Seminarier och konferenser
Forum för judiska studier anordnar regelbundet seminarier, föreläsningar och workshops med såväl svenska som internationella forskare. De senare kommer oftast till FJS som en del av samarbetet med Paideia – The European Institute for Jewish Studies. Vanligen hålls mellan sex och åtta seminarier/föreläsningar per termin. Därtill ordnas årligen en workshop för doktorander vid svenska lärosäten inom fältet judiska studier. Det finns möjlighet att på FJS:s seminarier ventilera texter och ansökningar om projektmedel inom FJS:s verksamhetsområde. Seminarierna ordnas ofta tillsammans med andra institutioner inom Uppsala universitet och hålls tisdagar, onsdagar (vilket är vanligast) eller torsdagar 15.15–17.00 eller (mindre vanligt) 13.15-15.00. Seminarierna hålls i normala fall via Zoom och på campus (vänligen se Kalendarium).
Forum för judiska studier ordnar även konferenser. Hittills har två större internationella konferenser hållits, Deutschsprachige jüdische Emigration nach Schweden, som arrangerades tillsammans med Moses Mendelsohn Zentrum, Potsdam och Children of Abraham: Jewish and Islamic Studies in an Academic Setting (2019)
Därtill deltar FJS regelbundet som medarrangör vid konferenser anordnade av systerinstitutioner och samverkanspartners.
Vårterminen 2026
Hedrande av Förintelsens offer
Datum: 27 januari 2026
Tid: 18.30
Plats: Humanistiska teatern - Eng 22-0008
Välkommen till Schibboletföreställningen Ett litet stycke evighet - ett musik- och textcollage av Julia Romanowska, fritt efter Etty Hillesums dagböcker.
Etty Hillesum, som inte överlevde utan mördades i Auschwitz vid 29 års ålder, skriver i sina dagböcker ut ett recept som kanske är det enda som kan rädda oss i dag. Hon insisterar på sinnenas vittnesbörd – på att ljuset är lika reellt som mörkret: världen skapades skön och mycket skiftande. Att se det är inte detsamma som att blunda. Det finns sanningar och lögner, jasminer och taggtråd.
Introducerande och avslutande ord: Maria Essunger, Jens Christian Brandt och Lars M Andersson – om då och nu, om vikten av att alltid insistera. Samtal med publiken följer.
Uppläsning: Mats Qviström och Julia Romanowska. Ljudteknik: Ulrik Dahlerus
Teologiska institutionen och Forum för judiska studier, Uppsala universitet
Föranmälan krävs och görs genom mail till: lars.m.andersson@hist.uu.se
Useful Inventors: Science, Technology, and the Fight Against Antisemitism, 1880–1945
Datum: 3 februari
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Fil. dr Adam Bisno, Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet, “Useful Inventors: Science, Technology, and the Fight Against Antisemitism, 1880–1945”. Presentation of a new research project, funded by Riksbankens Jubileumsfond, running 2026–2029.
The presentation and the project
This project queries the place of Jewish inventors in the fight against antisemitism in German-speaking Europe between 1880 and 1945. Central to antisemitism in this period was the claim that Jews could not innovate, only imitate. To refute that claim, Jewish activists took it upon themselves to publicize the achievements of Jewish inventors. This emphasis on inventive genius in turn shaped Jewish senses of self and then Jewish fantasies of a technocratic nation-state in Palestine—developments that had ramifications beyond Europe and down to the present day. I hypothesize that Jewish inventors became crucial constituents of a form of achievement-based self-esteem that gave Jewishness new meaning and Zionism its cutting edge.
The presenter
ADAM BISNO is a post-doctoral researcher in the Department of Culture and Society, Linköping University. He received his PhD in history from Johns Hopkins University in 2018 and is the author of Big Business and the Crisis of German Democracy (Cambridge University Press, 2024). As the first official historian of the U.S. Patent and Trademark Office (2020–2023), he created the agency’s public history program and contributed to the research outputs of the ERC-funded project “Patents as Scientific Information, 1895-2020.” His current project, “Useful Inventors: Science, Technology, and the Fight Against Antisemitism, 1880–1945” concerns the use of Jewish inventors as anti-antisemitic counterexamples – mobilized in media to refute the typical antisemitic aspersion that Jews could not innovate, only imitate.
Svensk diskrimineringsantisemitism 1860–1945
Datum: 17 februari
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Boksläpp med docent Carl Henrik Carlsson, ”Svensk diskrimineringsantisemitism 1860–1945”
Om boken och föredraget
Kontinuitet eller diskontinuitet? I boken undersöks om det förekom statlig diskriminering av judar vid ansökningar om svenskt medborgarskap mellan 1921 och 1945, vilket sätts i relation till en tidigare undersökning av perioden 1860–1920.
Samtliga drygt 16 000 medborgarskapsansökningar har analyserats, varav cirka tio procent kom från personer med mosaisk trosbekännelse och ytterligare någon procent från andra trosbekännare som av myndigheterna noterades som judar utifrån ”etniska” eller ”rasmässiga” kriterier.
Undersökningens viktigaste och mest överraskande resultat är att diskrimineringen vid medborgarskapsansökningar i stort sett upphörde i början av 1920-talet. Detta står i skarp kontrast till perioden 1860–1920, då så kallade östjudar utsattes för omfattande diskriminering. Åren kring 1922 framstår som en tydlig vattendelare: därefter var det ovanligt att någon som uppfyllde de formella minimikraven fick avslag på sin ansökan.
Visserligen blev det generellt svårare att bli svensk medborgare genom förändringar i lagstiftning och praxis, men dessa restriktioner drabbade alla grupper. Resultatet står också i kontrast till den restriktiva invandringspolitiken gentemot judiska flyktingar under 1930-talet. De som väl kommit in i Sverige och bott här tillräckligt länge blev alltså inte diskriminerade när de ansökte om svenskt medborgarskap.
Om föredragshållaren
CARL HENRIK CARLSSON är docent i historia vid Uppsala universitet. Bland hans böcker märks Judarnas historia i Sverige (2021), som nominerades till såväl Augustpriset som Stora fackbokspriset, Källor till judarnas historia i Sverige (2022), Integration mot alla odds? En longitudinell kohortstudie av östjudars barn i Sverige, 1880–1920 (2024) och Aaron Isaac. Sveriges förste jude (2025).
Alkohol i judisk tradition
Datum: 24 februari
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 1-0062
Enbart i sal.
Samseminarium om ”Alkohol i judisk tradition”. Diskussion av Håkan Bengtsson, ”Vin för vem? Om vin och halakiska principer i den judiska traditionen”, och Miriam Gerson Selén, ”Välsignad eller förbannad? Två rabbiner på berusat besök i dödens förgård under purim i talmudtraktatet Megilla”. Inledare: Sebastian Selvén.
Samarrangemang med religionshistoria och FJS.
Den som vill ha ett exemplar av texterna ombedes kontakta lars.m.andersson@hist.uu.se
Excavating Jewishness: Archaeology and the Making of Jewish Space
Datum: 10 mars
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Giacomo Loi, Postdoctoral Fellow at the Department of Hebrew and Comparative Literature at the University of Haifa, föreläser över ämnet “Excavating Jewishness: Archaeology and the Making of Jewish Space”. Abstract bifogas här. pdf, 174 kB.
Det finns möjlighet att följa seminariet via Zoom. För registrering: https://uu-se.zoom.us/meeting/register/y_HemSFcTaG8g1H62MbChg
Symposium on Scribal Cultures and Manuscripts
Datum: 19 mars
Tid: 14.15 - 18.00
Plats: Eng 22-0031
Program
14:15–16:00 Early Jewish and Christian Scribal Cultures and Manuscript Materiality:
Sidnie White Crawford, professor emerita of Classics and Religious Studies at the University Of Nebraska-Lincoln and honorary doctor at the Faculty of Theology at Uppsala University, “The Materiality and Dating of Ancient Manuscripts: The Cairo Genizah Damascus Document Manuscripts.”
Tommy Wasserman, professor in New Testament studies at ALT School of Theology, “The Parting of the Manuscripts: Tracing Jewish Roots in Early Christian Scribal Traditions”
16:00–16:30 — Coffee Break
16:30–18:00 The Oxford Handbook of Textual Criticism of the Bible, Sidnie White Crawford & Tommy Wasserman (eds.), Oxford University Press, 2026:
Two 30-minute presentations on text-critical topics, followed by a discussion.
A reception with food and drinks (post-seminarium) will follow the seminar. Please let Professor Cecilia Wassén know if you plan to attend: Cecilia.wassen@teol.uu.se
Registration for participation via Zoom: https://uu-se.zoom.us/meeting/register/rsYXoe_BRJmtdnCLF6YOWQ
Fil. mag. Karin Lind, Tzniut: svensk-judiskt kvinnligt dräktskick som uttryck för fromhet vid 1800-talets mitt
Datum: 24 mars
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 22-1017
Om föredraget
צְנִיעוּת, Tzniut—hebreiska för blygsamhet, anständighet, oskuldsfullhet, integritet—betonas i judendomen och nämns vid flera tillfällen i Talmud, så också i relation till kvinnligt dräktskick. I den judiska praktiken har detta tagit sig olika uttryck genom historien, exempelvis genom kläder och/eller täckandet av håret.
1800-talet var en tid av förändring för Europas judar. I Sverige—stegvis fler rättigheter, en invandring från Östeuropa, uppförandet av synagogor som antog olika religiös inriktning, med olika betoning på religiös fromhet och stränghet. Ideal, normer och traditioner diskuterades livligt bland den judiska minoriteten. Så också idéer om kvinnlig fromhet och dräktskick—i kontrast till det omgivande majoritetssamhället och ifall kvinnans klädsel fick lov att anpassas till rådande mode.
Flera dräkthistoriker, som Linda B. Arthur, hävdar att klädsel har en särskild stor betydelse för religiösa minoritetsgrupper. Jag ämnar i denna presentation problematisera denna tes. Utifrån det Arthur kallar “fozzilised fashion” vill jag visa på hur och på vilket sätt det svenska judiska kvinnliga dräktskicket vid 1800-talets mitt kan relateras till begreppet tzniut. Med hjälp av fotografier, dräktföremål och porträtt från 1850-1870 vill jag visa hur judiska kvinnor i Sverige balanserade tradition och modernitet under en tid präglad av föränderlighet.
Om föredragshållaren
Karin Lind, född 1991, är lärare och religionshistoriker med masterexamen i religionshistoria och fil.kand. i konstvetenskap. Hennes senaste uppsats har undersökt svensk-judiska kvinnors dräktskick och vad detta kan berätta om judisk integration.
Mellan halakha och jämställdhet: Ortodox-egalitärt judiskt liv i Frankrike och Storbritannien
Datum: 5 maj
Tid: 15.15 - 17.00
Plats: Eng 2-0024
Liri Tourgeman, doktorand vid École des Hautes Études en Sciences Sociales, Paris, ”Mellan halakha och jämställdhet: Ortodox-egalitärt judiskt liv i Frankrike och Storbritannien”
Om föredraget
Trots den ortodoxa judiska världens livliga debatt om egalitära tendenser inom den moderna ortodoxin är empirisk forskning om ämnet nästan obefintlig – särskilt i Europa. Detta föredrag presenterar preliminära insikter från ett nytt fältarbete i ortodox-egalitära sammanhang i Frankrike och Storbritannien, där etnografiska och judiska perspektiv på kunskap och praktik vävs samman. Presentationen bjuder in till reflektion över ortodoxins flytande gränser, tillhörighet genom tid och rum samt framväxten av nya europeiska judiska identiteter.
Om föredragshållaren
Liri Tourgeman är doktorand i religionssociologi vid École des Hautes Études en Sciences Sociales i Paris. Hennes avhandlingsprojekt behandlar framväxten av nya judiska identiteter inom den egalitär-ortodoxa judiska rörelsen. Hon har fram till nyligen arbetat som antikvarie och projektledare vid Judiska museet i Stockholm.
Föreställning med Valeria Conte och hennes musiker, Hasidim & Misnagdim
Datum: 18 maj
Tid: 18.00 - 20.00
Plats: Humanistiska teatern - Eng 22-0008
Vänligen registrera er genom att skriva en email till Lars M. Andersson Lars M. Andersson <Lars.M.Andersson@hist.uu.se>
Between Fire and Reason: Hasidim & Maskilim in Song
Valeria Conte and her musicians lead you between the fire of ecstatic faith and the lamp of reason, where Hasidim and Maskilim once debated whether the Jewish soul is redeemed through sacred fervour or enlightened thought. Through storytelling and satirical Yiddish and Hebrew songs, the performance explores Talmudic texts and Jewish philosophy, with moments of collective singing, laughter, and active audience participation—inviting you to step into a theological dispute born in 18th–19th-century Eastern Europe and still resonant today.
