Färre ärenden om forskningsoredlighet men återkommande mönster kvarstår
Foto: Getty Images.
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) har sammanställt oredlighet i forskning och avvikelser från god forskningssed under 2024 i en rapport.
Syftet med rapporten är att bidra till kunskapsspridning, omvärldsorientering och enhetlighet i frågor kopplade till god forskningssed och oredlighet i forskning.
Under 2024 inkom 32 ärenden om misstänkt forskningsoredlighet till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, en minskning jämfört med tidigare år. Av dessa kom 13 från forskningshuvudmän och 19 från enskilda, med misstankar riktade mot forskning vid 15 lärosäten och fem myndigheter. De vanligaste misstankarna gällde fabricering (15 fall), plagiering (14) och förfalskning (12).
Beslut fattades i 42 ärenden. I elva ärenden konstaterades oredlighet, främst förfalskning och plagiering. I 16 ärenden friades forskarna, medan fem ärenden bedömdes innehålla allvarliga avvikelser utan uppsåt. 15 ärenden avvisades. Åtta beslut överklagades under året, men överklagandena från anmälare har genomgående avvisats av förvaltningsrätten för att anmälare inte anses kunna överklaga nämndens beslut.
Lärosätena hanterade 65 egna anmälningar om avvikelser från god forskningssed och konstaterade avvikelser i tio fall, exempelvis självplagiering och brister i datahantering. Vanliga åtgärder är utbildning, översyn av rutiner och arbetsmiljöförbättringar.
Återkommande orsaker till oredlighet är publiceringstryck, osäkerhet kring samförfattarskap och bristande datahantering, enligt rapporten. Nämnden betonar också slutligen vikten av god forskningssed som avgörande för forskningens kvalitet och trovärdighet.
Johan Ahlenius