Pågående forskning

Praktik, kyrka och hushåll

Inom ämnet grundläggs framtida forskning om det kristna hushållets historiska roll på grundval av det av Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet: Den nordiska hushållsstaten – variationer på ett tema av Luther. Projektet slutrapporterades 2023 och har resulterat i ett flertal internationellt publicerade artiklar och antologin ”Den nordiska hushållstaten – variationer på ett tema av Luther”, som är publicerad i Kyrkohistoriska föreningens skriftserie.

Kyrka och nation

CIRCUS- nätverket The Historical Study of National Christianities (HNC) (länk: https://www.humsam.uu.se/circus-en/programmes-and-networks/2021-2022/ ) utgjorde 2021– 2023 ett fakultetsöverskridande universitetsfinansierat nätverk av historiker, kyrkohistoriker och utbildningshistoriker med fokus på modern nordisk kristendom, kristendomssundervisning och nationsbygge.

HNC har resulterat i ett antal ansökningar för externa forskningsmedel, internationellt temanummer och övriga artiklar. I maj 2023 arrangerade nätverkets doktorander ett uppmärksammat internationellt symposium: National Christianities in the Nordic Region – Past and Present.

Män och kvinnor som beslutsfattare inom Svenska kyrkan

På 1930-talet fick lekfolk inom Svenska kyrkan större plats som beslutsfattare på lokal nivå. Kyrkan har sedan demokratiserats med en maktförskjutning från präster till förtroendevalda. Fler kvinnor har fått ledande poster. Studien syftar till att på makronivå visa hur reformerna utformades och vilka uppgifter som lekfolket fick över tid. På mikronivån sker studier av biskoparnas dokument och pressen för att belysa hur reformerna gestaltades lokalt 1930–2000.

Frälsningsarmèn

Frälsningsarméns historia vid tiden kring sekelskiftet 1800/1900 visar hur rörelsen både bejakade och kritiserade det nya samhället och dess former. Inom ämnet studeras exempelvis praktiker, visuella och materiella uttryck, kommunikationsformer, identitet och självbild, sätt att organisera sig och kvinnors ledarskap.