Bibelvetenskap

I centrum för ämnet Bibelvetenskap, även kallat exegetik, står forskning kring de bibliska texterna, studerade på originalspråk. Med bibliska texter avses här skrifter som ingår i judisk och/eller (någon version av) kristen kanon. En mångfald av teorier och metoder används för att belysa olika aspekter av dessa texter, såsom deras kulturella bakgrund och tillkomsthistoria, deras språkliga struktur, deras litterära och retoriska former samt deras reception (tolkning och verkan) under mer än tvåtusen år. I en bibelvetenskaplig forskares uppgift ingår även hermeneutiska och översättningsteoretiska reflektioner samt kritiska studier av bibliska texters teologi och ideologi.

Forskningsämnet Bibelvetenskap består av två inriktningar: Hebreiska bibelns exegetik och Nya testamentets exegetik.

Hebreiska bibelns exegetik innefattar studium av texterna i Hebreiska bibeln/ Gamla testamentet, samt relevant litteratur från antika kulturer i sydvästra Asien. Dessutom ingår forskning kring tidiga judiska texter. Aktuell forskning i Uppsala berör bland annat följande områden: profetism, offerritualer, spatialitet i tempelbeskrivningar, inkludering och utanförskap under persisk tid, rabbinsk skrifttolkning, barnperspektiv på bibeltexter, reception i skönlitteratur och film, samt tidningsdebatter om ”gammaltestamentlig” gudsbild och människosyn.

Nya testamentets exegetik innefattar studium av texterna i Nya testamentet, samt relevant samtida judisk, hellenistisk och romersk litteratur. Dessutom ingår forskning kring tidiga kristna texter. Aktuell forskning i Uppsala berör bland annat följande områden: retorik och teologi i paulinska brev, den historiske Jesus, Dödahavsrullarna och esseerna, Anden hos Paulus och Johannes, språkliga uttryck för tro, intertextualitet i Pistis Sophia, samt temat förföljelse i Nya testamentet och tidig kristen litteratur.