Personallån höjer kompetens och löser kompetensbehov
HR-specialist Åsa Furberg ser personallån som kompetensutveckling på två håll. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
Att attrahera och behålla kompetens är viktigt för Uppsala universitet. Personallån kan vara ett verktyg för detta. Det handlar om att myndigheter hjälper varandra med kompetensförsörjning genom att låna in och låna ut medarbetare tillfälligt. Men det kan också innebära en möjlighet för dig som statligt anställd att prova på något nytt i arbetslivet och samtidigt öka din kompetens.
Genom personallån mellan myndigheter kan man både ge och ta emot kompetens, kompetensöverföring. Kompetensutveckling på två håll, med andra ord. Som arbetsgivare kan man hitta kompetens utanför arbetsplatsen utan att nyanställa. Den som lånas ut tar förhoppningsvis med sig vunnen kompetens tillbaka till sin ordinarie plats. Och den utlånade får nya erfarenheter och kompetenser. På så vis är personallån något som kommer såväl arbetsgivare som medarbetare till godo.
Personallån innebär att en myndighet lånar personal från en annan myndighet på hel- eller deltid under en kortare tidsperiod, normalt sex månader. Myndigheterna gör en överenskommelse om samarbete. Den medarbetare som är utlånad är inte tjänstledig, konsult eller uthyrd arbetskraft.
Den myndighet som lånar personal ersätter ekonomiskt den myndighet som lånar ut personal. Medarbetaren arbetar hos myndigheten som lånar personal inom ramen för sin arbetsskyldighet. Ordinarie anställningsvillkor gäller och den ordinarie arbetsgivaren fortsätter att betala lön, sjuklön och andra ersättningar samt sociala avgifter.
Behov, tillfälligt och frivilligt
Åsa Furberg är HR-specialist vid Universitetsförvaltningen. Hon förtydligar:
– Utgångspunkten är verksamhetens behov och det handlar om en tillfällig utlåning under vissa förutsättningar.
Initiativ för utlåningen kan komma från olika håll.
– Chefer vid olika myndigheter kan kontakta varandra om det uppstår behov att låna in eller ut personal med viss kompetens, säger Åsa Furberg. Det kan också hända att en medarbetare vänder sig till sin chef för att visa intresse. Det är alltid upp till chefen att bedöma om personallån är möjligt utifrån verksamhetens förutsättningar.
Huvudprincipen är att personallån bygger på frivillighet och att det sker i samråd mellan arbetsgivare och medarbetare.
Överenskommelser
Personallån är inte helt välkänt, men det finns information på Medarbetaringången som uppdateras löpande, till exempel när universitetet sluter överenskommelse om personallån med andra myndigheter. För tillfället finns överenskommelser med Folkhälsomyndigheten, Vetenskapsrådet och Sveriges geologiska undersökning.
– Totalt har ungefär fyra personer varit ut- eller inlånade hittills, säger Åsa Furberg, men jag tror att det kan bli fler med ökad kännedom.
För intern rörlighet finns också möjligheter.
– Vi har en process för intern rörlighet, säger Åsa Furberg. Liksom för personallån bygger detta på att arbetsuppgifterna är inom ramen för arbetsskyldigheten. Cheferna måste vara överens och mycket är möjligt med god dialog mellan chefer.
Hur var det att vara utlånad?
Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
Marika Edoff, professor vid Institutionen för Materialvetenskap, avdelningen för Solcellsteknik, var deltidsutlånad till Vetenskapsrådet för en tjänst som t f huvudsekreterare för Teknikvetenskap:
– Det var mycket bra att kunna göra en insats och få prova på ett arbete som jag därefter sökte och fick. Det bästa var att det var relativt snabbt och smidigt som process. Det kunde ha varit bra med en färdig mall där även faktureringar med mera fanns med. Nu blev det mycket jobb för verksamhetsnära HR. Jag kan absolut rekommendera andra att bli utlånade. Det är ett bra sätt att få nya erfarenheter, exempelvis som utredare eller utvärderare. Personallån är ett bra alternativ till arvodering.
Ulrika Hurtig