatsförhållanden mellan religion och naturvetenskap (vilken återspeglas i distinktionen mellan alkemi som en andlig respektive en naturfilosofisk tradition). En central fråga som undersöks är t ex fantasins roll i relation till ett esoteriskt och ett exoteriskt förhållningssätt till kunskap. Projektets teoretiska ramverk är hämtat från såväl historisk som modern filosofisk forskning kring fantasi.

Livsåskådningars logik (Lauri Snellman, Academy of Finland)

Projektet undersöker livsåskådningars logik. Livsåskådningar eller världsbilder förstås som system av tecken som erbjuder en allmän tolkning av världen eller något viktigt område av mänskligt handlande. Livsåskådningar innehåller ett symboliskt system och en ram av värderingar som fungerar på olika tolkningsnivåer och kan utgöra plausibla förhållningssätt till verkligheten och det mänskliga tillståndet. Projektet undersöker också hur religiösa och metafysiska ramverk fungerar som metateorier för vetenskaplig kunskap och hur världsbilder och metafysiska kategorier kopplas samman i tolkningspraktiker.