Seminarier och konferenser
Forum för judiska studier anordnar regelbundet seminarier, föreläsningar och workshops med såväl svenska som internationella forskare. De senare kommer oftast till FJS som en del av samarbetet med Paideia – The European Institute for Jewish Studies. Vanligen hålls mellan sex och åtta seminarier/föreläsningar per termin. Därtill ordnas årligen en workshop för doktorander vid svenska lärosäten inom fältet judiska studier. Det finns möjlighet att på FJS:s seminarier ventilera texter och ansökningar om projektmedel inom FJS:s verksamhetsområde. Seminarierna ordnas ofta tillsammans med andra institutioner inom Uppsala universitet och hålls tisdagar, onsdagar (vilket är vanligast) eller torsdagar 15.15–17.00 eller (mindre vanligt) 13.15-15.00. Seminarierna hålls i normala fall via Zoom och på campus (vänligen se Kalendarium).
Forum för judiska studier ordnar även konferenser. Hittills har två större internationella konferenser hållits, Deutschsprachige jüdische Emigration nach Schweden, som arrangerades tillsammans med Moses Mendelsohn Zentrum, Potsdam och Children of Abraham: Jewish and Islamic Studies in an Academic Setting (2019)
Därtill deltar FJS regelbundet som medarrangör vid konferenser anordnade av systerinstitutioner och samverkanspartners.
VÅRTERMINEN 2025
Lewi Pethrus och radikalnationalismen
Datum: Tisdag 25 februari
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Zoom
Om föredraget:
Lewi Pethrus och radikalnationalismen
Lewi Pethrus var den svenska pingströrelsens förgrundsgestalt under 1900-talet och en social entreprenör som startade välgörenhetsverksamhet, lobbyorganisationer, en fristående bank, ett fullskaligt mediehus och partiet Kristdemokraterna. Genom en omfattande analys av pingstledarens redaktörskap, författarskap, predikogärning och brevkorrespondens framträder hans idémässiga och organisatoriska kontaktytor med den svenska radikalnationalismen – samt en ambivalent rasifiering av judar som både hot och löfte. För Pethrus bar judarnas utvandring till Palestina på löftet om världens upprättelse medan deras antikristliga agenda hotade folkets renhet i Sverige. Utifrån en teologisk förståelse av judarna som funktion i den historiska utvecklingen beskrev Pethrus både sionismen och antisemitismen som gudomliga spelpjäser: Guds ”fiskare” och ”jägare” skulle tillsammans driva ner judarna från ”höjderna” och forcera deras repatriering. För Pethrus blev den kristna sionismen lösningen på den antisemitiska judefrågan, enligt den radikalnationalistiska logiken judarna till Palestina och Sverige åt svenskarna.
Artikeln är en del av det medialt omskrivna forskningsprojektet Frikyrkan och Förintelsen: Den svenska pingströrelsens förhållande till antisemitism 1930–1974.
Om föredragshållarna
Markus Lundström är doktor i ekonomisk historia och docent i sociologi, verksam vid Mittuniversitetet och Uppsala universitet. Hans historisk-sociologiska forskning kretsar politiskt tänkande hos sociala rörelser.
Tomas Poletti Lundström är doktor i religionshistoria och verksam vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, vid Uppsala universitet. Hans forskning rör sambandet mellan religion, rasism och nationalism.
Seminariet är digitalt. Vänligen registrera er via https://uu-se.zoom.us/meeting/register/CGYlJtaIRsaS3uyhAzszRQ
Jerevan och Jerusalem. Armenisk-judisk interaktion i historia och nutid
Datum: 18 mars
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Docent Svante Lundgren, CTR, Lunds universitet, "Jerevan och Jerusalem. Armenisk-judisk interaktion i historia och nutid".
Om föredraget:
"Armenier och judar är två gamla kulturfolk som haft mycket att göra med varandra genom historien. Inom diasporaforskningen spelar bägge folken en betydande roll. Idag störs relation av att det officiella Israel vägrar erkänna det armeniska folkmordet och är nära allierat med Armeniens ärkefiende Azerbajdzjan."
Om föredragshållaren:
Svante Lundgren är docent i teologi vid Åbo Akademi och lärare och forskare vid CTR och Centrum för Mellanösternstudier, båda vid Lunds universitet. Utöver sin forskning har han också ägnat sig åt ett omfattande populärvetenskapligt författarskap, som bland annat resulterat i folkmordstrilogi I bödelns tid (2003), I hjältens tid (2006), I svärdets tid (2009) samt en bok om de kristna i Mellanöstern, Stanna eller inte stanna (2011). Han har också skrivit Jesus med judiska ögon (2014).
Iconoclasm in Jewish films as religious practice: Applying David Biale's perspective on Jewish secularism to Jewish cinema
Datum: 2 april
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 1-0062
Dr. Zoe Kelly-Nacht, “Iconoclasm in Jewish films as religious practice: Applying David Biale's perspective on Jewish secularism to Jewish cinema”.
Om föredraget och föredragshållaren
Zoe Kelly-Nacht holds a Ph.D. in religious thought from Boston University, an M.Div. from Harvard Divinity School, and a B.A. from Barnard College, Columbia University. She specializes in the intersections of religion, literature, and film. Particular research areas include religious aesthetic theory, American Buddhism, avant-garde cinema, film theory, and mystic literature.
Förlorade röster – spåren efter 1945 års räddade
Datum: 15 april
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Daniel Leviathan, doktorand CTR, Lunds universitet, presenterar sitt nyligen slutförda projekt "Förlorade röster – spåren efter 1945 års räddade", om Förintelseöverlevande som ankom till Sverige under sommaren 1945, men som inte överlevde skadorna från Förintelsen.
Om föredraget
Projektet ”Förlorade röster – spåren efter 1945 års räddade”, omfattar ett sextiotal överlevande från Förintelsen som dog i Stockholmsområdet kort efter ankomsten till Sverige. De kom att benämnas "1945 års räddade" och blev begravda på Norra judiska begravningsplatsen i Stockholm. Totalt kom uppemot 300 av "1945 års räddade" att dö till följd av sina skador, på olika platser runt om i Sverige. De begravdes i den mån det var möjligt på judiska begravningsplatser, så som i Malmö, Göteborg, Karlstad och Norrköping, men även på andra begravningsplatser, som i Örebro och i Lärbro på Gotland. Projektet har genomförts tillsammans med Judiska församlingen i Stockholm och Sveriges museum om Förintelsen.
Om Föredragshållaren
Daniel Leviathan är sedan år 2020 doktorand i judaistik i Lund. Hans avhandlingsprojekt handlar om sakral judisk arkitektur i de nordiska länderna, alltså dessa länders synagogor och begravningskapell.
Upplevelser av antisemitism bland unga judar i Sverige
Datum: 22 april
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: 22-1017
Paula Caceres, doktorand i socialt arbete, Göteborgs universitet, Upplevelser av antisemitism bland unga judar i Sverige
Om föredraget
Paula Caceres avhandlingsprojekt, ”Antisemitism i ungas vardag: upplevelser och strategier att hantera det”, avser att förstå hur unga med judiska bakgrunder erfar antisemitism samt undersöka vilka faktorer som påverkar deras strategier för att hantera det.
Om föredragshållaren
Paula Caceres är utbildad socionom och har varit yrkesverksam inom socialtjänsten som både barnsekreterare för ensamkommande barn och familjerättssekreterare. Hösten 2023 påbörjade hon sin doktorandutbildning vid Institutionen för socialt arbete i Göteborg.
Den medicinska spärren
Datum: 29 april
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Via Zoom
Fil. dr. Britta Zetterström Geschwind, forskare i museologi LU och forskningskoordinator Sveriges museum om Förintelsen, SMF, pratar om sin bok Den medicinska spärren
Om föredraget
Sommaren 1945 fördes tusentals överlevande från det före detta koncentrationslägret Bergen-Belsen till Sverige i en räddningsaktion genomförd av United Nations Relief and Rehabilitation Administration (UNRRA) i samarbete med Svenska Röda Korset och svenska myndigheter. Folke Bernadottes omtalade vita bussar var inte den enda svenska humanitära insatsen vid denna tid. Mottagandet av de medtagna och ofta sjuka flyktingarna ansågs innebära risker för smittspridning, som hanterades genom upprättandet av en medicinsk spärr. Det gränsarbete som krävdes för att upprätthålla spärren bestod bland annat av närgångna kroppsliga undersökningar, DDT-behandlingar mot ohyra och kontroller av de överlevandes sexuella hälsa och moral. I denna bok redogör tre etnologer för den medicinska spärrens utformning och implementering. Läsaren får följa läkares, sjuksköterskors och kuratorers vardagliga arbete med de överlevande -- inledningsvis i det för ändamålet upprättade Swedish Transit Hospital i Lübeck, därefter på mottagningsstationer, karantäner, beredskapssjukhus och förläggningar runt om i Sverige.
Om föredragshållaren
Britta Zetterström Geschwind är fil. dr. i etnologi. Hennes forskning rör kulturarv, dess bruk och minnesinstitutioner och har under senare år handlat om flyktinginstitutioner, läger och mottagandet av före detta koncentrationslägerfångar, "repatriander", med fokus på kön och sexualitet. Hon intresserar sig även för de materiella minnen som lämnats i mottagandets spår och hur dessa mobiliseras och ges mening i samtiden. VR-projektet "Svensk hågkomst av Förintelsen - museer, politik och materialitet" (Dnr: 2022-02011), behandlar hur Förintelsen införlivas i svenska museer och i svensk historia med fokus på samlande och samlingar. Utöver att undersöka insamlingen och uppbyggandet av Sveriges museum över Förintelsen, jämför studien hur svenska museer med befintliga samlingar kopplade till Förintelsen har ramat in, ställt ut och använt samlingarna. Specifikt utforskas hur Förintelsen definieras, inramas och återberättas i ett nationellt, regionalt och lokalt sammanhang.
Navigating Injustice: Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press
Datum: 13 maj
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Julia Engländer, Navigating Injustice: Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945–1967.
Om föredraget och föredragshållaren
Julia Engländer, som disputerade 2024 presenterar sin avhandling om hur judar i Sverige under den tidiga efterkrigstiden diskuterade och mindes Förintelsen. Till skillnad från många tidigare studier, som har fokuserat på hur Sveriges icke-judiska majoritet förhöll sig till Förintelsen, undersöker detta arbete reaktioner bland Sveriges judiska minoritet genom att analysera svensk-judisk press. Även om de svenska judarna levde i det neutrala Sverige och skonades från direkt förföljelse, var de en del av den grupp som nazistregimen ville förinta, och de deltog aktivt i initiativ för att hjälpa andra europeiska judar. Under den tidiga efterkrigstiden uppstod svåra etiska frågor om hur man bör reagera på och hantera folkmord och vilka skyldigheter det medför. I avhandlingen undersöks flera centrala teman kopplade till detta. Exempelvis: Hur såg svenska judar under den tidiga efterkrigstiden på Sveriges neutralitet under kriget – var det moraliskt försvarbart att vara neutral när ett folkmord pågick? Tyckte svenska judar att de hade gjort tillräckligt för att hjälpa förföljda judar? Hur ställde de sig till skapandet av en judisk nationalstat? Ansåg de att det var viktigt att söka rättvisa i form av restitution, kompensation och rättegångar mot Förintelsens förövare?
Aron Isaac –skaparen av det judiska Sverige
Datum: 19 maj
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22 1017
Docent Carl Henrik Carlsson, Uppsala universitet, ”Aron Isaac –skaparen av det judiska Sverige”.
Om föredraget
Den driftige och färgstarke Aaron Isaac är en av Sveriges märkligaste invandrare någonsin. När han 1775 fick Gustav III:s tillstånd att som förste jude bo permanent i Sverige, utan att behöva konvertera till kristendomen, lade han grunden till judiskt liv i landet. Han arbetade hårt både för sin familjs försörjning och för judarnas rättigheter. Han hade många judefientliga aktörer att kämpa emot, och som ledare av den judiska församlingen i Stockholm mötte han också en del internt motstånd. Men Aaron var envis och lyckades uppnå sina mål. Han överlevde alla sina släktingar och kamrater – och sina minst tolv barn.
Om föredragshållaren
Carl Henrik Carlsson är docent i historia, föreläsare och författare och nestor inom forskningen om svensk-judisk historia. År 2021 nominerades hans bok Judarnas historia i Sverige till Augustpriset och till Stora fackbokspriset. Han är en av författarna till Sveriges historia för släktforskare som utkom våren 2022 och har också skrivit en arkivguide till svensk-judisk historia liksom en mycket kohortstudie av ”östjudars” integration i det svenska samhället.
Nazistmotståndaren Hugo Valentin och hans arkiv
Datum: Onsdag 28 maj
Tid: 12.15 - 12.45
Plats: Zoom
Korta föreläsningar på olika matnyttiga teman att lyssna på under lunchen. Denna gång om nazistmotståndaren Hugo Valentin och hans arkiv. Hålls på svenska eller engelska. Via Zoom.
HÖSTTERMINEN 2025
Clara Lachmann - arv, identitet og fællesskab på tværs af grænser i 1800-tallets Skandinavien
Datum: 9 september
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng
Historikern Leonora Luttrup Rasmusson, Århus universitet, ”Clara Lachmann - arv, identitet og fællesskab på tværs af grænser i 1800-tallets Skandinavien”.
Om föredraget
Leonora Luttrup Rasmusson har skrivit den första biografin om Clara Lachmann (1864–1920), som levde sitt liv över gränserna. Hon föddes in i Köpenhamns traditionsbundna judiska borgerskap, men orienterade sig mot moderna och sekulära värderingar. Senare förde äktenskapet med den välbärgade sockerfabrikanten Jacob Lachmann henne från Danmark till Sverige. När Clara som änka övertog ansvaret för familjeförmögenheten testamenterade hon ett miljonbelopp för att stötta samarbetet över de gränser som hade format hennes liv. Det ledde till inrättandet av Clara Lachmanns stiftelse, som sedan dess har arbetat för att främja den skandinaviska samkänslan. Berättelsen om Clara Lachmann är sammantvinnad med de skandinaviska judarnas historia och ger en sällsynt inblick i hur livet tedde sig för borgerskapets kvinnor. Den avslöjar myter och maktkamper inom den svenska sockerindustrin och kastar ljus över skandinavismen som politisk och kulturell strömning från 1800-talet till idag.
Om föredragshållaren
Leonora Lottrup Rasmussen är historiker och forskare vid Århus universitet. Hon har bland annat forskat inom projektet ”Bryggerens bagland. Laura Jacobsen og Carlsbergfamiliens netværk i Danmark og Europa”.
Efterlevande och dold judisk identitet
Datum: 16 september
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng
Docent Christer Mattsson & professor Thomas Johansson, Segerstedtinstitutet, GU, Efterlevande och dold judisk identitet
Om föredraget
I januari 2024 tilldelades Christer Mattsson och Thomas Johansson Bindefeld-stipendium för deras projekt om hur Förintelsen påverkat andra och tredje generationens överlevandes uppväxt i familjer där man medvetet eller omedvetet valt att dölja sin judiska härkomst. Boken är ett resultat av denna studie. De belyser i sin nya bok hur dolda familjeberättelser och en förlorad judisk identitet har format andra och tredje generationens liv. Boken skildrar även hur senare generationer försöker återskapa en tillhörighet och hur antisemitism påverkar denna process.
Om föredragshållarna
Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och docent i pedagogik. Han är utbildad lärare och har i många år arbetat med elever i rasistiska och extrema miljöer. Hans forskning är inriktad på förebyggande insatser mot extremism, rasism och antisemitism. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet, och har författat en rad artiklar och böcker på teman som ungdoms- och familjeforskning, urbanforskning och socialpsykologi. Han har skrivit om faderskap, gymkultur, prostatacancer och maskulinitet, våld i skolan och nynazisters exitprocesser.
Specialvisning för Forum för judiska studier av Nationalmusei utställning av Hanna Hirsch Paulis arbeten
Datum: 1 oktober
Tid: 13.00 - 15.00
Plats: Nationalmuseum, Stockholm.
Specialvisning för Forum för judiska studier av Nationalmusei utställning av Hanna Hirsch Paulis arbeten. Utställningens kurator, Carina Rech, guidar. OBS! Vänlige notera tid och plats och att föranmälan krävs. Anmälan görs till Lars M Andersson via e-post lars.m.andersson@hist.uu.se senast den 1 september. Samling vid Nationalmusei entré 10.45.
Om föredragshållaren och föredraget
Carina Rech är konstvetare, författare till den prisade avhandlingen Becoming Artists: Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s (2021), tidigare intendent och utställningskurator vid Prins Eugens Waldemarsudde, där hon stod bakom den uppmärksammade Grünewaldutställningen häromåret och nu verksam vid Nationalmuseum som utställningskurator.
Nationalmuseum beskriver utställningen på följande sätt:
I utställningen visas över 130 verk tillkomna under ett långt och intensivt konstnärsliv som sträcker sig över sex decennier. Du kan följa Hanna Hirsch Paulis personliga och konstnärliga utveckling från uppväxten i en högborgerlig judisk familj och utbildningen på Konstakademien i Stockholm, till befriande studieår i Paris, äktenskap, barn och etableringen som porträttkonstnär i sekelskiftets Stockholm och avslutningsvis sena självporträtt gjorda på 1920- och 1930-talet där konstnären utforskar sin plats i livet under en omvälvande och hotfull tid. Utställningen baseras på ny forskning och nya arkivfynd. Det är den mest omfattande presentationen av Hanna Hirsch Paulis verk någonsin och det är även den första monografiska utställningen. Målningar, teckningar och skisser kompletteras med ett urval av verk av hennes generationskamrater såsom maken Georg Pauli, Carl Larsson, Richard Bergh, Eva Bonnier, Ernst Josephson och Fanny Brate. Många av målningarna är inlånade från Hirsch Paulis släktingar och andra privata samlingar och har aldrig eller ytterst sällan visats publikt. Verken har omhändertagits det senaste halvåret av Nationalmuseums konservatorer i en ansenlig restaureringskampanj som garanterar att ett viktigt kulturarv bevaras för lång tid framöver.
Grunden till utställningen är ett flerårigt forskningsprojekt med utgångspunkt i ett sensationellt arkivfynd, nämligen konstnärens omfattade korrespondens, fotoalbum och arbetsmaterial i form av skissböcker och teckningar. Genom det unika arkivmaterialet som aldrig har varit tillgängligt för forskningen går det att komma Hanna Hirsch Pauli närmare som person och konstnär än vad som tidigare varit möjligt. Hon berättar om sina verk, sin arbetsprocess och sin konstsyn. Hon talar om livets stora frågor, om kärlek, vänskap och kvinnans roll i samhället. Hon reflekterar över den judiska identiteten, om antisemitismen, nazismen och den politiska och samhälleliga utvecklingen. Genom det rika källmaterialet framstår Hanna Hirsch Pauli som en karismatisk och viljestark person och egensinnig konstnär som följde sin egen väg. I utställningen tecknas ett intimt porträtt av en av Sveriges mest betydande konstnärer som aldrig befann sig i marginalen, utan mitt i centrum av det svenska kulturlivet.
Den 7 oktober 2023 som judiskt trauma
Datum: 7 oktober
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Jur. dr. Mirjam Katzin, Segerstedtinstitutet, GU och CEMFOR, Upsala Universitet
Om föredragshållaren och föredraget
Mirjam Katzin är disputerad i juridik men har sedan sin doktorsexamen främst forskat om antisemitism och rasism liksom om den judiska minoritetens ställning i Sverige med särskilt fokus på utbildningsväsendet. Hon har arbetet som samordnare mot antisemitism för Malmö kommun och som en del i detta arbete publicerat två rapporter, en om antisemitism i Malmös förskolor och skolor (2021) och en om vardagssituationen för judiska invånare i staden (2022). Hon är projektledare för nätverket Learning, prevention and consequences of antisemitism in the Swedish educational system vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och var en av de forskare som skrev SI:s rapport om antisemitismen i Sverige efter 7 oktober (2024). I sin presentation ska Mirjam prata om det senare och redogöra för en intervjustudie där svenska judar redovisar sina erfarenheterna av att leva som jude i Sverige efter 7 oktober.
Civilekonomen, journalisten och författaren Johan Schück presenterar sin nya biografi över arkitekten Erik Josephson
Datum: 14 oktober
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Om föredragshållaren och föredraget
Johan Schück är civilekonom, journalist och författare, tidigare, folkpartistisk politiker, handläggare hos Näringsfrihetsombudsmannen och utredare vid Statskontoret. Ledarskribent vid Expressen 1981–1984, DN 1984–1990, därefter samhällsekonomisk krönikör och reporter på DN och sedan 2018 frilansjournalist, ekonomibloggare och författare.
Boken Erik Josephson: en svensk judisk arkitekt (Medströms Bokförlag 2025) presenteras på följande sätt av förlaget:
Erik Josephson var ett känt namn under den svenska judiska guldålder som inföll vid förra sekelskiftet. Men han hamnade i otakt med tiden, när nationalromantiken bröt in under 1910-talet. Dessutom var Erik Josephson jämfört med de idag största namnen i arkitekturhistorien mer lyhörd för beställarens behov och ambitioner - till och med när det resulterade i ett Loire-slott vid Stureplan i Stockholm.
Många storslagna byggnader har Erik Josephson som upphovsman. Han ritade det slottsliknande Grand Hôtel Saltsjöbaden liksom det första riktiga varuhuset i Stockholm - NK vid Stureplan - efter förebilder från det judiska Paris och Berlin. För det framväxande moderna bankväsendet ritade han både huvudkontoren, som Handelsbankens vid Kungsträdgården, och bankirernas exklusiva privatbostäder i Saltsjöbaden och Djursholm. Beställarna fanns alla inom den judiska kretsen i Stockholm.
Som en viktig del av det svenska moderniseringsprojektet ritade han dessutom flertalet av landets regementen, i princip hela staden Boden, och även de stora kraftverken i Norrland och Västsverige, både i Porjus och Trollhättan.
Max Weinreich in Copenhagen, 1939-1940: from Vilna to New York City in a century of YIVO
Datum: 11 november
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Professor emeritus Jan Schwartz, Lunds universitet, YIVO Institute for Jewish Research fra Vilnius til New York. Et transnationalt jiddisch akademi og arkiv fylder 100 år.
Det finns också möjlighet att delta via Zoom. Följ länk till registrering:
https://uu-se.zoom.us/mee.../register/wzTTO5HmQ36APdyohxf7CA
Om föredraget
Max Weinreich in Copenhagen, 1939-1940: from Vilna to New York City in a century of YIVO
The YIVO Institute for Jewish – Yiddish - Research is dedicated to fostering knowledge of the history and culture of (East) European Jewry. Launched in Vilne (the Yiddish name of Vilnius) in 1925, it was relocated to New York City in the early 1940s due to the Nazi-destruction of Jewish life in Europe and Soviet occupation of Lithuania. A series of vital moments in an otherwise tragic sequence of events made YIVO a legend on both sides of the Atlantic.
A storied repository of the intellectual life of Jewish Vilna, it faced multiple challenges and opportunities in its scholarly continuity. Firstly, in Copenhagen in 1939-1940, when one of the founders of YIVO, the linguist and cultural historian Max Weinreich (1894-1969) and his son Uriel stranded in Copenhagen at the outbreak of World War II. YIVO aspired to becoming the center of learning of Yiddishland, a kind of Yiddish university.
Jan Schwarz discusses the history of YIVO with a focus on Max Weinreich’s sojourn in Copenhagen.
Om föredragshållaren
Jan Schwarz is emeritus professor of Yiddish Studies at Lund University, Sweden, the only academic position in Yiddish in Scandinavia. He took up the position in 2011 and retired in 2023. Previously, Schwarz was Assistant professor at University of Illinois, Urbana-Champaign, 1998-2002, adjunct at Northwestern University, 2003-2005, visiting professor at University of Pennsylvania, 1994-1995 and Senior Lecturer in Yiddish Studies at University of Chicago, 2003-2011.
Schwarz is the author of two books about Yiddish culture and literature: Imagining Lives: Autobiographical Fiction of Yiddish Writers (2005) and Survivors and Exiles: Yiddish Culture after the Holocaust (2015 & 2021), and has published many articles and edited volumes in the fields of Yiddish, American-Jewish and Scandinavian literature, and Holocaust studies.
Schwarz is the Danish translator of Scholem-Aleichem’s Tevye the Dairyman (2009) and Abraham Sutzkever’s Green Aquarium: Stories from the Jerusalem of Lithuania (2017), and editor of The Golden Chain: An Anthology of Modern Yiddish Literature (Rhodos 1994).
He is the co-editor (with Daniel Kennedy and Rose Waldman) of I.B.Singer, In the World of Chaos: Early Writings (Academic Studies Press, early 2026) and (with Prof. Zehavit Stern) of a special issue of Studies in American Jewish Literature (fall 2025) about new approaches to I.B. Singer’s work.
He is currently at work on a book in Danish, Mine Rejser i Jiddischland about the intersection between my Polish Jewish family and Yiddish literature.
http://www.sol.lu.se/person/JanSchwartz https://www.facebook.com/YiddishAtLundUniversity
Rethinking the Jewish Public Sphere: A Case from the Imperial German Press
Datum: 17 november
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Angelina Palmén, Historiska institutionen, UU
Det finns möjlighet att delta i seminariet via Zoom. För registrering och länk, vänligen följ länken här:
https://uu-se.zoom.us/mee.../register/sZpequzXQ2-O6Bpzd-su7g
Om föredragshållaren och föredraget
Rethinking the Jewish Public Sphere: A Case from the Imperial German Press
Angelina Palmén is a postdoctoral research fellow at Uppsala University Department of History, studying the intersection between social and cultural history and economic and business history, with a special focus on modern European Jewish history. Palmén's presentation will discuss her recent article, "Rethinking the Jewish Public Sphere: The Case of the Imperial German Trade Journal Der Confectionair", which has been awarded the 2026 Essay Prize by The Leo Baeck Institute Year Book (Oxford University Press). The article makes the case for a conceptual re-evaluation of the Jewish public sphere (and public spheres more generally), based on the empirical case of the Imperial German trade journal Der Confectionair. Its arguments are framed by methodological observations with relevance for social and cultural theory, gender studies (intersectionality), Jewish studies, and sociology. The abstract and full article can be downloaded Open Access here: https://doi.org/10.1093/leobaeck/ybaf007.
Angelina Palmén är forskare inom social-/kulturhistoria och ekonomisk-/företagshistoria, med fokus på modern europeisk-judisk historia. Palméns presentation kommer att behandla hennes pinfärska artikel "Rethinking the Jewish Public Sphere: The Case of the Imperial German Trade Journal Der Confectionair", som tilldelats 2026 år essäpris av The Leo Baeck Institute Year Book (Oxford University Press). Palmën förespråkar i artikeln ett nytt perspektiv på den sk. "judiska offentligheten" (den borgerliga offentligheten/the public sphere) med Der Confectionair, en facktidsskrift som betjänade den tyskspråkiga klädindustrin vid sekelskiftet 1900 som exempel. Artikelns argument tangerar social- och kulturteori, genus och intersektionalitet, såväl som judiska studier och sociologi. Abstrakt och artikel kan laddas her Open Access här: https://doi.org/10.1093/leobaeck/ybaf007
