Hantering av alkohol- och drogproblem. Handlingsprogram.

Rektors förord

Missbruk av alkohol och andra droger kan vara ett problem vid universitetets arbetsplatser. Bifogade dokument fastställdes vid rektorssammanträdet 1997-06-27 för att hjälpa och stödja prefekter, personal och studenter vid hantering av dessa problem.

Programmet för universitetets hantering av alkohol- och drogproblem har utarbetats av en arbetsgrupp tillsatt av arbetsmiljökommittén. Gruppen har bestått av represen- tanter för universitetets chefer, anställda och studenter, för företagshälsovården AB Previa, för Studenthälsan och för nationerna. Ordförande har varit professorn i psykiatri Frits-Axel Wiesel.

Dokumentet är unikt så tillvida att det riktar sig både till anställda och studenter. Vi noterar att nationerna har antagit en alkoholpolicy som bifogats som bilaga.

Med förhoppningen att universitetets hantering av alko- hol- och drogproblem ska underlättas överlämnar vi bifogade program och betonar det angelägna i att informa- tion om detta sprids till arbetsledare, skyddsombud, studierektorer, andra anställda och studenter.

Uppsala i september 1997

Bo Sundqvist Stig Strömholm

Ersätter tidigare program 1987-08-28 dnr 2701/87.

Program för universitetets hantering av alkohol- och drogproblem

En drogfri arbetsplats är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Arbete/studier och droger hör inte ihop. Vid Uppsala universitet är det inte tillåtet att dricka alkohol eller inta droger i samband med arbete eller undervisning.

Vid fester och representation skall alkoholfria alternativ erbjudas. Bruk av alkohol och andra droger på fritiden får inte heller påverka säkerhet, effektivitet och trivsel på arbetsplatsen.

Många vid universitetet verksamma deltar ofta i olika konferenser och seminarier nationellt och internationellt som ett led i det reguljära arbetet. Universitetet förutsätter att de anställda och studenter som på så vis företräder universitetet uppvisar ett föredömligt uppträdande i alla avseenden.

Strävan måste vara att nå en större öppenhet i frågor som gäller alkohol och droger med grundhållningen att vi ska bry oss om varandra och därför tala med den som har problem, inte om honom/henne.

Nationernas alkoholpolicy finns i bilaga 1.

Det som sägs i dokumentet om alkohol gäller även andra droger.

Bry dig om - ställ krav!

Alla vid universitetet har ett ansvar för att hjälpa och stödja en kamrat som missbrukar alkohol eller andra droger.

Om någon påträffas berusad på institutionen/motsv är det viktigt att prefekt, studierektor eller motsvarande underrättas. Att tiga av lojalitet hjälper inte den påverkade. Bry dig om - även om det uppfattas som att du lägger dig i något du inte har med att göra. Det kan hjälpa till att bryta den oförmåga och förtvivlan som många känner inför sitt missbruk. Visa att du märker att han/hon finns där och behöver hjälp. Fråga var din arbets- eller studie- kamrat varit om han/hon varit frånvarande ovanligt mycket. Det bästa sättet att hjälpa en missbrukare är att visa att han/hon behövs. Det är viktigt att din kamrat ska göra sin del av gruppens arbete. Hjälp din kamrat att förbättra sin situation. Skydda inte och ljug inte för att förment skydda missbrukaren - den björntjänsten hjälper bara honom/henne att fortsätta sitt missbruk ostört.

Utbildning om drogers hälsorisker och sociala konsekvenser kommer att ges. Utbildningen syftar också till att ge kunskaper om hur den enskilde skall förhålla sig till sin missbrukande kamrat.

Påverkad under arbete eller i studiesituationen

Alkohol och andra droger hör inte ihop med arbete eller studier i anslutning till den reguljära verksamheten. Det är inte tillåtet att komma påverkad till arbetet/undervisningen eller dricka alkohol på arbetsplatsen i samband med att arbetet genomförs. En påverkad person utgör en bety- dande säkerhetsrisk för sig själv och sin omgivning och skall avvisas från arbetsplatsen på ett lugnt och icke kränkande sätt.

Hemsändning

Det är alltid närmaste arbetsledare, lärare eller chef som har att avgöra om en anställd/student är påverkad eller bakfull på ett sätt som stör verksamheten eller innebär fara och därför tillfälligt måste avvisas.

• Om det behövs, ordna så att någon lämplig person, t.ex. en arbetskamrat, tar hand om den som skall sändas hem och följer med!
• Säg till den som skickas hem att infinna sig på arbetsplatsen nästa dag!
• Frånvaron rapporteras på sedvanligt sätt!
• Det utgår normalt ingen lön för frånvarodagen.
• Hemsändning från arbetsplatsen skall alltid följas upp med personligt samtal följande dag.
• Informera berörd facklig organisation om åtgärden!

Personligt samtal

Nästa arbetsdag ska närmaste arbetsledare, lärare eller chef ha ett personligt samtal med den hemsände. Se under rubriken “Första åtgärd - ett samtal“.

Syfte med samtalet: Är det en engångsföreteelse eller tecken på alkoholproblem?

Vad Du bör göra som arbets- och studiekamrat

Du bör tala med personen. Det gör Du i egenskap av vanlig arbets- eller studiekamrat. Berätta om Din och kamraternas oro. När Du för ett sådant samtal gäller det att få personen att förstå, att beroendet är ett problem som berör inte bara hans egen utan också kamraternas situation och att de inte accepterar att förhållandet fortsätter utan kräver att något görs. Ta också upp frågan om vem eller vilka som skall informeras om situationen och delta i lösningen av problemet.

Vad Du bör göra som chef

Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren skall “vidta alla åtgärder som behövs“ för att förebygga att anställda och studenter utsätts för ohälsa. Däri ingår även ett ansvar för

alkohol- och drogproblem som berör arbetsplatsen. Prefekt och festarrangör ansvarar för att fester i universitetets lokaler sker i ordnade former.

Tillsammans med de anställda har arbetsledningen också
ett medmänskligt ansvar för att alkoholproblem behandlas på ett bra sätt. Även om det finns stödfunktioner, är det arbetsledningen som har ett direkt ansvar att ta itu med problemen. Om arbetsledaren/läraren har alkoholproblem, har hans eller hennes närmaste chef detta ansvar. I det följande ges förslag till handläggning.

Tveka inte - handla genast!

Första åtgärd - ett samtal

Misstankar om alkoholproblem skall alltid föranleda ett samtal med den anställde/studenten. Ansvaret för att detta kommer till stånd vilar på närmaste arbetsledare/studierektor eller prefekten.

En person med alkoholproblem har ofta dåligt självförtro- ende. Han eller hon är sårbar och ömtålig. Visa respekt för honom eller henne, även om du måste uppträda med fasthet. Ditt förhållningssätt får aldrig uppfattas som en omyndigförklaring. Misstankar om att någon har alkohol- problem har erfarenhetsmässigt ofta visat sig berättigade.

• Skaffa dig kunskap om alkoholmissbruk. Tag gärna
  kontakt med universitetets personalkonsulenter, AB, Previa, Studenthälsans mottagning, eller ÖstALNA (se telefonlistan i bilaga 2). Där kan du få råd och hjälp inför första samtalet.
• Planera samtalet väl! Bestäm ett datum! Se till att ni får vara ostörda!

Detta bör du göra och tänka på under samtalet:

• Klargör syftet med samtalet!
• Tala i klartext!
• Peka på konkreta händelser och situationer!
• Markera din skyldighet att ingripa!
• Undvik att moralisera!
• Diskutera vad som kan ha orsakat den försämrade arbetsprestationen!
• Ge konkreta besked om vari felaktigheterna består!
• Ge inte bara negativa omdömen, utan också positiva!
• Lyssna också på det som inte blir sagt (kroppsspråket)!
• Dra inga förhastade slutsatser!

Gör klart för den anställde/studenten att situationen måste förändras och bestäm datum för uppföljningssamtal. Informera vederbörande om möjligheten att söka stöd från företagshälsovården, arbetstagarorganisationerna eller studenthälsovården.

Följande samtal

De följande samtalen måste bli mera offensiva än det första om ingen förbättring har skett. Vid dessa samtal kan gärna någon av universitetets personalkonsulenter eller personal från AB Previa, Studenthälsans mottagning eller ÖstALNA vara med.

• Följ upp tidigare samtal!

• Försök att få den anställde/studenten att inse sitt vårdbehov!

• Ge information om behandlings- och rehabiliteringsmöjligheter!

• Gör en överenskommelse om behandling!

Bemöt den anställde/studenten som en person som kan bestämma över sina egna handlingar. Ingen annan än hon eller han kan ändra på sitt beteende.

Behandlingsöverenskommelse för anställd

När en anställd erkänner behovet av vård eller rehabilite- ring, kan en behandlingsöverenskommelse göras.

Den anställde skall informeras om möjligheten till stöd
från sin fackliga organisation.

Personalchefen, universitetets personalkonsulenter eller AB Previa kan rådfrågas angående den lämpligaste behandlingsformen. Se även förteckning över alkoholvård- givare i bilaga 2.

När man hittat en lämplig behandlingsform, görs en över- enskommelse mellan den anställde och ansvarig chef om

att behandling skall genomföras. Man måste också göra en överenskommelse om arbetsgivaren skall åtaga sig en del
av kostnaderna för behandlingen eller inte. Här bör uni- versitetets personalkonsulenter rådfrågas. I överenskom- melsen kan också ingå:

• ändrade arbetsuppgifter
• omplacering
• sjukintyg från första dagen
• utseende av kontaktperson

Om den anställde så önskar, kan arbetsledaren informera berörd facklig organisation om behandlingsöverens- kommelsen. Om överenskommelsen innehåller arbetsrätts- liga åtgärder, skall facklig organisation informeras.

Behandlingsöverenskommelse för student

Vid samtal med studenten klargörs att missbruket upp- märksammats - exempelvis berusning eller bakfylla under föreläsningar eller seminarier. Man understryker att pro- blemet berör inte bara den enskilde utan också studie- kamraternas situation och att institutionen inte accepterar att förhållandet fortsätter utan kräver att något görs. Studenthälsovården kan ge hjälp och råd; tid bokas i samråd med studenten. De disciplinära åtgärder, som ibland måste komma ifråga, kan öka motivationen för behandling. Ju tidigare missbruk av alkohol och droger uppmärksammas och åtgärdas desto bättre prognos.

Se kap 11 i Högskoleförordningen, bilaga 3.

Arbetsrättsliga åtgärder

Om de hjälp- och stödåtgärder som föreslås i detta hand- lingsprogram misslyckas eller om en anställd vägrar att medverka i vård eller rehabilitering, kan arbetsrättsliga tvångsåtgärder tillämpas av arbetsgivaren. Dessa åtgärder förutsätter förhandling med berörd facklig organisation.

Sådana åtgärder får inledas först efter kontakt med personalavdelningen. Beslut om skiljande från anställning på grund av s k personliga förhållanden fattas av personal- ansvarsnämnden.

Försättande ur tjänstgöring

En anställd som uppträder påverkad av alkohol eller andra droger på arbetsplatsen kan temporärt “försättas ur tjänst- göring" om det krävs för att undvika fara eller för att upprätthålla ordningen på arbetsplatsen.

- Rätten att använda denna åtgärd är inte författnings- reglerad utan grundar sig på arbetsledningsrätten och på allmänna rättsgrundsatser om nöd.

Avstängning

Arbetsgivaren kan avstänga en anställd från arbete endast
i tre fall:

• Anställd med fullmakt får avstängas om han/hon på grund av sjukdom eller jämförbart tillstånd inte fullgör sina arbetsuppgifter tillfredsställande.

• Andra anställda (de flesta) kan enbart avstängas efter beslut om uppsägning på grund av personliga förhållanden eller

• inför beslut om avskedande om arbetsgivaren har ett legitimt behov av att omedelbart stänga av arbetstagaren från arbetet på grund av de omständigheter som föranleder avskedandet.

- Avstängning får dock inte ske om arbetstagaren ogiltigförklarar uppsägningen/avskedandet.

Omplacering

Omplacering till annan befattning, andra arbetsuppgifter eller andra arbetstider kan vara ett sätt att komma till rätta med t ex missbruk av alkohol eller andra droger. För att göra följderna av missbruk mindre kännbara för verksam- heten har arbetsgivaren rätt att omplacera en anställd mot dennes vilja.

Uppsägning

Saklig grund för uppsägning kan vara personliga förhållan- den som olovlig frånvaro, ordervägran, misskötsamhet eller liknande. Så kan vara fallet om förseelsen upprepats trots att arbetsgivaren reagerat genom att utdela en var- ning eller på annat sätt givit arbetstagaren möjlighet till bättring.

Misskötsel av arbetet till följd av missbruk skall behandlas som vilken annan misskötsamhet som helst och kan leda till uppsägning. Det räknas som allvarlig misskötsamhet att komma berusad eller bakfull till arbetet, inte minst av säkerhetsskäl. Innan en person kan sägas upp skall arbets- givaren dock ha gjort vad som skäligen kan krävas för att förhindra att arbetstagaren stöts ut från arbetslivet, t ex omplaceringsförsök, rehabilitering samt övriga åtgärder för att återanpassa den anställde.

Om en persons missbruk bedöms som sjukdom har arbetsgivaren inte samma rätt att säga upp honom/henne från anställningen. Sjukdom och handlingar som beror på sjukdom kan i regel inte åberopas som saklig grund för uppsägning ifall den anställde kan utföra arbete av någon betydelse.

Endast då missbruket medför sådana upprepade allvarliga svårigheter på arbetsplatsen att arbetsgivarens intresse av att få slut på dessa är starkare än arbetstagarens intresse av att behålla anställningen kan en uppsägning anses sakligt grundad. Det är läkare som avgör om missbruket är att betrakta som en sjukdom. Det är därför angeläget att motivera en person med missbruksproblem till läkarkontakt.

Narkotikamissbruk eller befattning med narkotika på eller utanför arbetsplatsen har i de få fall detta prövats i AD bedömts väsentligt hårdare än alkoholmissbruk. Det är alltså lättare att säga upp någon på grund av missbruk av narkotika än av alkohol. Narkotika betraktas på ett helt annat sätt; inte bara överlåtelse utan även innehav är straffbelagt. Visserligen är inte själva missbruket straffbe- lagt men samhället ställer sig avvisande till varje form av ickemedicinskt nyttjande av narkotika.

Bilaga 1 - Alkoholpolicy vid Uppsalas studentnationer antaget av kuratorskonventet 1997-05-20

Allmänna principer

1. Stöd till dem som väljer att inte dricka alkohol
   Nationerna skall stötta dem som inte dricker genom att bl a alltid erbjuda alkoholfria alternativ.
2. Stävja överkonsumtionen
   Ingen ska uppmuntras att dricka mer än han vill och personer med alkoholproblem ska stöttas så att de inte dricker mer än de bör.
3. Arbete och alkohol hör inte ihop
   De som jobbar vid en nationstillställning skall inte dricka. Om anställd missköter arbete p g a alkohol bör det leda till omedelbara konsekvenser. Man ska komma ihåg att gränsen mellan arbete och fritid på en nation kan vara svår att dra.

Handlingsplan

Varje nation bör ha två till tre nyckelpersoner för denna
typ av frågor. Dessa skall vara ansvariga för att något görs om problem uppstår, samt ha ansvar för att kontinuerligt informera anställda om vilka regler och principer som gäller. Ett samarbete med sakkunniga vid Studenthälsan är nödvändigt då denna typ av frågor kräver expertis och kunnighet.

Marknadsföring

Information om alkoholpolicyn samt riskerna med alkohol ska kontinuerligt ges i samband med utskänkningskurser och liknande sammankomster. Denna information bör Studenthälsan hjälpa till med.

Bilaga 2 - Hit kan man vända sig om man söker hjälp när det gäller drogberoende och missbruks frågor:

1. Vid rådfrågning, stöd och/eller behandling
   Företagshälsovården AB Previa 018-13 90 50
   Konsulent Lilian Fahlén, universitetet 018-471 17 35
   Konsulent Karin Roth, universitetet 018-471 17 21
   Råd och behandlingsgruppen i beroende och missbruksfrågor 018-27 14 70
   Studenthälsans mottagning 018-15 50 50
   ÖstALNA, ett samverkansorgan mellan såväl offentliga som privata arbetsplatser i Uppsala i alkohol- och drogfrågor 018-12 17 16
2. Vid hjälp med avgiftning
   Psykiatriska jourmottagningen, UAS Ulleråkersområdet. Dygnet runt.
   018-66 25 00
3. Klientorganisationer
   AA - Anonyma Alkoholister, Sturegatan 14 018-55 88 88
   NA - Anonyma Narkomaner, Kålsängsgränd 7 A 018-12 87 79
   Al - Anon för anhöriga 018-12 12 90
   Kamratföreningen Länkarna, St Göransgatan 30 018-11 58 06
   Sällskapet Länkarna, Timmermansgatan 22 018-12 08 50

Bilaga 3 - Utdrag ur Högskoleförordningen, kapitel 11 om disciplinära åtgärder

Högskoleförordningen 11 kap. Disciplinära åtgärder

Allmänna bestämmelser

1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som

1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilse- leda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas,
2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan
3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan. Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts.

Disciplinära åtgärder

2 § De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.

Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för ut- bildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader. Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan.

Ärendenas handläggning

Disciplinnämnd
3 § Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd skall finnas vid varje högskola.

Ledamöter
4 § Disciplinnämnden består av rektor som ordförande, en lag- faren ledamot och en företrädare för lärarna vid högskolan. Stu- denterna vid högskolan har rätt att vara representerade i nämn- den med två ledamöter.

5 § Den lagfarne ledamoten och den ledamot som företräder lärarna utses för tre år av högskolan.

6 § De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses för ett år.

Ersättare
7 § Vid förfall för ordföranden inträder rektors ställföreträdare eller annan särskilt utsedd ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden.

För var och en av de övriga ledamöterna skall finnas en ersättare. Ersättaren för den lagfarne ledamoten skall vara lagfaren. Ersättarna utses i samma ordning och för samma tid som ledamöterna.

Beslutförhet
8 § Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter ärnärvarande, bland dem ordföranden och den lagfarne ledamoten. Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar, skall föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas.

Anmälan
9 § Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall skyndsamt anmälas till rektor.
Rektors beslut
Rektor skall låta utreda ärendet och bereda studenten tillfälle att yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i förekommande fall efter samråd med den lagfarne ledamoten, avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall

1. lämnas utan vidare åtgärd
2. föranleda varning av rektor eller
3. hänskjutas till disciplinnämnden för prövning

Prövning av beslut om varning
10 § Ett beslut av rektor om varning får av studenten underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall underrättas om denna rättighet.

Interimistisk avstängning

11 § Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor efter samråd med den lagfarne ledamoten med omedelbar verkan interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid högskolan.

Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en månad.

Övriga bestämmelser

Utredning
12 § Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall bereda studenten som berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i saken.

Besluts ikraftträdande
13 § Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat inte föreskrivs i beslutet.

Underrättelse om beslut
14 § När ett beslut om avstängning har fattats, skall underrättelser om detta genast tillställas Centrala studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs.