Kompletterande riktlinjer till anställningsordningen för Samhällsvetenskapliga fakulteten

Inledning: Kompletterande riktlinjer till Uppsala universitets anställningsordning

I Anställningsordning för Uppsala universitet (UFV 2019/1673) föreskrivs i 2 § att ”områdes/-fakultetsnämnd ska utfärda kompletterande riktlinjer och bedömningsgrunder för rekrytering och befordran av lärare utöver föreliggande anställningsordning.” Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden har vid sammanträde 2012-05-31 (reviderat beslut 2013-03-07, 2018-04-12, 2021-11-11, 2024-06-13, 2025-02-06, 2025-10-09, 2026-04-23, 2026-09-10) beslutat fastställa föreliggande kompletterande riktlinjer.

1 Beredning av anställnings- och befordringsärenden

1.1 Generellt

Inom Samhällsvetenskapliga fakulteten ska det finnas två rekryteringsgrupper.

Rekryteringsgruppen för professorsärenden ansvarar för beredning av följande ärendetyper:

• anställning som professor (inklusive gästprofessor och adjungerad professor)
• befordran från universitetslektor till professor
• anställning som biträdande universitetslektor.
  

Även andra ärenden av liknande karaktär kan förekomma.

Rekryteringsgruppen för lektorsärenden ansvarar för beredning av följande ärendetyper:

• tillsvidareanställningar som universitetslektor
• befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor
• befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor
• prövning av behörighet som universitetslektor (vid omplaceringsärenden eller motsvarande).
  

Även andra ärenden av liknande karaktär kan förekomma.

Rekryteringsgrupperna ska bestå av dekan eller prodekan (ordförande), fyra lärare utsedda av fakultetsnämnden samt två studeranderepresentanter utsedda av studentkårerna där det är önskvärt att minst en i respektive grupp är forskarstuderande. För lärarna utses två gruppsuppleanter. För studentrepresentanterna utses personliga suppleanter. Respektive rekryteringsgrupp utser vice ordförande inom sig.

I fakultetsnämndens delegationsordning framgår var beslutanderätten ligger i frågor som rör rekryteringsprocessen, exempelvis beslut om inledande av rekrytering av lärare inklusive beslut om anställningsprofil, utseende av sakkunniga och förslag till anställning (Beslutsstrukturer och delegationsbeslut inom samhällsvetenskapliga fakulteten - Uppsala universitet (uu.se).

Inför inledande av en rekrytering bör institutionerna, med hänvisning till 69–78 §§ i anställningsordningen, aktivt eftersöka potentiella nationella och internationella sökande och särskilt uppmuntra personer av underrepresenterat kön att söka.

Anställningsprofilen är det centrala instrumentet för institutionerna att påverka rekryteringsprocessen. Den ska utformas noggrant, fånga verksamhetens behov, och ha den tydlighet och konkretion som möjliggör en tydlig bedömning för sakkunniga och rekryteringsgrupp.

1.2 Beredning vid rekrytering av professor

Om processen

• Beslut om inledande av rekrytering av professor inom professorsplanen fattas av fakultetsnämnden i oktober. Av beslutet ska institutionsplacering samt inriktning för professuren framgå.
• Anhållan från institution om inledande av rekrytering av professor inom professorsplanen inlämnas till fakulteten senast 15 augusti för behandling innevarande år.
• Institutioner kan om särskilda skäl föreligger begära undantag från ovannämnda ordning.
• Anställningsprofil för anställning av professor fastställs, efter förslag från prefekt, av fakultetensnämnden inför samråd med rektor.
• Ansökningstid vid rekrytering av professor är, i normalfallet, minst 8 veckor.
• Annonsering vid rekrytering av professor bekostas av fakulteten.
• Utseende av sakkunniga vid rekrytering av professor utses av fakultetsnämnden, efter förslag från prefekt.
• Anställning av professor handläggs av rekryteringsgruppen för professorsärenden. Efter genomförd sakkunniggranskning behandlas ärendet på rekryteringsgruppens möte, vid vilket även prefekten deltar. Prefekten kan efter förslag från prefekt eller dekan ersättas av annan representant från institutionen. Sakkunniga kallas för deltagande (på distans) till rekryteringsgruppens möte. Prefekt och sakkunniga deltar inte i den del av rekryteringsgruppens beredning som avser slutlig överläggning inför förslag och beslut.
• Rekryteringsgruppen rangordnar och föreslår sökande för anställning som professor. I förekommande fall beslutas om intervjuer/provföreläsningar, bordläggning eller begäran om kompletterande underlag.
• Rektor beslutar om anställning av professor.

Sakkunniga för bedömning av ansökan om anställning till professor

• Vid rekrytering av professor utses sakkunniga av fakultetsnämnden efter förslag från prefekt. Vid jävsförhållande mellan sökande och prefekt avger dekan sakkunnigförslag.
• Minst två sakkunniga ska utses vid rekrytering av professor, i normalfallet minst en kvinna och minst en man. Sakkunniga ska vara professorer vid annat lärosäte. Minst en av de sakkunniga ska, i normalfallet, vara verksam vid en framstående internationell forskningsmiljö utanför Sverige.
• Föreslagna sakkunniga ska vara tillfrågade och ha accepterat uppdraget.
• Förslagställande, i normalfallet prefekt, ska tillse att jävsförhållande ej föreligger mellan föreslagna sakkunniga och sökande, samt att inga jävsrelationer förekommit i den interna beredningsprocessen.
• Förslaget på sakkunniga ska vara utformat på ett sådant sätt, och innehålla den information som krävs, för att fakultetsnämnden ska kunna fatta ett informerat och sakligt beslut.
• I sakkunnigförslaget ska framgå hur det beretts, att inga jäv föreligger, samt tidsplan för sakkunniguppdraget.
• Sakkunniga erhåller arvode för utfört uppdrag. Det utgör ett personligt arvode och utbetalas till dem i egenskap av fysisk person. Arvodets storlek beslutas av fakultetsnämnden utifrån ärendetyp/antal ansökningar i enlighet med SAMFAK 2022/52 Ersättning till sakkunniga i rekryterings- och befordringsärenden samt fakultetsopponent.
• Ersättning till sakkunniga vid rekrytering av professor bekostas av fakulteten.

1.3 Beredning av ansökan om befordran till professor

Om processen

• Lärare med anställning tills vidare som universitetslektor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten kan ansöka om befordran till professor under ansökningsperioden 15 oktober till och med 15 november.
• Prövning av meriterna sker högst vart annat år. En ny ansökan om befordran från en sökande får således registreras tidigast två år efter att föregående ansökan registrerats.
• Ansökan utformas i enlighet med fastställda instruktioner till sökande av befordran till professor.
• Ämnesområdet ska i normalfallet vara detsamma som för anställningen som universitetslektor.
• Till ansökan om befordran till professor ska biläggas förslag på minst två sakkunniga från prefekten vid den institution den sökande är anställd. Vid jävsförhållande mellan prefekt och sökande avger dekan sakkunnigförslag. Sakkunniga ska ha tillfrågats och accepterat uppdraget. Sakkunnigutlåtandet ska i normalfallet inlämnas (senast) den 31 mars.
• Ansökan bör ha varit föremål för intern kvalitetsgranskning inom institutionen eller relevant forskningsmiljö, i syfte att ge stöd till sökande och att säkerställa en hög kvalitet på ansökningar och beredning.
• Sakkunnigutlåtanden vid bedömning av ansökan om befordran till professor ska följa en given mall (bilaga 1). Mallen kräver att sakkunniga tydligt tar ställning till och motiverar sina bedömningar i relation till de kriterier som krävs för befordran.
• Alla inkomna ansökningar handläggs av rekryteringsgruppen för professorsärenden i en sammanhållen beredning vid i normalfallet minst två möten.
• När ansökningstiden gått ut prövar rekryteringsgruppen i ett första steg om inlämnad ansökan är komplett. Efter rekryteringsgruppens beslut att låta vidare pröva ansökan utses sakkunniga av fakultetsnämnden.
• Efter genomförd sakkunniggranskning behandlas ansökan på rekryteringsgruppens möte, vid vilket även prefekten deltar. Prefekten kan efter förslag från prefekt eller dekan ersättas av annan representant från institutionen. Sakkunniga kallas för deltagande (på distans) till rekryteringsgruppens sammanträde. Prefekt och sakkunniga deltar inte i den del av rekryteringsgruppens beredning som avser slutlig överläggning inför förslag och beslut.
• Rekryteringsgruppen föreslår beslut om befordran till professor. Rektor beslutar om befordran till professor.

Sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor

• Vid ansökan om befordran från universitetslektor till professor utses sakkunniga av fakultetsnämnden efter förslag från prefekt vid den institution där den sökande är anställd. Vid jävsförhållande mellan den sökande och prefekt avger dekan sakkunnigförslag.
• Minst två sakkunniga ska utses vid befordran till professor, i normalfallet minst en kvinna och minst en man. Sakkunniga ska vara professorer vid annat lärosäte. Minst en av de sakkunniga ska, i normalfallet, vara verksam vid en framstående internationell forskningsmiljö utanför Sverige.
• Föreslagna sakkunniga ska vara tillfrågade och ha accepterat uppdraget.
• Förslagställande, i normalfallet prefekt, ansvarar för att inga jävsförhållanden föreligger mellan föreslagna sakkunniga och den sökande, samt att inga jävsförhållanden förekommit i den interna beredningsprocessen.
• Förslaget ska vara utformat på ett sådant sätt, och innehålla den information som krävs, för att fakultetsnämnden ska kunna fatta ett informerat och sakligt beslut.
• I sakkunnigförslaget ska det framgå hur det har beretts, om och hur intern kvalitetsgranskning skett, att inga jävsförhållanden föreligger mellan föreslagna sakkunniga och den sökande, samt överenskommen tidsplan för sakkunniguppdraget.
• Sakkunnigutlåtandet ska i normalfallet inlämnas (senast) den 31 mars.
• Sakkunniga erhåller arvode för utfört uppdrag. Det utgör ett personligt arvode och utbetalas till dem i egenskap av fysisk person. Arvodets storlek bestäms av fakultetsnämnden utifrån ärendetyp/antal ansökningar i enlighet med SAMFAK 2022/52 Ersättning till sakkunniga i rekryterings- och befordringsärenden samt fakultetsopponent.
• Ersättning till sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor bekostas av institutionen.

1.4 Beredning vid rekrytering av universitetslektor

Om processen

• Institutionen inkommer till fakultetskansliet med en anhållan om att inleda rekrytering av en universitetslektor.
• Beslut om inledande av rekrytering av universitetslektor fattas av dekan/prodekan som är ordförande i rekryteringsgruppen.
• Anställningsprofil för anställning av universitetslektor fastställs av dekan/prodekan som är ordförande i rekryteringsgruppen efter förslag från prefekt.
• Ansökningstid vid rekrytering av universitetslektor är i normalfallet minst 4 veckor.
• Annonsering vid rekrytering av universitetslektor bekostas av institutionen.
• Utseende av sakkunniga vid rekrytering av universitetslektor utses av prefekt.
• Anställning av universitetslektor handläggs av rekryteringsgruppen för lektorsärenden. Efter genomförd sakkunniggranskning behandlas anställningsärenden på rekryteringsgruppens möte, till vilket prefekten kallas. Prefekten kan efter förslag från prefekt eller dekan ersättas av annan representant från institutionen. Sakkunniga kallas för deltagande (på distans) till rekryteringsgruppens möte. Prefekt och sakkunniga deltar inte i den del av rekryteringsgruppens beredning som avser slutlig överläggning inför förslag och beslut.
• Rekryteringsgruppen rangordnar och föreslår sökande för anställning. I förekommande fall beslutas om intervjuer/provföreläsningar, bordläggning eller begäran om kompletterande underlag.
• Prefekten beslutar, på förslag från rekryteringsgruppen, om anställning av universitetslektor.

Sakkunniga för bedömning av anställning som universitetslektor

• Vid rekrytering av universitetslektorer beslutar prefekt på berörd institution om utseende av sakkunniga, på delegation från fakultetsnämnden. Vid jävsförhållande mellan prefekt och den sökande beslutar ställföreträdande prefekt om utseende av sakkunniga. Om även denne är jävig i förhållande till den sökande beslutar dekan om utseende av sakkunniga.
• Minst två sakkunniga ska utses, i normalfallet minst en kvinna och minst en man, båda docentkompetenta, och verksamma vid annat lärosäte.
• Förslagsställare, i normalfallet prefekt, ansvarar för att inga jävsförhållanden föreligger mellan föreslagna sakkunniga och sökande, samt att inga jävsförhållanden förekommit i den interna beredningsprocessen.
• I beslutet ska framgå vilka meriter de sakkunniga har som gör dem lämpliga för uppdraget, att inga jävsförhållanden föreligger mellan sakkunniga och sökande, samt överenskommen tidsplan för sakkunniguppdraget.
• Sakkunniga erhåller arvode för utfört uppdrag. Det utgör ett personligt arvode och utbetalas till dem i egenskap av fysisk person. Arvodets storlek bestäms av fakultetsnämnden utifrån ärendetyp/antal ansökningar i enlighet med SAMFAK 2022/52 Ersättning till sakkunniga i rekryterings- och befordringsärenden samt fakultetsopponent.
• Ersättning till sakkunniga vid rekrytering av universitetslektor bekostas av institutionen.

1.5 Beredning vid rekrytering av biträdande universitetslektorer

Om processen

• Institutionen inkommer till fakultetskansliet med anhållan om rekrytering av biträdande universitetslektor.
• Beslut om inledande av rekrytering av biträdande universitetslektor fattas av dekan/ prodekan som är ordförande i rekryteringsgruppen.
• Anställningsprofil för anställning som biträdande universitetslektor fastställs av dekan/ prodekan som är ordförande i rekryteringsgruppen.
• Ansökningstid vid rekrytering av biträdande universitetslektor är i normalfallet minst 4 veckor.
• Annonsering vid rekrytering av biträdande universitetslektor bekostas av institutionen.
• Utseende av sakkunniga vid rekrytering av biträdande universitetslektor utses av prefekt.
• Anställning av universitetslektor handläggs av rekryteringsgruppen för professorsärenden. Efter genomförd sakkunniggranskning behandlas anställningsärenden på rekryteringsgruppens möte, till vilket prefekten kallas. Prefekten kan efter förslag från prefekt eller dekan ersättas av annan representant från institutionen. Sakkunniga kallas för deltagande (på distans) till rekryteringsgruppens möte. Prefekt och sakkunniga deltar dock inte i den del av rekryteringsgruppens beredning som avser slutlig överläggning inför förslag och beslut.
• Rekryteringsgruppen rangordnar och föreslår sökande för anställning. I förekommande fall beslutas om intervjuer/provföreläsningar, bordläggning eller begäran om kompletterande underlag.
• Prefekten genomför referenstagning och kontaktar den sökande som föreslagits för anställningen för att komma överens om lön och andra anställningsvillkor.
• Prefekten beslutar, på förslag från rekryteringsgruppen, om anställning av biträdande universitetslektor.

Sakkunniga för bedömning av anställning som biträdande universitetslektor

• Vid rekrytering av biträdande universitetslektorer beslutar prefekt på berörd institution om utseende av sakkunniga, på delegation från fakultetsnämnden. Vid jävsförhållande mellan prefekt och den sökande beslutar ställföreträdande prefekt om utseende av sakkunniga. Om även denne är jävig i förhållande till den sökande beslutar dekan om utseende av sakkunniga.
• Minst två sakkunniga ska utses, i normalfallet minst en kvinna och minst en man, båda docentkompetenta, och verksamma vid annat lärosäte.
• Prefekt ansvarar för att inga jävsförhållanden föreligger mellan sakkunniga och den sökande, samt att inga jävsförhållanden förekommit i den interna beredningsprocessen.
• I beslutet ska framgå vilka meriter de sakkunniga har som gör dem lämpliga för uppdraget, att inga jävsförhållanden föreligger mellan sakkunniga och sökande, samt överenskommen tidsplan för sakkunniguppdraget.
• Sakkunniga erhåller arvode för utfört uppdrag. Det utgör ett personligt arvode och utbetalas till dem i egenskap av fysisk person. Arvodets storlek bestäms av fakultetsnämnden utifrån ärendetyp/antal ansökningar i enlighet med SAMFAK 2022/52 Ersättning till sakkunniga i rekryterings- och befordringsärenden samt fakultetsopponent.
• Ersättning till sakkunniga vid rekrytering av biträdande universitetslektor bekostas av institutionen.

1.6 Beredning av ansökan om befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor

Om processen

• Den som vill ansöka om befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor meddelar fakultetskansliet att denne avser ansöka om befordran.
• Ämnesområdet ska i normalfallet vara detsamma som för anställningen som biträdande universitetslektor.
• En skriftlig ansökan om att prövas för befordran till universitetslektor ska ha inkommit till fakultetskansliet senast sex månader innan anställningen som biträdande universitetslektor upphör.
• En biträdande universitetslektor kan endast en gång prövas för befordran till universitetslektor.
• Beslut om att bevilja eller avslå ansökan om befordran ska fattas senast två månader innan anställningen som biträdande universitetslektor upphör.
• Utseende av sakkunniga vid ansökan om befordran till universitetslektor utses av prefekt.
• Efter genomförd sakkunniggranskning behandlas ärendet av rekryteringsgruppen för lektorsärenden. Till sammanträdet kallas prefekten.
• Rekryteringsgruppen föreslår beslut om befordran till universitetslektor. Prefekten beslutar om befordran till universitetslektor.

Sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor

• Vid befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor beslutar prefekt på berörd institution om utseende av sakkunniga, på delegation från fakultetsnämnden. Vid jävsförhållande mellan prefekt och den sökande beslutar ställföreträdande prefekt om utseende av sakkunniga. Om även denne är jävig i förhållande till den sökande beslutar dekan om utseende av sakkunniga.
• I normalfallet ska minst två sakkunniga utses, i normalfallet minst en kvinna och minst en man, båda docentkompetenta, och verksamma vid ett annat lärosäte.
• Förslagställande, i normalfallet prefekt, ansvarar för att inga jävsförhållande föreligger mellan föreslagna sakkunniga och den sökande, samt att inga jävsförhållanden förekommit i den interna beredningsprocessen.
• Om den sökande har utnämnts till docent ska minst en sakkunnig utses. Den sakkunnige ska i sådant fall främst granska den pedagogiska skickligheten.
• I de fall den sökande har sakkunniggranskats i samband med en lektorsutlysning i Sverige och därvid placerats i en tätgrupp, krävs i normalfallet ingen ytterligare sakkunniggranskning.
• I beslutet ska det framgå vilka meriter de sakkunniga har som gör dem lämpliga för uppdraget, att inga jävsförhållanden föreligger mellan sakkunniga och den sökande, samt överenskommen tidsplan för sakkunniguppdraget.
• Sakkunniga erhåller en ersättning (arvode) för utfört uppdrag. Det utgör ett personligt arvode och utbetalas till dem i egenskap av fysisk person. Arvodets storlek bestäms av fakultetsnämnden utifrån ärendetyp/antal ansökningar i enlighet med SAMFAK 2022/52 Ersättning till sakkunniga i rekryterings- och befordringsärenden samt fakultetsopponent.
• Ersättning till sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor bekostas av institutionen.

1.7 Beredning av ansökan om befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor

Om processen

• Den som vill ansöka om befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor meddelar fakultetskansliet att denne avser ansöka om befordran.
• Ämnesområdet ska i normalfallet vara detsamma som för anställningen som universitetslektor.
• Utseende av sakkunniga vid ansökan om befordran till universitetslektor utses av prefekt.
• Efter genomförd sakkunniggranskning behandlas ärendet av rekryteringsgruppen för lektorsärenden. Till sammanträdet kallas prefekten.
• Rekryteringsgruppen föreslår beslut om befordran till universitetslektor. Prefekten beslutar om befordran till universitetslektor.

Sakkunniga för bedömning av befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor

• Vid befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor beslutar prefekt på berörd institution om utseende av sakkunniga, på delegation från fakultetsnämnden. Vid jävsförhållande mellan prefekt och den sökande beslutar ställföreträdande prefekt om utseende av sakkunniga. Om även denne är jävig i förhållande till den sökande beslutar dekan om utseende av sakkunniga.
• I normalfallet ska minst två sakkunniga utses, i normalfallet minst en kvinna och minst en man, verksamma vid ett annat lärosäte. Om den sökande har utnämnts till docent ska minst en sakkunnig utses. Den sakkunnige ska i sådant fall främst granska den pedagogiska skickligheten.
• Förslagställande, i normalfallet prefekt, ansvarar för att inga jävsförhållanden föreligger mellan föreslagna sakkunniga och den sökande, samt att inga jävsförhållanden förekommit i den interna beredningsprocessen.
• I beslutet ska framgå vilka meriter de sakkunniga har som gör dem lämpliga för uppdraget, att inga jävsförhållanden föreligger mellan sakkunniga och den sökande, samt eventuellt överenskommen tidsplan för sakkunniguppdraget.
• Sakkunniga erhåller en ersättning (arvode) för utfört uppdrag. Det utgör ett personligt arvode och utbetalas till dem i egenskap av fysisk person. Arvodets storlek bestäms av fakultetsnämnden utifrån ärendetyp/antal ansökningar i enlighet med SAMFAK 2022/52 Ersättning till sakkunniga i rekryterings- och befordringsärenden samt fakultetsopponent.
• Ersättning till sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor bekostas av institutionen.

1.8 Övrigt

Behörighetsgallring

Vid rekrytering av lärare där antalet sökande överstiger 25 kan, när institutionen så önskar, gallring på anställningens behörighetskrav tillämpas. De sökande som i ansökan inte uppfyller behörighetskraven för den specifika anställningen sorteras bort. Sakkunniggranskning genomförs sedan av kvarvarande ansökningar.

Underlag till gallring tas fram av en gallringsgrupp bestående av professorskompetent ämnesrepresentant från institutionen och en medlem av ansvarig rekryteringsgrupp. Prefekt utser institutionens ämnesrepresentant och rekryteringsgruppens ordförande utser medlem ur rekryteringsgrupp. Gallningsgruppen ska bestå av en man och en kvinna och ingen av dessa personer ska befinna sig i jävsrelation till någon av de sökande. Ämnesrepresentanten kan vara en anställd på institutionen, men kan, exempelvis vid jävsituationer, även vara betrodd ämneskunnig person som inte är anställd på aktuell institution.

De två personerna i gallringsgruppen gör sin bedömning tillsammans. De ska ta fram ett gallringsdokument över vilka ansökningar gallringsgruppen anser kan gallras. Ansökningar kan föreslås att gallras bort endast om båda personerna i gallringsgruppen är eniga. För varje föreslagen bortgallrad ansökan ska kortfattat ges en motivering med hänvisning till aktuell anställningsprofil, Uppsala universitets anställningsordning, eller fakultetens kompletterande riktlinjer. Gallringsgruppens ledamot som kommer från rekryteringsgruppen är sedan föredragande i rekryteringsgruppen.

Rekryteringsgruppen beslutar utifrån gallringsgruppens förslag om vilka ansökningar som inte ska genomgå sakkunniggranskning. Beslut om gallring ska motiveras i protokoll med hänvisning till aktuell anställningsprofil, Uppsala universitets anställningsordning eller Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande riktlinjer. Behöriga sökande sakkunniggranskas i vanlig ordning.

Referenstagning

Referenstagning ska genomföras före anställning av den föreslagna sökanden, om det inte är uppenbart obehövligt. Referenstagning inför anställning som professor (inkluderat gästprofessor och adjungerad professor) genomförs av dekan eller prodekan som är ordförande i rekryteringsgruppen, medan referenstagning för övriga läraranställningar genomförs av prefekten. Referenstagningen utförs med utgångspunkt i en manual som har tagits fram av HR-avdelningen. Om det vid referenstagningen framkommer starka sakliga skäl av vikt för ärendet görs en noggrant övervägd tjänsteanteckning som diarieförs. Utöver en tjänsteanteckning ska fakultetskansliet meddelas.

I professorsrekryteringar där det i behovsanalysen framkommit att samarbets- och/eller ledarskapsförmåga är av särskild vikt för anställningen kan en utvidgad procedur tillämpas där intervjuer och referenstagning genomförs på samma sätt för alla sökande i den tätgrupp som har identifierats av de sakkunniga. Intervjuer och referenstagning genomförs före eller i direkt anslutning till rekryteringsgruppens möte och underlaget kan användas för att rangordna de sökande. En sådan utvidgad procedur kan initieras av fakultetsledningen eller föreslås av institutionen.

Motsvarandebedömning

Anställningsordningen vid Uppsala universitet och Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande riktlinjer till anställningsordningen ger möjlighet att som sökande åberopa kunskaper motsvarande genomgången högskolepedagogisk utbildning omfattande minst tio veckor (exempelvis i § 32 i Uppsala universitets anställningsordning), tillräcklig erfarenhet av forskarhandledning (professorer, avsnitt 2.2, 2.3 nedan), eller tillräcklig erfarenhet av undervisning (lektorer, avsnitt 2.4 nedan), vilket bereds i följande tre steg:

1. Sökande som åberopar motsvarande kunskaper eller alternativa meriter ska själv i ansökan skriva fram och argumentera för deras relevans, och styrka att åberopade meriter föreligger.
2. Sakkunniga ska i sina sakkunnigutlåtanden tydligt ta ställning till och underbygga om dessa motsvarande kunskaper kan anses föreligga.
3. Rekryteringsgruppen bedömer utifrån vad som framkommer under ovanstående punkter 1 och 2 om motsvarande kunskaper föreligger och är styrkta. Rekryteringsgruppens bedömning ska framgå i beslutsprotokollet.

2 Behörighetskrav och bedömningsgrunder

Nedan redovisas generella behörighetskrav och bedömningsgrunder och därefter specifika behörighetskrav och bedömningsgrunder för olika anställningskategorier. Behörighetskrav och bedömningsgrunder som anges i Högskoleförordningen och Uppsala universitets anställningsordning följs av Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande behörighetskrav och bedömningsgrunder.

2.1 Generellt

Uppsala universitets anställningsordning

4 § När universitetet ska anställa nya lärare ska de sökande väljas som efter en kvalitativ helhetsbedömning av kompetens och skicklighet bedöms ha de bästa förutsättningarna att genomföra och utveckla aktuella arbetsuppgifter samt bidra till en positiv utveckling av verksamheten.

5 § Ett allmänt behörighetskrav är att den sökande ska ha förmåga att samarbeta och i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl.

6 § För behörighet att anställas som lärare gäller att den sökande ska ha dokumenterad förmåga att undervisa antingen på svenska eller engelska eller på båda dessa språk. Vidare får krav uppställas på förmåga att undervisa på annat språk utifrån aktuella behov i den verksamhet till vilken rekrytering ska ske. Vid befordran till en högre läraranställning ska den sökande normalt uppvisa tillräckliga språkkunskaper i svenska för att kunna bidra till universitetets inre arbete.

7 § Lärare ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande.

16 § Behörig att anställas som lärare är den som visat tillräcklig grad av såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Som bedömningsgrunder vid anställning av lärare ska gälla dels graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning och befordran, dels de bedömningsgrunder som i övrigt har fastställts i anställningsprofilen. Vilka kriterier som betonas kan variera beroende på om bedömningen avser behörighetsgrunder för anställning och befordran eller bedömningsgrunder för rangordning mellan sökande. Bedömningsgrunderna kan viktas olika beroende på arbetets innehåll och de övriga förutsättningar för anställningen som definierats utifrån verksamhetens behov.

17 § Meriterna ska vara dokumenterade så att både kvalitet och omfattning kan bedömas.

20 § Vetenskaplig skicklighet avser forskningsmeritering. Vid bedömning av vetenskaplig skicklighet ska i första hand vetenskaplig kvalitet beaktas. Även forskningens omfattning, främst med avseende på djup och bredd, ska tillmätas betydelse. Vidare ska förmåga att planera, initiera, leda och utveckla forskning och utbildning på forskarnivå, förmåga att i konkurrens erhålla medel för forskning, liksom förmåga att genom forskningen samverka med det omgivande samhället tillmätas betydelse.

22 § Pedagogisk skicklighet avser utbildningsmeritering. Vid bedömning av pedagogisk skicklighet ska i första hand pedagogisk kvalitet beaktas. Omfattning, såväl bredd som djup, ska tillmätas betydelse. Vidare ska förmåga att planera, initiera, leda och utveckla utbildning, liksom förmåga att forskningsanknyta undervisningen tillmätas betydelse. Även förmåga att genom utbildningen samverka med det omgivande samhället bör ingå i den pedagogiska skickligheten.

28 § Administrativ skicklighet visas bland annat genom förmåga att planera, organisera och prioritera arbetet på ett effektivt och för ändamålet anpassat sätt samt genom förmåga att ange och hålla tidsramar. Till skickligheten räknas övergripande verksamhetsplanering samt förmåga att hantera resurser på ett sätt som speglar verksamhetens prioriteringar liksom förmåga att arbeta strukturerat och utifrån en medvetenhet om mål och kvalitet.

30 § Ledningsskicklighet visas genom förmåga att leda verksamhet och personal, fatta beslut, ta ansvar samt motivera och förse andra med de förutsättningar som krävs för att effektivt nå gemensamma mål. Förmåga att samordna gruppen såväl som att bidra till att skapa engagemang, delaktighet och arbetsglädje samt förmåga att hantera konflikter utgör ytterligare exempel på visad skicklighet.

2.2 Anställning som professor

Högskoleförordningen (4 kap 3 §)

Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. […]

Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en professor. (SFS 2010:1064)

Uppsala universitets anställningsordning

Se 4 – 30 §§ under avsnitt 2.1 ovan.

31 § Den vetenskapliga skickligheten ska ha visats genom självständiga forskningsinsatser och genom att den sökandes meriter i ett internationellt perspektiv håller mycket hög kvalitet. Den sökande ska ha visat skicklighet i att planera, initiera, leda och utveckla forskning, ha visat förmåga att i konkurrens erhålla forskningsanslag samt uppvisa väl dokumenterad skicklighet i handledning på forskarnivå. Den sökandes bidrag till det internationella och nationella vetenskapssamhället ska bedömas bland annat utifrån kvalitet och omfattning av vetenskaplig publicering. Kraven på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnets karaktär och specifika förutsättningar.

32 § Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom omfattande meriter inom utbildning i enlighet med 22 §. Därutöver ska den sökande uppvisa väl dokumenterad skicklighet i handledning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

En förutsättning för att pedagogisk skicklighet ska anses föreligga är genomgången, för verksamheten relevant, högskolepedagogisk utbildning, omfattande minst tio veckor, eller motsvarande kunskaper. Om det föreligger särskilda skäl kan den högskolepedagogiska utbildningen genomföras under de första två anställningsåren. Den pedagogiska utbildningen ska inkludera forskarhandledarutbildning.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer:

För anställning som professor gäller normalt följande kompletterande bedömningsgrunder:

• Den vetenskapliga skickligheten ska ha visats genom självständiga forskningsinsatser som såväl kvalitativt som kvantitativt i betydande grad överstiger vad som krävs för docentkompetens.
• Den sökande ska kunna uppvisa meriter som styrker förmåga till akademiskt ledarskap med utgångspunkt i de arbetsuppgifter och de ansvarsområden som betonas i Samhällsvetenskapliga fakultetens riktlinjer för professorers arbete (SAMFAK 2014/136).
• Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom att sökande som huvudhandledare ska ha handlett minst en doktorand hela vägen till disputation, eller i ansökan kunna dokumentera ett motsvarande djup och bredd i erfarenheterna av handledning på forskarnivå, såvida inte särskilda skäl föreligger.

2.3 Befordran från universitetslektor till professor

Högskoleförordningen (4 kap 3 §)[1]

Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. […] Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten.

Uppsala universitets anställningsordning

Se 4–32 §§ under avsnitt 2.1 och 2.2 ovan.

46 § Befordran kan enbart sökas av vid universitetet tillsvidareanställda och vid ansökningstillfället verksamma lärare samt av biträdande universitetslektorer.

48 § Ämnesområdet ska i normalfallet vara detsamma som för den tidigare anställningen, men ska kunna ändras om det finns särskilda skäl.

49 § Befordran av en universitetslektor till professor eller av en universitetsadjunkt till universitetslektor innebär en kompetensprövning och en titeländring. En universitetslektor eller universitetsadjunkt som befordrats har inte rätt till ändrade arbetsuppgifter eller anställningsvillkor.

50 § En universitetslektor ska befordras till professor och en universitetsadjunkt till universitetslektor om han eller hon skriftligen ansöker om det, är behörig för en sådan anställning och har bedömts uppfylla de specifika krav som respektive områdes-/fakultetsnämnd fastställt.

53 § Skriftlig ansökan av en universitetslektor eller universitetsadjunkt om att prövas för befordran ska ha inkommit till berörd områdes-/fakultetsnämnd senast nio månader innan anställningen upphör eller beräknas upphöra.

54 § Den sökande ska ha visat vetenskaplig skicklighet enligt 31 §.

55 § Den sökande ska ha visat pedagogisk skicklighet enligt 32 §.

56 § En förutsättning för att pedagogisk skicklighet ska anses föreligga är genomgången, för verksamheten relevant, högskolepedagogisk utbildning, omfattande minst tio veckor, eller motsvarande kunskaper. Den pedagogiska utbildningen ska inkludera forskarhandledarutbildning.

57 § Den sökande ska ha uppvisat kollegialt ansvarstagande och bedömas kunna bidra till universitetets utveckling. För detta krävs lednings-, utvecklings- och samverkansskicklighet, och när tillämpligt, även klinisk skicklighet.

58 § Befordran från universitetslektor till professor kan tidigast ske fem år efter doktorsexamen i syfte att säkerställa tillfredsställande erfarenhet av självständigt forskningsarbete och forskarhandledning, om inte särskilda skäl föreligger.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer:

• Lärare med anställning tills vidare som universitetslektor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten kan ansöka om befordran till professor under ansökningsperioden 15 oktober till och med 15 november. Alla ansökningar om befordran handläggs i en sammanhållen beredning.
• För befordran från universitetslektor till professor gäller vad som anges i 31 i Uppsala universitets anställningsordning för anställning som professor, i synnerhet att den vetenskapliga skickligheten ska ha visats genom självständiga forskningsinsatser och att den sökandes meriter i ett internationellt perspektiv ska hålla mycket hög kvalitet, samt vad som i avsnitt 2.1 ovan angetts som fakultetsnämndens kompletterande bedömningsgrunder vid anställning som professor.
• Den vetenskapliga skickligheten ska ha visats genom självständiga forskningsinsatser som såväl kvalitativt som kvantitativt i betydande grad överstiger vad som krävs för docentkompetens.
• Den sökande ska kunna uppvisa meriter som styrker förmåga till akademiskt ledarskap, med utgångspunkt i de arbetsuppgifter och de ansvarsområden som betonas i Samhällsvetenskapliga fakultetens riktlinjer för professorers arbete (SAMFAK 2014/136).
• Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom att sökande som huvudhandledare ska ha handlett minst en doktorand hela vägen till disputation, eller i ansökan kunna dokumentera ett motsvarande djup och bredd i erfarenheterna av handledning på forskarnivå, såvida inte särskilda skäl föreligger.
• Därtill gäller vid befordran från universitetslektor till professor att den sökande i övrigt ska ha fullgjort sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

2.4 Anställning som universitetslektor

Högskoleförordningen (4 kap 4 §)

Behörig att anställas som lektor är

1. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen. […]

Som bedömningsgrunder vid anställning av en lektor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en lektor. (SFS 2010:1064)

Uppsala universitets anställningsordning

Se 4–30 §§ under avsnitt 2.1 ovan.

34 § Den vetenskapliga skickligheten ska ha visats genom självständiga forskningsinsatser som håller hög kvalitet. Den sökandes bidrag till det internationella och nationella vetenskapssamhället ska bedömas bland annat utifrån kvalitet och omfattning av vetenskaplig publicering. Kraven på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnets karaktär och specifika förutsättningar.

35 § Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom meriter inom utbildning i enlighet med 22§.

En förutsättning för att pedagogisk skicklighet ska anses föreligga är genomgången, för verksamheten relevant, högskolepedagogisk utbildning, omfattande minst tio veckor, eller motsvarande kunskaper. Om det föreligger särskilda skäl kan den högskolepedagogiska utbildningen genomföras under de första två anställningsåren.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer:

• Pedagogisk skicklighet: För att komma ifråga för anställning som universitetslektor förutsätts normalt att den sökande har minst ett års undervisningserfarenhet, d v s motsvarande ca 1600 klocktimmar eller ca 400 ”gamla lektorstimmar”. En mindre undervisningserfarenhet kan dock accepteras om den sökande har goda pedagogiska erfarenheter i andra avseenden (t ex pedagogisk utbildning, erfarenhet av pedagogiskt utvecklingsarbete, läromedelsproduktion, utbildningsadministration), eller om utlysningen anger att annan professionsrelaterad yrkeserfarenhet är meriterande.

2.5 Anställning som biträdande universitetslektor

Högskoleförordningen

4 kap 12 a § En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock längst under en tid på minst fyra och högst sex år som bestämts av högskolan före anställningen. Syftet med anställningen är att läraren ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som lektor. En anställning enligt första stycket får förnyas, dock högst sammanlagt två år, om det på grund av den biträdande lektorns sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra särskilda skäl krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med anställningen. För en anställning enligt första och andra styckena gäller i övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras undantag från första och andra styckena. Förordning (2017:844).

4 kap 4 a § Behörighet att anställas som biträdande lektor är den som avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem eller högst sju år innan tiden för ansökan av anställning som biträdande lektor har gått ut. Även den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare kan dock komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.

Uppsala universitets anställningsordning

14 § I en biträdande universitetslektors arbetsuppgifter ska såväl forskning, undervisning som administration ingå. Syftet med anställningen är att läraren ska ges möjlighet att utveckla sin självständighet som forskare och meritera sig såväl vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på behörighet för en anställning som universitetslektor.

38 § För anställning som biträdande universitetslektor krävs vetenskaplig skicklighet enligt 20§. Den vetenskapliga skickligheten ska ha god kvalitet och ge goda förutsättningar för en akademisk karriär inom det ämnesområde som är relevant för anställningen.

38 a§ Varje områdesnämnd äger rätt att besluta om i vilken utsträckning tidsgränserna högst fem eller högst sju år enligt 4 kap 4a§ HF ska användas inom respektive ämnesområde. Det finns möjlighet för områdesnämnd att vidaredelegera till fakultetsnämnd att besluta om tidsgräns inom respektive ämnesområde. Beslut om tidsgränserna högst fem eller högst sju år enligt 4 kap 4a§ HF får inte delegeras vidare.

39 § För anställning som biträdande universitetslektor ska hänsyn tas till pedagogisk skicklighet i enlighet med 22 §. För att uppnå pedagogisk skicklighet bör den sökande ha genomgått, för verksamheten relevant, högskolepedagogisk utbildning, omfattande minst fem veckor eller ha motsvarande kunskaper. Om sådan meritering ej kunnat genomföras före anställningen ska den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen genomföras under de första två anställningsåren.

80 § En förutsättning för att anställa en biträdande universitetslektor är ett dokumenterat verksamhetsbehov av och ekonomiska förutsättningar för en anställning som universitetslektor inom det aktuella ämnesområdet.

88 § Vid anställning av och befordran till professor (inbegripet adjungerad professor, gästprofessor) och universitetslektor (inbegripet adjungerad universitetslektor) och biträdande universitetslektor ska, om det inte är uppenbart obehövligt, minst två sakkunniga från andra lärosäten eller motsvarande anlitas för bedömning av de sökandes skicklighet.

Arbetsordning för områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Områdesnämnden delegerar till fakultetsnämnderna att i enlighet med Uppsala universitets anställningsordning 38 a §. besluta om i vilken utsträckning tidsgränserna högst fem eller högst sju år enligt 4 kap 4a§ HF ska användas inom respektive ämnesområde.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer:

• Anställning som biträdande universitetslektor kan innehas i längst fyra år. Anställningen får förnyas, dock högst sammanlagt två år, om det på grund av den biträdande lektorns sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra särskilda skäl krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med anställningen.
• Vid anställning av biträdande universitetslektor bör främst den komma i fråga som har avlagt doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem år innan tiden för ansökan av anställning som biträdande lektor har gått ut. Dispensbeslut om användande av tidsgränsen högst sju år för en institution fattas av fakultetsnämnden.
• Vid tillsättning av anställning som biträdande universitetslektor ska särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Med hänvisning till anställningens karaktär av meriteringsanställning ska de sökandes vetenskapliga och pedagogiska meriter bedömas framför allt i kvalitativt hänseende. Ett kvantitativt försteg hos en sökande, vilket kan förklaras av att en sökande varit verksam under längre tid, ska således inte vara utslagsgivande.

2.6 Befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor[2]

Högskoleförordningen (4 kap 4 §)

Behörig att anställas som lektor är

1. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen. […] Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.

Högskoleförordningen (4 kap 12 c §)

En biträdande lektor som är anställd enligt 12 a § vid en högskola ska efter ansökan befordras till lektor vid den högskolan, om han eller hon
1. har behörighet för en anställning som lektor, och
2. vid prövning bedöms lämplig för en sådan anställning enligt de bedömningsgrunder som högskolan enligt 4 a § andra stycket har bestämt ska tillämpas i ett ärende om befordran till lektor. En sådan befordran innebär en tillsvidareanställning som lektor. Förordningen (2017:844).

Uppsala universitets anställningsordning

Se 4–30 och 34–35 §§ under avsnitt 2.1 och 2.2 ovan

och bedömas att som universitetslektor ha förutsättningar att kunna initiera och självständigt driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet enligt § 34. De vetenskapliga meriterna ska vara dokumenterade så att såväl kvalitet som omfattning kan bedömas.

65 § Den sökande ska ha visat pedagogisk skicklighet enligt § 35 genom undervisning, examination och handledning på både grundnivå och avancerad nivå, liksom genom planering, utveckling, utvärdering, samt som universitetslektor bedömas kunna axla pedagogiska ledningsuppdrag och utveckla undervisningen vidare. De pedagogiska meriterna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att såväl kvalitet som omfattning kan bedömas.

66 § En förutsättning för att pedagogisk skicklighet ska anses föreligga är genomgången, för verksamheten relevant, högskolepedagogisk utbildning, omfattande minst tio veckor, eller motsvarande kunskaper.

67 § Den sökande ska ha uppvisat kollegialt ansvarstagande och bedömas kunna bidra till universitetets utveckling.

68 § Skriftlig ansökan om att prövas för befordran till universitetslektor ska ha inkommit till berörd områdes/fakultetsnämnd senast sex månader innan anställningen som biträdande universitetslektor upphör. En biträdande universitetslektor kan endast en gång prövas för befordran till universitetslektor. Beslut om att bevilja eller avslå ansökan om befordran ska fattas senast två månader innan anställningen som biträdande universitetslektor upphör.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer:

• För befordran från biträdande universitetslektor till universitetslektor gäller vad som i avsnitt 2.4 ovan angetts som fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer vid anställning som universitetslektor. Därtill gäller att den sökande ska ha fullgjort sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

2.7 Befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor

Högskoleförordningen (4 kap 4 §)

Behörig att anställas som lektor är

1. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen. […] Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första stycket.

Uppsala universitets anställningsordning

Se 4–30 och 34–35 §§ under avsnitt 2.1 och 2.4 ovan.

49 § Befordran av en universitetslektor till professor eller av en universitetsadjunkt till universitetslektor innebär en kompetensprövning och en titeländring. En universitetslektor eller universitetsadjunkt som befordrats har inte rätt till ändrade arbetsuppgifter eller anställningsvillkor.

50 § En universitetslektor ska befordras till professor och en universitetsadjunkt till universitetslektor om han eller hon skriftligen ansöker om det, är behörig för en sådan anställning och har bedömts uppfylla de specifika krav som respektive områdes-/fakultetsnämnd fastställt.

53 § Skriftlig ansökan av en universitetslektor eller universitetsadjunkt om att prövas för befordran ska ha inkommit till berörd områdes-/fakultetsnämnd senast nio månader innan anställningen upphör eller beräknas upphöra.

59 § Den sökande ska ha doktorsexamen eller motsvarande kompetens samt forskningskompetens enligt § 34, samt bedömas att som lektor ha förutsättningar att kunna driva forskning av god vetenskaplig kvalitet. De vetenskapliga meriterna ska vara dokumenterade så att såväl kvalitet som omfattning kan bedömas.

60 § Den sökande ska ha visat pedagogisk skicklighet enligt § 35 genom undervisning, examination och handledning på både grundnivå och avancerad nivå, liksom genom planering, utveckling, utvärdering och ledning, samt som universitetslektor bedömas kunna axla pedagogiska ledningsuppdrag och utveckla undervisningen vidare. De pedagogiska meriterna ska vara dokumenterade på ett sådant sätt att såväl kvalitet som omfattning kan bedömas.

61 § En förutsättning för att pedagogisk skicklighet ska anses föreligga är genomgången, för verksamheten relevant, högskolepedagogisk utbildning, omfattande minst tio veckor, eller motsvarande kunskaper.

62 § De sökande ska ha uppvisat kollegialt ansvarstagande och bedömas kunna bidra till universitetets utveckling.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer:

• För befordran från universitetsadjunkt till universitetslektor gäller vad som i avsnitt 2.4 angetts som fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer vid anställning som universitetslektor.
• Därtill gäller att den sökande ska ha fullgjort sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.

2.8 Adjungerad lärare

Uppsala universitets anställningsordning

45 § För anställning som adjungerad professor, adjungerad universitetslektor och adjungerad universitetsadjunkt ska, med undantag för pedagogisk skicklighet, de behörighetskrav tillämpas som gäller för aktuell lärarkategori.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer:

• Behörighetskraven för en adjungerad lärare är de samma som för motsvarande anställning utan adjungering. Då den tilltänkte anställde ofta inte verkat i en konventionell akademisk miljö kan bedömningen av pedagogisk behörighet ske efter delvis andra kriterier än de vanliga, exempelvis skicklighet att ta fram goda läromedel eller framställningar av forskningsresultat vid konferenser.

3 Instruktioner till sakkunniga

3.1 Instruktioner för bedömning av ansökningar till anställning som professor

Om uppdraget och sakkunnigutlåtandet

Som stöd för de sakkunniga i deras arbete hänvisas till anställningsprofilen för den aktuella anställningen, Uppsala universitets anställningsordning och Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande riktlinjer.

Anställningsprofilen anger normalt att vid tillsättningen av anställningen ska särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet. Lika stor omsorg ska ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som den vetenskapliga skickligheten. Under anställningsprofilens avsnitt Behörighetskrav respektive Bedömningsgrunder anges vilka faktorer som avses vara av särskild vikt vid meritbedömningen.

Utlåtandena bör normalt utgöras av tre delar: Den första delen redovisar vilka som är behöriga efter en relativt kortfattad genomgång av de sökandes meriter. Denna redovisning leder fram till att en tätgrupp identifieras, det vill säga de som främst bör komma ifråga för anställningen. Skälen till att sökande inte placeras i tätgruppen bör tydligt framgå. Den andra delen beskriver de sökande i tätgruppen närmare. Såväl vetenskaplig som pedagogisk och övrig skicklighet ska bedömas. Om de sakkunniga så önskar kan utlåtandenas första två delar utformas gemensamt av dem. Den tredje delen ska utgöras av en individuellt skriven och undertecknad konklusion där de sökande i tätgruppen rangordnas. Rangordningen ska avse dels vetenskaplig, pedagogisk respektive övrig meritering var för sig, dels en sammanvägning av dessa bedömningsgrunder. Ordningen mellan de sökande och motiveringen till den angivna ordningen ska klart framgå, liksom vilka kriterier som använts vid bedömningen av de sökandes skicklighet.

I sakkunnigutlåtandet ska det tydligt framgå:

• Vilka av de sökande som är behöriga för tjänsten, tillsammans med en kortfattad motivering av denna bedömning.
• Vilka som tillhör tätgruppen av sökande som främst bör komma ifråga för anställning.
• Skälen till att en sökande inte placeras i tätgruppen.
• Rangordningen mellan sökande i tätgruppen med en tydlig motivering av denna rangordning i termer av de i utlysningen identifierade kriterierna.

Sakkunnigutlåtandet ställs till rekryteringsgruppen för professorsärenden och inlämnas via Uppsala universitets rekryteringssystem. Sakkunnigutlåtandena blir offentliga handlingar när de inkommit till universitetet.

Om rekryteringsgruppen finner att utlåtandet inte följer angivna instruktioner kan utlåtandet komma att återsändas för komplettering.

De sakkunniga förväntas delta (på distans) i rekryteringsgruppens sammanträde för behandling av ärendet, dock inte i gruppens beslut.

Eventuella jävsförhållanden mellan sökande och sakkunniga, såsom handledar- eller medförfattarskap, ska uppmärksammas snarast möjligt under rekryteringsprocessen.

Kriterier för meritvärderingen

Med hänvisning till anställningsordningen 20 § och 31 § bör vid prövningen av de sökandes vetenskapliga skicklighet följande kriterier användas:

• vetenskaplig kvalitet
• forskningens bidrag till det internationella och nationella vetenskapssamhället
• grad av självständighet
• omfattning, främst med avseende på bredd och djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla forskning och utbildning på forskarnivå
• förmåga att i konkurrens erhålla medel för forskning
• förmåga till förmåga till samverkan både inomvetenskapligt och med det omgivande samhället
• skicklighet i handledning på forskarnivå
• kvalitet och omfattning av vetenskaplig publicering i de inom ämnet mest relevanta publiceringskanalerna. Kraven på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnets karaktär och specifika förutsättningar.

Därutöver bör beaktas vad som anges som Samhällsvetenskapliga fakultetetens kompletterande riktlinjer till anställningsordningen i avsnitt 2.2.

Vid bedömningen av den vetenskapliga skickligheten ska sakkunniga, i synnerhet för de sökande som placeras i tätgruppen, göra en innehållslig kvalitetsbedömning av samtliga åberopade publikationer. Sakkunnigbedömningen ska inte begränsas till en ren kvantitativ utvärdering, som exempelvis antal internationella publikationer eller citationsindex.

Med hänvisning till anställningsordningen 22 § bör vid prövningen av de sökandes pedagogiska skicklighet följande kriterier användas:

• pedagogisk kvalitet
• omfattning, såväl bredd som djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla utbildning och undervisning
• förmåga att forskningsanknyta undervisningen utifrån forskning i det aktuella ämnet, ämnesdidaktik och högskolepedagogik
• förmåga till samverkan om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet.

Därutöver bör beaktas vad som anges som fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer som de anges under 2.2.

Vid bedömningen av de sökandes pedagogiska meriter bör hänsyn tas till undervisningserfarenhet (inklusive handledning och examination) vad gäller exempelvis olika nivåer, undervisningsformer, kursansvar, pedagogiskt ledarskap etc. Vidare bör beaktas den sökandes pedagogiska utbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och forskning om utbildning, läromedelsframställning, utbildningsplanering och utbildningsadministration. Den sökandes egenreflektion bör också kommenteras.

Sakkunniga ska, med hänvisning till anställningsordningens 32 § avseende krav på pedagogisk utbildning och Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande riktlinjer, uttryckligen ta ställning till om sökande har:

• 10 veckors högskolepedagogisk utbildning, inklusive forskarhandledning. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till och motivera om det av sökande redovisas andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.
• handlett en doktorand hela vägen till disputation som huvudhandledare. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till om det i sökandes meriter redovisas ett motsvarande djup och bredd i erfarenheterna av handledning på forskarnivå.

Vad gäller administrativa meriter och ledningsmeriter hänvisas till anställningsordningen 28 § respektive 30 §. Faktorer som kan vara underlag för bedömningen av dessa meriter är de sökandes förmåga till och erfarenhet av personal-, ekonomi- respektive utbildningsadministration, beslutsfattande och ledning, erfarenheter från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift, populärvetenskaplig verksamhet, forskningsinformation etc.

3.2 Instruktioner för bedömning av ansökningar för befordran till professor

Om uppdraget

Lärare med anställning tills vidare som universitetslektor vid Uppsala universitets samhällsvetenskapliga fakultet kan ansöka om befordran till professor under perioden 15 oktober till och med 15 november.

Uppdragsgivare för sakkunnigbedömning av ansökan om befordran till professor är Samhällsvetenskapliga fakulteten, inte den sökandes institution.

Varje sakkunnig ska göra en individuell bedömning och avge ett individuellt skrivet yttrande i enlighet med den tidsplan som överenskommits. Sakkunnigutlåtandet ska grundas på de kriterier för meritvärdering som nämns nedan. En sakkunnigbedömning behöver inte resultera i ett bifall. Således är ett avstyrkande utlåtande från sakkunnig inte att betrakta som en avvikelse.

Sakkunniga förväntas delta i rekryteringsgruppens sammanträde (på distans), men deltar ej i beslut.

Eventuella jävsförhållanden mellan den sökande och sakkunnig, såsom handledar- eller medförfattarskap, ska uppmärksammas snarast möjligt under processens gång.

Om processen

Ansökan om befordran till professor handläggs av fakultetens rekryteringsgrupp för professorsärenden. Rekryteringsgruppen avger föreslag till beslut om ansökan till befordran till professor. Rektor avger beslut om befordran ska beviljas eller ej.

Vid rekryteringsgruppens första möte prövas om inkommen ansökan är komplett. Efter beslut av rekryteringsgruppen att vidare pröva ansökan utses sakkunniga av fakultetsnämnd efter förslag från prefekt.

Sakkunnigutlåtandena blir offentliga handlingar när de inkommit till universitetet. Efter det att sakkunnigutlåtanden inkommit behandlas ärendet på rekryteringsgruppens sammanträde, vid vilket prefekten deltar och sakkunniga kallas. Sakkunniga och prefekten deltar dock inte i den del av rekryteringsgruppens beredning som avser slutlig överläggning inför förslag och beslut.

Instruktioner för sakkunnigutlåtandet

Sakkunnigutlåtanden utformas i enlighet med fastställd mall för sakkunnigutlåtande vid befordran till professor (bilaga 1). Mallen kräver att sakkunniga uttryckligen tar ställning till och motiverar sina bedömningar i relation till de kriterier som krävs för befordran.

Som framgår av de mer detaljerade instruktioner som återfinns i mallen (bilaga 1) ska den första delen av sakkunnigutlåtandet utgöras av genomgång och beskrivning av den sökandes meriter. I den andra delen ska dessa meriter bedömas och prövas mot kriterierna för befordran, och i den tredje delen efterfrågas ställningstaganden till fem specifika frågor som rör bedömningskriterier. I den fjärde delen ska en sammanvägning av samtliga bedömningar göras och utgöra grund för en tydlig slutsats, som är förankrad i de föregående delarna av utlåtandet.

Kriterier för meritvärderingen

Vid prövning av befordran till professor bedöms den sökandes meriter utifrån följande kriterier: vetenskaplig skicklighet, pedagogisk skicklighet, kollegialt ansvarstagande och administrativa meriter (se avsnitt 2.2 och 2.3).

Vid bedömning av ansökan om befordran till professor ska särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet. Lika stor omsorg ska ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som den vetenskapliga skickligheten.

Med hänvisning till anställningsordningen 20 § och 31 § bör vid prövningen av de sökandes vetenskapliga skicklighet följande kriterier användas:

• vetenskaplig kvalitet
• forskningens bidrag till det internationella och nationella vetenskapssamhället
• grad av självständighet
• omfattning, främst med avseende på bredd och djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla forskning och utbildning på forskarnivå
• förmåga att i konkurrens erhålla medel för forskning
• förmåga till samverkan både inomvetenskapligt och med det omgivande samhället
• skicklighet i handledning på forskarnivå kvalitet och omfattning av vetenskaplig publicering i de inom ämnet mest relevanta publiceringskanalerna. Kraven på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnets karaktär och specifika förutsättningar.

Därutöver bör i enlighet med avsnitt 2.3 i Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande riktlinjer till anställningsordningen göras en bedömning av den sökandes erfarenhet av framgångsrikt akademiskt ledarskap.

Vid bedömningen av den vetenskapliga skickligheten ska sakkunniga göra en innehållslig kvalitetsbedömning som behandlar samtliga åberopade publikationer. Sakkunnigbedömningen ska inte begränsas till en ren kvantitativ utvärdering, såsom exempelvis antal internationella publikationer och citationsindex.

Med hänvisning till anställningsordningen 22 § bör vid prövningen av de sökandes pedagogiska skicklighet följande kriterier användas:

• pedagogisk kvalitet
• omfattning, såväl bredd som djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla utbildning och undervisning
• förmåga att forskningsanknyta undervisningen utifrån forskning i det aktuella ämnet, ämnesdidaktik och högskolepedagogik
• förmåga till samverkan om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet.

Därutöver bör beaktas vad som anges som fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer som de anges under 2.3.

Vid bedömningen av de sökandes pedagogiska meriter bör hänsyn tas till undervisningserfarenhet (inklusive handledning och examination) vad gäller exempelvis olika nivåer, undervisningsformer, kursansvar, pedagogiskt ledarskap etc. Här ingår också meriter från pedagogiskt ledarskap. Vidare bör beaktas den sökandes pedagogiska utbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och forskning om utbildning, läromedelsframställning, utbildningsplanering och utbildningsadministration. Den sökandes egenreflektion bör också kommenteras.

Sakkunniga ska, med hänvisning till anställningsordningens 56 § avseende krav på pedagogisk utbildning, och Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande riktlinjer, uttryckligen ta ställning till om sökande har:

• 10 veckors högskolepedagogisk utbildning, inklusive forskarhandledning. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till och motivera om det av sökande redovisas andra meriter motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.
• handlett en doktorand hela vägen till disputation som huvudhandledare. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till och motivera om det i sökandes meriter redovisas ett motsvarande djup och bredd i erfarenheterna av handledning på forskarnivå.

Ytterligare en bedömningsgrund är på vilket sätt den sökande har uppvisat kollegialt ansvarstagande och kan bedömas bidra till universitetets utveckling, anställningsordningen 57 § och Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande riktlinjer som anges i avsnitt 2.3. För detta krävs en bedömning av sökandes lednings-, utvecklings- och samverkansskicklighet. Exempel på kollegialt ansvarstagande är att ha åtagit sig lednings- och administrativa uppdrag, uppdrag i nämnder/arbetsgrupper, eller på annat sätt engagera sig i universitets och institutionens utveckling. Till kollegialt ansvarstagande räknas även åtaganden i institutionens vardagliga interna arbete, såsom exempelvis deltagande och bidrag i seminarieverksamhet, mentorskap och vetenskaplig granskning inom och utom Uppsala universitet.

Vad gäller administrativa meriter och ledningsmeriter hänvisas till anställningsordningen 28 § respektive 30 §. Faktorer som kan vara underlag för bedömningen av dessa meriter är de sökandes förmåga till och erfarenhet av personal-, ekonomi- respektive utbildningsadministration, beslutsfattande och ledning, erfarenheter från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift, populärvetenskaplig verksamhet, forskningsinformation etc.

3.3 Instruktioner för bedömning av ansökningar till anställning som universitetslektor

Om uppdraget och sakkunnigutlåtandet

Som stöd för de sakkunniga i deras arbete hänvisas till anställningsprofilen för den aktuella anställningen, universitetets anställningsordning och fakultetens kompletterande riktlinjer.

Anställningsprofilen anger normalt att vid tillsättningen av anställningen ska lika vikt fästas vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet och lika stor omsorg ägnas prövningen av dessa två bedömningsgrunder. Under anställningsprofilens avsnitt Behörighetskrav respektive Bedömningsgrunder anges vilka faktorer som avses vara av särskild vikt vid meritbedömningen.

Utlåtandena bör utgöras av tre delar: Den första delen redovisar vilka som är behöriga efter en relativt kortfattad genomgång av de sökandes meriter. Denna redovisning leder fram till att en tätgrupp identifieras, det vill säga de som främst bör komma i fråga för anställningen. Skälen till att sökande inte placeras i tätgruppen bör tydligt framgå. Den andra delen beskriver de sökande i tätgruppen närmare. Såväl vetenskaplig som pedagogisk och övrig skicklighet ska bedömas. Om de sakkunniga så önskar kan utlåtandenas första två delar utformas gemensamt av dem. Den tredje delen ska utgöras av en individuellt skriven och undertecknad konklusion där de sökande i tätgruppen rangordnas. Rangordningen ska avse dels vetenskaplig, pedagogisk respektive övrig meritering var för sig, dels en sammanvägning av dessa bedömningsgrunder. Ordningen mellan de sökande och motiveringen till den angivna ordningen ska klart framgå, liksom vilka kriterier som använts vid bedömningen av de sökandes skicklighet.

I sakkunnigutlåtandet ska det således tydligt framgå:

• Vilka av de sökande som är behöriga för tjänsten, tillsammans med en kortfattad motivering av denna bedömning.
• Vilka som tillhör tätgruppen av sökande som främst bör komma ifråga för anställning.
• Skälen till att en sökande inte placeras i tätgruppen.
• Rangordningen mellan sökande i tätgruppen med en tydlig motivering av denna rangordning i termer av de i utlysningen identifierade kriterierna.

Sakkunnigutlåtandet ställs till rekryteringsgruppen för lektorsärenden och inlämnas via Uppsala universitets rekryteringssystem. Sakkunnigutlåtandena blir offentliga handlingar när de inkommit till universitetet.

Om rekryteringsgruppen finner att utlåtandet inte följer angivna instruktioner kan utlåtandet komma att återsändas för komplettering.

De sakkunniga förväntas delta (på distans) i rekryteringsgruppens möte för behandling av ärendet, men deltar ej i beslut.

Eventuella jävsförhållanden mellan sökande och sakkunniga, såsom handledar- eller medförfattarskap, ska uppmärksammas snarast möjligt under rekryteringsprocessen.

Kriterier för meritvärderingen

Med hänvisning till anställningsordningen 20 § bör vid prövningen av de sökandes vetenskapliga skicklighet följande kriterier användas:

• vetenskaplig kvalitet
• omfattning, främst med avseende på bredd och djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla forskning och utbildning på forskarnivå
• förmåga att i konkurrens erhålla medel för forskning
• förmåga till samverkan både inomvetenskapligt och med det omgivande samhället.

Vid bedömningen av den vetenskapliga skickligheten ska sakkunniga, i synnerhet för de sökande som placeras i tätgruppen, göra en innehållslig kvalitetsbedömning av samtliga åberopade publikationer. Sakkunnigbedömningen ska inte begränsas till en ren kvantitativ utvärdering, som exempelvis antal internationella publikationer eller citationsindex.

Därutöver bör beaktas vad som anges som fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer som de anges under 2.4.

Med hänvisning till anställningsordningen 22 § bör vid prövningen av de sökandes pedagogiska skicklighet följande kriterier användas:

• pedagogisk kvalitet
• omfattning, såväl bredd som djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla utbildning och undervisning
• förmåga att forskningsanknyta undervisningen sett utifrån forskning i det aktuella ämnet, ämnesdidaktik och högskolepedagogik
• förmåga till samverkan om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet.

Därutöver bör beaktas vad som anges som fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer som de anges under 2.4.

Vid bedömningen av de sökandes pedagogiska meriter bör hänsyn tas till undervisningserfarenhet (inklusive handledning och examination) vad gäller exempelvis olika nivåer, undervisningsformer, kursansvar, pedagogiskt ledarskap etc. Vidare bör beaktas den sökandes pedagogiska utbildning, erfarenhet av pedagogiskt utvecklingsarbete och forskning om utbildning, läromedelsframställning, utbildningsplanering och utbildningsadministration. Den sökandes egenreflektion bör också kommenteras.

Sakkunniga ska, med hänvisning till anställningsordningens 35 § avseende krav på pedagogisk utbildning och Samhällsvetenskapliga fakulteters kompletterande riktlinjer, uttryckligen ta ställning till om sökande har:

• 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till och motivera om det av sökande redovisas andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.
• Har minst ett års undervisningserfarenhet, det vill säga motsvarande cirka 1600 klocktimmar. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till och motivera om det i sökandes meriter redovisas andra meriter som motsvarar den undervisningserfarenhet som krävs.

Vad gäller administrativa meriter och ledningsmeriter hänvisas till anställningsordningen 28 § respektive 30 §. Faktorer som kan vara underlag för bedömningen av dessa meriter är de sökandes förmåga till och erfarenhet av personal-, ekonomi- respektive utbildningsadministration, beslutsfattande och ledning, erfarenheter från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift, populärvetenskaplig verksamhet, forskningsinformation etc.

3.4 Instruktioner för bedömning av ansökningar för befordran till universitetslektor

Om uppdraget och sakkunnigutlåtandet

Som stöd för de sakkunniga i deras arbete hänvisas till universitetets anställningsordning och fakultetens kompletterande riktlinjer.

Vid bedömning av ansökan för befordran till universitetslektor ska lika vikt fästas vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet och lika stor omsorg ägnas prövningen av dessa två bedömningsgrunder.

En sakkunniggranskning behöver inte resultera i ett bifall, utan yttrandet ska grundas på de kriterier som anges i avsnitt 2.4 och 2.6.

Utlåtandena bör normalt utgöras av tre delar: Den första delen utgörs av en genomgång av den sökandes meriter. I den andra delen ska såväl vetenskaplig som pedagogisk och övrig skicklighet bedömas. I den tredje delen, konklusionen, skall en sammanvägning av samtliga bedömningsgrunder göras; vetenskaplig, pedagogisk respektive övrig meritering, inklusive kollegialt ansvarstagande. Vid bedömningen av den sökandes skicklighet skall det tydligt framgå vilka kriterier som använts.

Sakkunnigutlåtandet ställs till rekryteringsgruppen för lektorsärenden och inlämnas via Uppsala universitets rekryteringssystem. Sakkunnigutlåtandena blir offentliga handlingar när de inkommit till universitetet.

Om rekryteringsgruppen finner att utlåtandet inte följer angivna instruktioner kan utlåtandet komma att återsändas för komplettering.

Sakkunniga förväntas delta i rekryteringsgruppens sammanträde (på distans), men deltar ej i beslut.

Eventuella jävsförhållanden mellan sökande och sakkunniga, såsom handledar- eller medförfattarskap, ska uppmärksammas snarast möjligt under rekryteringsprocessen.

Kriterier för meritvärderingen

Med hänvisning till anställningsordningen 20 § bör vid prövningen av de sökandes vetenskapliga skicklighet följande kriterier användas:

• vetenskaplig kvalitet
• omfattning, främst med avseende på bredd och djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla forskning och utbildning på forskarnivå
• förmåga att i konkurrens erhålla medel för forskning
• förmåga till samverkan både inomvetenskapligt och med det omgivande samhället.

Därutöver bör beaktas vad som anges som fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer som de anges under 2.4 och 2.6.

Vid bedömningen av den vetenskapliga skickligheten ska sakkunniga göra en innehållslig kvalitetsbedömning av samtliga åberopade publikationer. Sakkunnigbedömningen ska inte begränsas till en ren kvantitativ utvärdering, som exempelvis antal internationella publikationer eller citationsindex.

Med hänvisning till anställningsordningen 22 § bör vid prövningen av de sökandes pedagogiska skicklighet följande kriterier användas:

• pedagogisk kvalitet
• omfattning, såväl bredd som djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla utbildning och undervisning
• förmåga att forskningsanknyta undervisningen utifrån forskning i det aktuella ämnet, ämnesdidaktik och högskolepedagogik
• förmåga till samverkan om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet.

Därutöver bör beaktas vad som anges som fakultetsnämndens kompletterande riktlinjer som de anges under 2.4 och 2.6.

Vid bedömningen av de sökandes pedagogiska meriter bör hänsyn tas till undervisningserfarenhet (inklusive handledning och examination) vad gäller exempelvis olika nivåer, undervisningsformer, kursansvar, pedagogiskt ledarskap etc. Vidare bör beaktas den sökandes pedagogiska utbildning, erfarenhet av pedagogiskt utvecklingsarbete och forskning om utbildning, läromedelsframställning, utbildningsplanering och utbildningsadministration. Den sökandes egenreflektion bör också kommenteras.

Sakkunniga ska, med hänvisning till anställningsordningens 61§ avseende krav på pedagogisk utbildning, och Samhällsvetenskapliga fakulteters kompletterande riktlinjer, uttryckligen ta ställning till om sökande har:

• 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till och motivera om det av sökande redovisas andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.
• Har minst ett års undervisningserfarenhet, det vill säga motsvarande cirka 1600 klocktimmar. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till och motivera om det i sökandes meriter redovisas andra meriter som motsvarar den undervisningserfarenhet som krävs.

Ytterligare en bedömningsgrund är på vilket sätt den sökande har uppvisat kollegialt ansvarstagande och kan bedömas bidra till universitetets utveckling, anställningsordningen 57 §.

Exempel på kollegialt ansvarstagande är att ha åtagit sig lednings- och administrativa uppdrag, uppdrag i nämnder/arbetsgrupper, eller på annat sätt engagera sig i universitets och institutionens utveckling. Till kollegialt ansvarstagande räknas även åtaganden i institutionens vardagliga interna arbete, såsom exempelvis deltagande och bidrag i seminarieverksamhet, mentorskap och vetenskaplig granskning inom och utom Uppsala universitet.

Vad gäller administrativa meriter och övriga ledningsmeriter hänvisas till anställningsordningen 28 § respektive 30 §. Faktorer som kan vara underlag för bedömningen av dessa meriter är de sökandes förmåga till och erfarenhet av personal-, ekonomi- respektive utbildningsadministration, beslutsfattande och ledning, erfarenheter från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift, populärvetenskaplig verksamhet, forskningsinformation etc.

3.5 Instruktioner för bedömning av ansökningar till anställning som biträdande universitetslektor

Om uppdraget och sakkunnigutlåtandet

Som stöd för de sakkunniga i deras arbete hänvisas till anställningsprofilen för den aktuella anställningen, universitetets anställningsordning och fakultetens kompletterande riktlinjer. Under anställningsprofilens avsnitt Behörighetskrav respektive Bedömningsgrunder anges vilka faktorer som avses vara av särskild vikt vid meritbedömningen.

Utlåtandena bör normalt utgöras av tre delar: Den första delen redovisar vilka som är behöriga efter en relativt kortfattad genomgång av de sökandes meriter. Denna redovisning leder fram till att en tätgrupp identifieras, det vill säga de som främst bör komma ifråga för anställningen. Skälen till att sökande inte placeras i tätgruppen bör tydligt framgå. Den andra delen beskriver de sökande i tätgruppen närmare. Såväl vetenskaplig som pedagogisk och övrig skicklighet ska bedömas. Om de sakkunniga så önskar kan utlåtandenas första två delar utformas gemensamt av dem. Den tredje delen ska utgöras av en individuellt skriven och undertecknad konklusion där de sökande i tätgruppen rangordnas. Rangordningen ska avse dels vetenskaplig, pedagogisk respektive övrig meritering var för sig, dels en sammanvägning av dessa bedömningsgrunder. Ordningen mellan de sökande och motiveringen till den angivna ordningen ska klart framgå, liksom vilka kriterier som använts vid bedömningen av de sökandes skicklighet.

I sakkunnigutlåtandet ska det således tydligt framgå:

• Vilka av de sökande som är behöriga för tjänsten, tillsammans med en kortfattad motivering av denna bedömning.
• Vilka som tillhör tätgruppen av sökande som främst bör komma ifråga för anställning.
• Skälen till att en sökande inte placeras i tätgruppen.
• Rangordningen mellan sökande i tätgruppen med en tydlig motivering av denna rangordning i termer av de i utlysningen identifierade kriterierna.

Sakkunnigutlåtandet ställs till rekryteringsgruppen för professorsärenden och biträdande universitetslektorat och inlämnas via Uppsala universitets rekryteringssystem.

Sakkunnigutlåtandena blir offentliga handlingar när de inkommit till universitetet.

Om rekryteringsgruppen finner att utlåtandet inte följer angivna instruktioner kan utlåtandet komma att återsändas för komplettering.

De sakkunniga förväntas delta (på distans) i rekryteringsgruppens möte för behandling av ärendet, dock inte i gruppens beslut.

Eventuella jävsförhållanden mellan sökande och sakkunniga, såsom handledar- eller medförfattarskap, ska uppmärksammas snarast möjligt under rekryteringsprocessen.

Kriterier för meritvärderingen

För anställning som biträdande universitetslektor krävs, enligt anställningsordningen 38 §, vetenskaplig skicklighet enligt 20 §. Den vetenskapliga skickligheten ska ha god kvalitet och ge goda förutsättningar för en akademisk karriär inom det ämnesområde som är relevant för anställningen.

Enligt Samhällsvetenskapliga fakultetens kompletterande riktlinjer (avsnitt 2.5) ska vid tillsättning av anställning som biträdande universitetslektor särskild vikt fästas vid vetenskaplig skicklighet. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. Med hänvisning till anställningens karaktär av meriteringsanställning ska de sökandes vetenskapliga och pedagogiska meriter bedömas framför allt i kvalitativt hänseende. Ett kvantitativt försteg hos en sökande, vilket kan förklaras av att en sökande varit verksam under längre tid, ska således inte vara utslagsgivande.

Med hänvisning till anställningsordningen 20 § bör vid prövningen av de sökandes vetenskapliga skicklighet följande kriterier användas:

• vetenskaplig kvalitet
• omfattning, främst med avseende på bredd och djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla forskning och utbildning på forskarnivå
• förmåga att i konkurrens erhålla medel för forskning
• förmåga till samverkan både inomvetenskapligt och med det omgivande samhället.

Vid bedömningen av den vetenskapliga skickligheten ska sakkunniga, i synnerhet för de sökande som placeras i tätgruppen, göra en innehållslig kvalitetsbedömning av samtliga åberopade publikationer. Sakkunnigbedömningen ska inte begränsas till en ren kvantitativ utvärdering, som exempelvis antal internationella publikationer eller citationsindex.

Med hänvisning till Uppsala universitets anställningsordning 22 § bör vid prövningen av de sökandes pedagogiska skicklighet följande kriterier användas:

• pedagogisk kvalitet
• omfattning, såväl bredd som djup
• förmåga att planera, initiera, leda och utveckla utbildning och undervisning
• förmåga att forskningsanknyta undervisningen sett utifrån forskning i det aktuella ämnet, ämnesdidaktik och högskolepedagogik
• förmåga till samverkan om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet.

Vid bedömningen av de sökandes pedagogiska meriter bör hänsyn tas till undervisningserfarenhet (inklusive handledning och examination) vad gäller exempelvis olika nivåer, undervisningsformer, kursansvar, pedagogiskt ledarskap etc. Vidare bör beaktas den sökandes pedagogiska utbildning, erfarenhet av pedagogiskt utvecklingsarbete och forskning om utbildning, läromedelsframställning, utbildningsplanering och utbildningsadministration. Den sökandes egenreflektion bör också kommenteras.

Sakkunniga ska, med hänvisning till anställningsordningens 39 § avseende krav på pedagogisk utbildning, uttryckligen ta ställning till om sökande har:

• fem veckors högskolepedagogisk utbildning. Om detta krav ej är uppfyllt, ska sakkunniga tydligt ta ställning till och motivera om det av sökande redovisas andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.

Vad gäller administrativa meriter och ledningsmeriter hänvisas till anställningsordningen 28 § respektive 30 §. Faktorer som kan vara underlag för bedömningen av dessa meriter är de sökandes förmåga till och erfarenhet av personal-, ekonomi- respektive utbildningsadministration, beslutsfattande och ledning, erfarenheter från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift, populärvetenskaplig verksamhet, forskningsinformation etc.

4 Instruktioner till sökande

4.1 Instruktioner till sökande av anställning som professor

Nedanstående instruktioner angående utformning av ansökan till anställning som professor är avsedda att ge sökande vägledning hur en ansökan bör utformas och vilka handlingar som bör bifogas. Sökande bör följa dessa anvisningar så att sakkunniga och rekryteringsgrupp har tillräckliga underlag för att kunna göra en bedömning av den sökandes meriter.

Ansökan med bilagor och åberopade skrifter inlämnas i universitetets rekryteringssystem. Se länk i utlysningstexten.

Ansökningsbrev inklusive bilageförteckning

Ange vilken anställning som söks, med uppgift om diarienummer. Ansökningsbrevet ska innehålla personuppgifter som namn, bostadsadress, arbetsadress, telefonnummer och e-postadress. En bilageförteckning ska ingå i brevet eller bifogas separat.

Curriculum Vitae

CV:n bör huvudsakligen innehålla följande punkter:

• utbildning (högskoleexamina och år)
• docentkompetens
• antagning som excellent lärare (motsvarande)
• nuvarande och tidigare anställningar och förordnandetider
• forskningsanslag, inklusive, år, summa, anslagsgivare, roll i projektet
• genomförda högskolepedagogiska utbildningar (inklusive forskarhandledarutbildning)
• handledarskap för doktorander. I redovisningen ska när så är tillämpligt dokumenteras huruvida den sökande varit huvudhandledare eller biträdande handledare, antal doktorander, om handledningen är pågående eller avslutad, samt för vilka man har varit handledare från antagning till disputation. I redovisningen ska även dokumenteras om någon (i förekommande fall hur många) doktorand handletts från antagning till disputation (namn och disputationsår anges).
• uppdrag/ledamotskap (prefekt, sakkunnig, opponent, etc.)
• utmärkelser och priser
• personliga förhållanden som kan ha betydelse vid meritvärderingen, exempelvis föräldraledighet, militärtjänstgöring, längre sjukperioder
• lista med referenspersoner

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Redovisning av vetenskapliga meriter

Reflektion över egen forskning (2–3 sidor)

Här bör ingå en redogörelse för den sökandes vetenskapliga aktivitet med beskrivning av mål, strategier och metoder, med belysning av forskningsresultaten och deras bidrag i ett nationellt och/eller internationellt perspektiv. Erfarenhet av och meriter för akademiskt ledarskap i form av att bygga forskningsmiljöer, vara mentor, etc. ska framgå. En programförklaring/forskningsplan bör ingå i redogörelsen. Den sökande bör redogöra för sin vetenskapliga profil i relation till forskningsområdet i stort och vilken syn han/hon har på forskning och forskarutbildning. Redogörelsen bör ge möjlighet att bedöma den sökandes självständighet och produktivitet samt forskningens kvalitet.

• Erhållna större externa forskningsanslag
• Vetenskapligt samarbete nationellt och internationellt
• Medverkan vid nationella och internationella konferenser etc.
• Vetenskapliga och forskningspolitiska uppdrag
• Övriga vetenskapliga meriter

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Publikationsförteckning

Förteckningen ska omfatta den sökandes samtliga vetenskapliga arbeten, redovisade enligt nedanstående uppställning:

• vetenskapliga artiklar, monografier och andra publikationer som har utsatts för lektörsgranskning (”peer review”)
• andra vetenskapliga arbeten
• populärvetenskap
• läromedel.

Av förteckningen, eller i separat lista, ska framgå vilka vetenskapliga arbeten (högst tio) som åberopas i ärendet. I normalfallet ska urvalet av åberopade arbeten göras så att det tillåter en bedömning av progressionen även under senare år. Pedagogiska arbeten kan åberopas utöver dessa tio arbeten.

Ansvarsfördelningen för verk till vilka den sökande inte är ensamförfattare skall klargöras. Den sökande bör bifoga intyg där ansvarsfördelningen tydligt framgår och som är underskrivet av samtliga författare. För en beskrivning av vad som räknas som medförfattarskap hänvisas till de så kallade Vancouver-reglerna.

Redovisning av pedagogiska meriter

Pedagogisk egenreflektion (2–3 sidor)

Den sökande bör kortfattat redovisa sin pedagogiska grundsyn och på vilket sätt denna har kommit till uttryck i den egna pedagogiska verksamheten. Den sökandes reflektioner ska klargöra inte bara vad den sökande gjort utan även hur detta gjorts, varför man gjort just så och vad det fått för resultat. Likaså ska den sökande reflektera över vad han/hon har lärt sig från pedagogiska utbildningar och hur lärdomarna har tillämpats i undervisningen.

Pedagogisk utbildning

Redovisa högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande med angivande av utbildningens längd (veckor/poäng) samt eventuella andra pedagogiska studier eller dylikt. Om den sökande inte genomgått för verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning omfattande tio veckor (jfr AO 32 §) ska av redovisningen framgå på vilket sätt den sökande förvärvat motsvarande kunskaper.

Undervisningsverksamhet och undervisningsplanering

Redovisningen kan exempelvis avse följande: undervisningens omfattning, bredd och nivå, kursansvar (omfattning och nivå), erfarenhet av olika undervisnings- och examinationsformer, val och framställning av undervisnings- och examinationsmaterial, kursutveckling, pedagogiskt ledarskap (exempelvis studierektor, programsamordnare), medverkan i utbildningsplanering och utveckling av undervisningsformerna, erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och forskningsinformation.

Övriga pedagogiska meriter, exempelvis pedagogiska arbeten eller eventuella pedagogiska utmärkelser.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen i punkterna ovan. Intyg om undervisningserfarenhet bör vara utfärdade av studierektor (eller motsvarande) och innehålla såväl kvantitativa uppgifter som kvalitativa omdömen.

Den sökande ska i ansökan tydligt skriva fram och styrka att den har:

• tio veckors högskolepedagogisk utbildning, inklusive forskarhandledning, alternativt andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.
• handlett en doktorand hela vägen till disputation som huvudhandledare, alternativt andra meriter som dokumenterar ett motsvarande djup och bredd i erfarenheterna av handledning på forskarnivå.

Notera att det åligger sökande som önskar åberopa motsvarandebedömningar eller alternativa meriter avseende ovanstående två punkter att själva i ansökan utförligt skriva fram och argumentera för deras relevans, samt att styrka att dessa meriter föreligger.

Redovisning av övriga meriter

Utöver ovanstående kan andra meriter redovisas. Exempelvis kan här redovisas administrativa meriter, ledningsskicklighet, såsom erfarenhet av ledningsansvar visad genom ansvarstagande för institutionsmiljö eller liknande, erfarenhet från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift samt erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och av forskningsinformation.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Vetenskapliga och eventuella pedagogiska arbeten som åberopas

De vetenskapliga arbeten (högst tio) som åberopas i första hand samt de pedagogiska arbeten som åberopas ska inlämnas elektroniskt via universitetets rekryteringssystem. Eventuellt åberopade böcker som inte finns i elektroniskt format skickas i tre exemplar separat till: Registrator, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala. Märk försändelsen med anställningens diarienummer. Kompletteringen ska vara inkommen senast en vecka efter sista ansökningsdag. Insända böcker returneras ej till sökande.

4.2 Instruktioner till sökande för befordran från universitetslektor till professor

Nedanstående instruktioner angående utformning av ansökan till befordran till professor är avsedda att ge sökande vägledning hur en ansökan bör utformas och vilka handlingar som bör bifogas. Sökande bör följa dessa anvisningar så att sakkunniga och rekryteringsgrupp har tillräckliga underlag för att kunna göra en bedömning av den sökandes meriter.

Ansökan med bilagor och åberopade skrifter inlämnas i universitetets rekryteringssystem
under ansökningsperioden 15 oktober till och med 15 november. Till ansökan biläggs prefektens förslag till sakkunniga.

Inför inlämnande mejlar sökande samfak@samfak.uu.se för att efterfråga en ansökningslänk till:
ansökan om befordran till professor i [ämnesområde].

Ansökningsbrev inklusive bilageförteckning

Ange vilken anställning som söks, med uppgift om diarienummer. Ansökningsbrevet ska innehålla personuppgifter som namn, bostadsadress, arbetsadress, telefonnummer och e-postadress. En bilageförteckning ska ingå i brevet eller bifogas separat.

Curriculum Vitae

CV:n bör huvudsakligen innehålla följande punkter:

• utbildning (högskoleexamina och år)
• docentkompetens
• antagning som excellent lärare (eller motsvarande)
• nuvarande och tidigare anställningar och förordnandetider
• forskningsanslag, inklusive, år, summa, anslagsgivare, roll i projektet
• vistelser
• genomförda högskolepedagogiska utbildningar (inklusive forskarhandledarutbildning)
• handledarskap för doktorander. I redovisningen ska när så är tillämpligt dokumenteras huruvida den sökande varit huvudhandledare eller biträdande handledare, antal doktorander, om handledningen är pågående eller avslutad samt för vilka man har varit handledare från antagning till disputation. I redovisningen ska även dokumenteras om någon (i förekommande fall hur många) doktorand handletts från antagning till disputation (namn och disputationsår anges).
• uppdrag/ledamotskap (prefekt, sakkunnig, opponent, etc.)
• utmärkelser och priser
• personliga förhållanden som kan ha betydelse vid meritvärderingen, exempelvis föräldraledighet, militärtjänstgöring, längre sjukperioder.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Redovisning av vetenskapliga meriter

Reflektion över egen forskning (2–3 sidor)

Här bör ingå en redogörelse för den sökandes vetenskapliga aktivitet med beskrivning av mål, strategier och metoder, med belysning av forskningsresultaten och deras bidrag i ett nationellt och/eller internationellt perspektiv. Erfarenhet av och meriter för akademiskt ledarskap i form av att bygga forskningsmiljöer, vara mentor, etc. ska framgå. En programförklaring/forskningsplan bör ingå i redogörelsen. Den sökande bör redogöra för sin vetenskapliga profil i relation till forskningsområdet i stort och vilken syn han/hon har på forskning och forskarutbildning. Redogörelsen bör ge möjlighet att bedöma den sökandes självständighet och produktivitet samt forskningens kvalitet.

• erhållna större externa forskningsanslag
• vetenskapligt samarbete nationellt och internationellt
• medverkan vid nationella och internationella konferenser etc.
• vetenskapliga och forskningspolitiska uppdrag
• övriga vetenskapliga meriter.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Publikationsförteckning

Förteckningen ska omfatta den sökandes samtliga vetenskapliga arbeten, redovisade enligt nedanstående uppställning.

• vetenskapliga artiklar, monografier och andra publikationer som har utsatts för lektörsgranskning (”peer review”)
• andra vetenskapliga arbeten
• populärvetenskap
• läromedel.

Av förteckningen, eller i separat lista, ska framgå vilka vetenskapliga arbeten (högst tio) som åberopas i ärendet. I normalfallet ska urvalet av åberopade arbeten göras så att det tillåter en bedömning av progressionen även under senare år. Pedagogiska arbeten kan åberopas utöver dessa tio arbeten.

Ansvarsfördelningen för verk till vilka den sökande inte är ensamförfattare skall klargöras.

Den sökande bör bifoga intyg där ansvarsfördelningen tydligt framgår och som är underskrivet av samtliga författare. För en beskrivning av vad som räknas som medförfattarskap hänvisas till de så kallade Vancouver-reglerna.

Redovisning av pedagogiska meriter

Pedagogisk egenreflektion (2–3 sidor)

Den sökande bör kortfattat redovisa sin pedagogiska grundsyn och på vilket sätt denna har kommit till uttryck i den egna pedagogiska verksamheten. Den sökandes reflektioner ska klargöra inte bara vad den sökande gjort utan även hur detta gjorts, varför man gjort just så och reflektera över resultaten. Likaså ska den sökande reflektera över vad han/hon har lärt sig från pedagogiska utbildningar och hur lärdomarna har tillämpats i undervisningen.

Pedagogisk utbildning

Den sökande ska i ansökan tydligt skriva fram och styrka att den sökande har tio veckors högskolepedagogisk utbildning, inkl. avseende forskarhandledning, alternativt andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning. Redovisa högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande med angivande av utbildningens längd (veckor/poäng) samt eventuella andra pedagogiska studier eller dylikt. Den pedagogiska utbildningen ska inkludera forskarhandledarutbildning. Om den sökande inte har genomgått för verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning omfattande tio veckor (jfr AO 56 §) ska av redovisningen framgå på vilket sätt den sökande förvärvat motsvarande kunskaper.

Undervisningsverksamhet och undervisningsplanering

Redovisningen kan exempelvis avse följande: undervisningens omfattning, bredd och nivå, kursansvar (omfattning och nivå), erfarenhet av olika undervisnings- och examinationsformer, val och framställning av undervisnings- och examinationsmaterial, kursutveckling, pedagogiskt ledarskap (exempelvis studierektor, programsamordnare), medverkan i utbildningsplanering och utveckling av undervisningsformerna, erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och forskningsinformation.

Den sökande ska i ansökan tydligt skriva fram och styrka att den har:

• tio veckors högskolepedagogisk utbildning, inklusive forskarhandledning, alternativt andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.
• handlett en doktorand hela vägen till disputation som huvudhandledare, alternativt andra meriter som dokumenterar ett motsvarande djup och bredd i erfarenheterna av handledning på forskarnivå.

Övriga pedagogiska meriter, exempelvis pedagogiska arbeten eller eventuella pedagogiska utmärkelser.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen i punkterna ovan. Intyg om undervisningserfarenhet bör vara utfärdade av studierektor (eller motsvarande) och innehålla såväl kvantitativa uppgifter som kvalitativa omdömen. Notera att det åligger sökande som önskar åberopa motsvarandebedömningar eller alternativa meriter avseende ovanstående punkter att själva i ansökan utförligt skriva fram och argumentera för deras relevans, samt att styrka att dessa meriter föreligger.

Redovisning av kollegialt ansvarstagande

Den sökande ska redovisa på vilket sätt som den uppvisat kollegialt ansvarstagande samt dennes bidrag till universitetets utveckling i enlighet med Uppsala universitets anställningsordning 67 §. Exempel på kollegialt ansvarstagande är att åta sig lednings- och administrativa uppdrag, uppdrag i nämnder/arbetsgrupper, eller på annat sätt engagera sig i universitets och institutionens utveckling. Till kollegialt ansvarstagande räknas även åtaganden i institutionens vardagliga interna arbete, såsom exempelvis deltagande och bidrag i seminarieverksamhet, mentorskap och vetenskaplig granskning, inom och utom Uppsala universitet.

Redovisning av övriga meriter

Utöver ovanstående kan andra meriter redovisas. Exempelvis kan här redovisas administrativa meriter, ledningsskicklighet, såsom erfarenhet av ledningsansvar visad genom ansvarstagande för institutionsmiljö eller liknande, erfarenhet från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift samt erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och av forskningsinformation.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Vetenskapliga och eventuella pedagogiska arbeten som åberopas

De vetenskapliga arbeten (högst tio) som åberopas i första hand samt de pedagogiska arbeten som åberopas ska inlämnas elektroniskt via universitetets rekryteringssystem. Eventuellt åberopade böcker som inte finns i elektroniskt format skickas i tre exemplar separat till: Registrator, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala. Märk försändelsen med anställningens diarienummer. Kompletteringen ska vara inkommen senast en vecka efter sista ansökningsdag. Insända böcker returneras ej till sökande.

4.3 Instruktioner till sökande av anställning som universitetslektor

Nedanstående instruktioner angående utformning av ansökan till anställning som universitetslektor är avsedda att ge sökande vägledning hur en ansökan bör utformas och vilka handlingar som bör bifogas. Sökande bör följa dessa anvisningar så att sakkunniga och rekryteringsgrupp har tillräckliga underlag för att kunna göra en bedömning av den sökandes meriter.

Ansökan med bilagor och åberopade skrifter inlämnas i universitetets rekryteringssystem. Se länk i utlysningstexten.

Ansökningsbrev inklusive bilageförteckning

Ange vilken anställning som söks, med uppgift om diarienummer. Ansökningsbrevet ska innehålla personuppgifter som namn, bostadsadress, arbetsadress, telefonnummer och e-postadress. En bilageförteckning ska ingå i brevet eller bifogas separat.

Curriculum Vitae

CV:n bör huvudsakligen innehålla följande punkter:

• utbildning (högskoleexamina och år)
• docentkompetens
• antagning som excellent lärare (eller motsvarande)
• nuvarande och tidigare anställningar och förordnandetider

• forskningsanslag, inklusive, år, summa, anslagsgivare, roll i projektet

• genomförda högskolepedagogiska utbildningar
• uppdrag/ledamotskap (prefekt, sakkunnig, opponent, etc.)
• utmärkelser och priser
• personliga förhållanden som kan ha betydelse vid meritvärderingen, exempelvisföräldraledighet, militärtjänstgöring, längre sjukperioder.
• lista med referenspersoner.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Redovisning av vetenskapliga meriter

Reflektion över egen forskning (2–3 sidor)

Här bör ingå en redogörelse för den sökandes vetenskapliga aktivitet med beskrivning av mål, strategier och metoder, med belysning av forskningsresultaten och deras bidrag i ett nationellt och/eller internationellt perspektiv. Redogörelsen bör ge möjlighet att bedöma den sökandes självständighet och produktivitet samt forskningens kvalitet.

• erhållna större externa forskningsanslag
• vetenskapligt samarbete nationellt och internationellt
• medverkan vid nationella och internationella konferenser etc.
• vetenskapliga och forskningspolitiska uppdrag
• övriga vetenskapliga meriter.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Publikationsförteckning

Förteckningen ska omfatta den sökandes samtliga vetenskapliga arbeten, redovisade enligt nedanstående uppställning.

• vetenskapliga artiklar, monografier och andra publikationer som har utsatts för lektörsgranskning (”peer review”)
• andra vetenskapliga arbeten
• populärvetenskap
• läromedel.

Av förteckningen, eller i separat lista, ska framgå vilka vetenskapliga arbeten (högst tio) som åberopas i ärendet. I normalfallet ska urvalet av åberopade arbeten göras så att det tillåter en bedömning av progressionen även under senare år. Pedagogiska arbeten kan åberopas utöver dessa tio arbeten.

Ansvarsfördelningen för verk till vilka den sökande inte är ensamförfattare skall klargöras.

Den sökande bör bifoga intyg där ansvarsfördelningen tydligt framgår och som är underskrivet av samtliga författare. För en beskrivning av vad som räknas som medförfattarskap hänvisas till de så kallade Vancouver-reglerna.

Redovisning av pedagogiska meriter

Pedagogisk egenreflektion (2–3 sidor)

Den sökande bör kortfattat redovisa sin pedagogiska grundsyn och på vilket sätt denna har kommit till uttryck i den egna pedagogiska verksamheten. Den sökandes reflektioner ska klargöra inte bara vad den sökande gjort utan även hur detta gjorts, varför man gjort just så och reflektera över resultaten. Likaså ska den sökande reflektera över vad han/hon har lärt sig från pedagogiska utbildningar och hur lärdomarna har tillämpats i undervisningen.

Pedagogisk utbildning

Redovisa högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande med angivande av utbildningens längd (veckor/poäng) samt eventuella andra pedagogiska studier eller dylikt. Om den sökande inte genomgått för verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning omfattande tio veckor (jfr AO 35 §) ska av redovisningen framgå på vilket sätt den sökande förvärvat motsvarande kunskaper.

Undervisningsverksamhet och undervisningsplanering

Redovisningen kan exempelvis avse följande: undervisningens omfattning, bredd och nivå, kursansvar (omfattning och nivå), erfarenhet av olika undervisnings- och examinationsformer, val och framställning av undervisnings- och examinationsmaterial, kursutveckling, pedagogiskt ledarskap (exempelvis studierektor, programsamordnare), medverkan i utbildningsplanering och utveckling av undervisningsformerna, erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och forskningsinformation.

Erfarenhet som handledare

Redovisningen bör avse handledningens art, nivå och omfattning samt grad av ansvar. Beträffande forskarhandledning ska dokumenteras huruvida den sökande varit huvudhandledare eller biträdande handledare, antal doktorander, namn, disputationsår eller om handledningen är pågående.

Övriga pedagogiska meriter, exempelvis pedagogiska arbeten eller eventuella pedagogiska utmärkelser.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen i punkterna ovan. Intyg om undervisningserfarenhet bör vara utfärdade av studierektor (motsvarande) och innehålla såväl kvantitativa uppgifter som kvalitativa omdömen.

Den sökande ska i ansökan tydligt skriva fram och styrka att den sökande har:

• 1600 timmar undervisningserfarenhet, alternativt andra meriter som motsvarar krav på undervisningserfarenhet.
• tio veckors högskolepedagogisk utbildning, alternativt om andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.

Notera att det åligger sökande som önskar åberopa motsvarandebedömningar eller alternativa meriter avseende ovanstående två punkter att själva i ansökan utförligt skriva fram och argumentera för deras relevans, samt att styrka att dessa meriter föreligger.

Redovisning av övriga meriter

Utöver ovanstående kan andra meriter redovisas. Exempelvis kan här redovisas administrativa meriter, ledningsskicklighet, såsom erfarenhet av ledningsansvar visad genom ansvarstagande för institutionsmiljö eller liknande, erfarenhet från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift samt erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och av forskningsinformation.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Vetenskapliga och eventuella pedagogiska arbeten som åberopas

De vetenskapliga arbeten (högst tio) som åberopas i första hand samt de pedagogiska arbeten som åberopas ska inlämnas elektroniskt via universitetets rekryteringssystem. Eventuellt åberopade böcker som inte finns i elektroniskt format skickas i tre exemplar separat till: Registrator, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala. Märk försändelsen med anställningens diarienummer. Kompletteringen ska vara inkommen senast en vecka efter sista ansökningsdag. Insända böcker returneras ej till sökande.

4.4 Instruktioner till sökande för befordran till universitetslektor

Nedanstående instruktioner angående utformning av ansökan till befordran till universitetslektor är avsedda att ge sökande vägledning hur en ansökan bör utformas och vilka handlingar som bör bifogas. Sökande bör följa dessa anvisningar så att sakkunniga och rekryteringsgrupp har tillräckliga underlag för att kunna göra en bedömning av den sökandes meriter.

Ansökan med bilagor och åberopade skrifter inlämnas i universitetets rekryteringssystem.

Ansökningsbrev inklusive bilageförteckning

Ange vilken anställning som söks, med uppgift om diarienummer. Ansökningsbrevet ska innehålla personuppgifter som namn, bostadsadress, arbetsadress, telefonnummer och e-postadress. En bilageförteckning ska ingå i brevet eller bifogas separat.

Curriculum Vitae

CV:n bör huvudsakligen innehålla följande punkter:

• utbildning (högskoleexamina och år)
• docentkompetens
• antagning som excellent lärare (eller motsvarande)
• nuvarande och tidigare anställningar och förordnandetider
• forskningsanslag, inklusive, år, summa, anslagsgivare, roll i projektet
• genomförda högskolepedagogiska utbildningar
• uppdrag/ledamotskap (prefekt, sakkunnig, opponent, etc.)
• utmärkelser och priser
• personliga förhållanden som kan ha betydelse vid meritvärderingen, exempelvis föräldraledighet, militärtjänstgöring, längre sjukperioder.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Redovisning av vetenskapliga meriter

Reflektion över egen forskning (2–3 sidor)

Här bör ingå en redogörelse för den sökandes vetenskapliga aktivitet med beskrivning av mål, strategier och metoder, med belysning av forskningsresultaten och deras bidrag i ett nationellt och/eller internationellt perspektiv. Redogörelsen bör ge möjlighet att bedöma den sökandes självständighet och produktivitet samt forskningens kvalitet.

• erhållna större externa forskningsanslag
• vetenskapligt samarbete nationellt och internationellt
• medverkan vid nationella och internationella konferenser etc.
• vetenskapliga och forskningspolitiska uppdrag
• övriga vetenskapliga meriter.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Publikationsförteckning

Förteckningen ska omfatta den sökandes samtliga vetenskapliga arbeten, redovisade enligt nedanstående uppställning.

• vetenskapliga artiklar, monografier och andra publikationer som har utsatts för lektörsgranskning (”peer review”)
• andra vetenskapliga arbeten
• populärvetenskap
• läromedel.

Av förteckningen, eller i separat lista, ska framgå vilka vetenskapliga arbeten (högst tio) som åberopas i ärendet. I normalfallet ska urvalet av åberopade arbeten göras så att det tillåter en bedömning av progressionen även under senare år. Pedagogiska arbeten kan åberopas utöver dessa tio arbeten.

Ansvarsfördelningen för verk till vilka den sökande inte är ensamförfattare skall klargöras. Den sökande bör bifoga intyg där ansvarsfördelningen tydligt framgår och som är underskrivet av samtliga författare. För en beskrivning av vad som räknas som medförfattarskap hänvisas till de så kallade Vancouver-reglerna.

Redovisning av pedagogiska meriter

Pedagogisk egenreflektion (2–3 sidor)

Den sökande bör kortfattat redovisa sin pedagogiska grundsyn och på vilket sätt denna har kommit till uttryck i den egna pedagogiska verksamheten. Den sökandes reflektioner ska klargöra inte bara vad den sökande gjort utan även hur detta gjorts, varför man gjort just så och vad det fått för resultat. Likaså ska den sökande reflektera över vad han/hon har lärt sig från pedagogiska utbildningar och hur lärdomarna har tillämpats i undervisningen.

Pedagogisk utbildning

Redovisa högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande med angivande av utbildningens längd (veckor/poäng) samt eventuella andra pedagogiska studier eller dylikt. Om den sökande inte genomgått för verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning omfattande tio veckor (jfr AO 35 §) ska av redovisningen framgå på vilket sätt den sökande förvärvat motsvarande kunskaper.

Undervisningsverksamhet och undervisningsplanering

Redovisningen kan exempelvis avse följande: undervisningens omfattning, bredd och nivå, kursansvar (omfattning och nivå), erfarenhet av olika undervisnings- och examinationsformer, val och framställning av undervisnings- och examinationsmaterial, kursutveckling, pedagogiskt ledarskap (exempelvis studierektor, programsamordnare), medverkan i utbildningsplanering och utveckling av undervisningsformerna, erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och forskningsinformation.

Erfarenhet som handledare

Redovisningen bör avse handledningens art, nivå och omfattning samt grad av ansvar. Beträffande forskarhandledning ska dokumenteras huruvida den sökande varit huvudhandledare eller biträdande handledare, antal doktorander, namn, disputationsår eller om handledningen är pågående.

Övriga pedagogiska meriter, exempelvis pedagogiska arbeten eller eventuella pedagogiska utmärkelser.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen i punkterna ovan. Intyg om undervisningserfarenhet bör vara utfärdade av studierektor (eller motsvarande) och innehålla såväl kvantitativa uppgifter som kvalitativa omdömen.

Redovisning av kollegialt ansvarstagande

Den sökande skall redovisa på vilket sätt som den uppvisat kollegialt ansvarstagande samt dennes bidrag till universitetets utveckling. Exempel på kollegialt ansvarstagande är att ha åtagit sig lednings- och administrativa uppdrag, uppdrag i nämnder/arbetsgrupper, eller på annat sätt engagera sig i universitets och institutionens utveckling. Till kollegialt ansvarstagande räknas även åtaganden i institutionens vardagliga interna arbete, såsom exempelvis deltagande och bidrag i seminarieverksamhet, mentorskap och vetenskaplig granskning, inom och utom Uppsala universitet.

Redovisning av övriga meriter

Utöver ovanstående kan andra meriter redovisas. Exempelvis kan här redovisas administrativa meriter, ledningsskicklighet, erfarenhet från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift samt erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och av forskningsinformation.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Vetenskapliga och eventuella pedagogiska arbeten som åberopas

De vetenskapliga arbeten (högst 10) som åberopas i första hand samt de pedagogiska arbeten som åberopas ska inlämnas elektroniskt via universitetets rekryteringssystem. Eventuellt åberopade böcker som inte finns i elektroniskt format skickas i tre exemplar separat till: Registrator, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala. Märk försändelsen med anställningens diarienummer. Kompletteringen ska vara inkommen senast en vecka efter sista ansökningsdag. Insända böcker returneras ej till sökande.

Den sökande ska i ansökan tydligt skriva fram och styrka att den har:

• 1600 timmar undervisningserfarenhet, alternativt andra meriter som motsvarar kravet på undervisningserfarenhet.
• tio veckors högskolepedagogisk utbildning, alternativt andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.
• visat kollegialt ansvarstagande och kan bedömas bidra till universitetets utveckling, i enlighet med anställningsordningens 67 §.

Notera att det åligger sökande som önskar åberopa motsvarandebedömningar eller alternativa meriter avseende ovanstående två punkter att själva i ansökan utförligt skriva fram och argumentera för deras relevans, samt att styrka att dessa meriter föreligger.

4.5 Instruktioner till sökande av anställning som biträdande universitetslektor

Nedanstående instruktioner angående utformning av ansökan till anställning som biträdande universitetslektor är avsedda att ge sökande vägledning hur en ansökan bör utformas och vilka handlingar som bör bifogas. Sökande bör följa dessa anvisningar så att sakkunniga och rekryteringsgrupp har tillräckliga underlag för att kunna göra en bedömning av den sökandes meriter.

Ansökan med bilagor och åberopade skrifter inlämnas i universitetets rekryteringssystem. Se länk i utlysningstexten.

Ansökningsbrev inklusive bilageförteckning

Ange vilken anställning som söks, med uppgift om diarienummer. Ansökningsbrevet ska innehålla personuppgifter som namn, bostadsadress, arbetsadress, telefonnummer och e-postadress. En bilage-förteckning ska ingå i brevet eller bifogas separat.

Curriculum Vitae

CV:n bör huvudsakligen innehålla följande punkter:

• utbildning (högskoleexamina och år)
• nuvarande och tidigare anställningar och förordnandetider
• forskningsanslag, inklusive, år, summa, anslagsgivare, roll i projektet
• genomförda högskolepedagogiska utbildningar
• uppdrag/ledamotskap (prefekt, sakkunnig, opponent, etc.)
• utmärkelser och priser
• personliga förhållanden som kan ha betydelse vid meritvärderingen, exempelvis föräldraledighet, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, längre sjukperioder, eller andra liknande omständigheter.
• lista med referenspersoner.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Notera att sökande som har avlagt doktorsexamen tidigare än fem år innan tiden för ansökan, och som i CV:n redovisar särskilda skäl såsom ledighet på grund av sjukdom och föräldraledighet, bör styrka detta med relevanta intyg och handlingar.

Redovisning av vetenskapliga meriter

Reflektion över egen forskning (2–3 sidor)

Här bör ingå en redogörelse för den sökandes vetenskapliga aktivitet med beskrivning av mål, strategier och metoder, med belysning av forskningsresultaten och deras bidrag i ett nationellt och/eller internationellt perspektiv. Redogörelsen bör ge möjlighet att bedöma den sökandes självständighet och produktivitet samt forskningens kvalitet.

• erhållna större externa forskningsanslag
• vetenskapligt samarbete nationellt och internationellt
• medverkan vid nationella och internationella konferenser etc.
• vetenskapliga och forskningspolitiska uppdrag
• övriga vetenskapliga meriter.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Publikationsförteckning

Förteckningen ska omfatta den sökandes samtliga vetenskapliga arbeten, redovisade enligt nedanstående uppställning.

• vetenskapliga artiklar, monografier och andra publikationer som har utsatts för lektörsgranskning (”peer review”)
• andra vetenskapliga arbeten
• populärvetenskap
• läromedel.

Av förteckningen, eller i separat lista, ska framgå vilka vetenskapliga arbeten (högst fem) som åberopas i ärendet. Pedagogiska arbeten kan åberopas utöver dessa fem arbeten.

Ansvarsfördelningen för verk till vilka den sökande inte är ensamförfattare skall klargöras. Den sökande bör bifoga intyg där ansvarsfördelningen tydligt framgår och som är underskrivet av samtliga författare. För en beskrivning av vad som räknas som medförfattarskap hänvisas till de så kallade Vancouver-reglerna.

Redovisning av pedagogiska meriter

Utöver en kortfattad pedagogisk egenreflektion bör redovisningen innehålla uppgifter om den sökandes erfarenhet av undervisningsverksamhet och undervisningsplanering. Dessa uppgifter bör exempelvis avse undervisningserfarenhetens omfattning, bredd och nivå, kursansvar, erfarenhet av olika undervisnings- och examinationsformer, framställning av undervisnings- och examinationsmaterial, kursutveckling, pedagogiska utmärkelser etc. Erfarenhet som handledare bör dokumenteras och styrkas med angivande av handledningens art, nivå och omfattning samt grad av ansvar.

Genomgången pedagogisk utbildning redovisas med angivande av utbildningens längd (veckor/-poäng). Om den sökande inte genomgått för verksamhet inom universitetet relevant pedagogisk utbildning omfattande minst fem veckor (jfr AO 39 §) ska av redovisningen framgå på vilket sätt den sökande förvärvat motsvarande kunskaper.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen av de pedagogiska meriterna. Intyg om undervisningserfarenhet bör vara utfärdade av studierektor (motsvarande) och innehålla såväl kvantitativa uppgifter som kvalitativa omdömen.

Den sökande ska i ansökan tydligt skriva fram och styrka att den har:

• fem veckors högskolepedagogisk utbildning, alternativt om sökande har andra meriter som motsvarar kravet på högskolepedagogisk utbildning.

Notera att det åligger sökande som önskar åberopa motsvarandebedömningar eller alternativa meriter avseende ovanstående punkt att själva i ansökan utförligt skriva fram och argumentera för deras relevans, samt att styrka att dessa meriter föreligger.

Redovisning av övriga meriter

Utöver ovanstående kan andra meriter redovisas. Exempelvis kan här redovisas administrativa meriter, ledningsskicklighet, erfarenhet från verksamhet utanför högskolan, samverkan med det omgivande samhället, engagemang avseende högskolans tredje uppgift samt erfarenhet av populärvetenskaplig verksamhet och av forskningsinformation.

Bifoga relevanta intyg och övriga handlingar som styrker redovisningen ovan.

Vetenskapliga och eventuella pedagogiska arbeten som åberopas

De vetenskapliga arbeten (högst fem) som åberopas i första hand samt de pedagogiska arbeten som åberopas ska inlämnas elektroniskt via universitetets rekryteringssystem. Eventuellt åberopade böcker som inte finns i elektroniskt format skickas i tre exemplar separat till: Registrator, Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala. Märk försändelsen med anställningens diarienummer. Kompletteringen ska vara inkommen senast en vecka efter sista ansökningsdag. Insända böcker returneras ej till sökande.

[1] Denna föreskrift avser tillsättning av anställning som professor, men är tillämplig även vid befordran.

[2] Avser de personer som anställts som biträdande universitetslektor efter 2012-11-09.