Prunus domestica ssp. insititia, terson

I Hammarbyområdet finns två snår av "terson".

Ett av terson-snåren har så gott som oätliga frukter, avlånga och små på halvstora träd. Det har sortbestämts av Lars Kers, före detta botanist och plommonexpert vid Bergianska trädgården. Detta snår växer mitt emot mangårdsbyggnaden på Hammarby gård, på södra sidan om landsvägen. Det andra tersonsnåret är betydligt smakligare. Det består av täta, korta buskar och växer på Linnés ägor söder om Gastholmen. Det har relativt stora runda frukter som är mycket aromatiska och goda. Linnés stora intresse för hybrider öppnar för en möjlighet att han själv korsat fram denna hybrid med mycket aromatiska frukter. Det finns också en möjlighet att detta är vad Linné egentligen menade med krikon, tyskt slån, med klotrunda frukter.

Ursprungligen fanns terson även som ett mycket gammalt, litet träd på en åkerholme söder om Gastholmen. Det upptäcktes av Rutger Sernander på 1940-talet, som påtalade dess värde. Trädet försvann när åkerholmen under jordbruksrationalitetens era sprängdes på 1970-talet. Stenbumlingarna från åkerholmen lades på det intilliggande tersonbuskaget, som delvis skadades. Tills vi vet mer om ursprunget av dessa tersonbuskar bör beståndet bevaras som möjlig linneansk växt i Hammarby.

Terson är enligt Rutger Sernander en korsning mellan krikon och slån. Enligt hybridteorin ska korsningen kunna uppkomma spontant där båda arterna växer.

Numer anses inte att terson är en korsning utan en sort av arten plommon, eftersom en korsning mellan slån och krikon bör vara steril på grund av föräldraarternas olika kromosomtal. Terson brukar benämnas som en sort av krikon Prunus domestica ssp. insititia eller som Prunus domestica ’Terson’. En snårbildande hybrid mellan krikon och slån uppstår dock ofta, men är alltså inte vad som numer avses med terson. Men vad som menas med terson varierar mycket lokalt. Och vad tersonen ovan egentligen representerar är ännu oklart.