Modell för utbildningsutvärderingar på forskarnivå - Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Inledning

Modellen för utbildningsutvärderingar på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har sin utgångspunkt i Riktlinjer för modell för utbildningsutvärderingar (UFV 2021/2423). Enligt dessa riktlinjer åläggs ansvaret för utformning, genomförande och uppföljning av utbildningsutvärderingar på teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Syftet med utbildningsutvärderingar är att systematiskt säkerställa och utveckla kvaliteten på fakultetens utbildning på forskarnivå. Fakultetens modell för utbildningsutvärderingar på forskarnivå omfattar två delar: utbildningsutvärderingar vart sjätte år och årlig uppföljning. Dessa två delar är sammanlänkande enligt Figur 1. Inom ramen för den årliga uppföljningen sker uppföljning av åtgärder som framkommit i genomförd utbildningsutvärdering vart sjätte år eller insamling av underlag inför kommande utbildningsutvärdering vart sjätte år.

All utbildning på forskarnivå vid fakulteten ska utvärderas en gång per sexårscykel. Samtliga utbildningsutvärderingar ska resultera i en kort utvärderingsrapport där de viktigaste slutsatserna från självvärdering och bedömarutlåtande sammanfattas och planerade åtgärder/utvecklingsinsatser redovisas. Fakultetsnämnden tar ställning till denna rapport genom att lägga till sin slutsats och fastställa den. Utbildning på forskarnivå som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att utvärdera undantas utvärdering enligt fakultetens modell. Dock ska en utvärderingsrapport, motsvarande den inom fakultetens modell, lämnas till fakultetsnämnden efter avslutad UKÄutvärdering.

Figur 1: Se länk till originaldokument "PDF", sidan 3.

Regelverk och ansvarsfördelning för utbildningen

Utbildningen på forskarnivå regleras i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Dessa kompletteras med följande lokala föreskrifter: Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/728), Antagningsordning och föreskrifter för betyg inom utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (UFV 2022/729) och Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (TEKNAT 2021/301). Därtill finns för varje ämne en allmän studieplan som anger det huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild behörighet och de övriga föreskrifter som behövs, se fakultetens webbsidor för utbildning på forskarnivå.

Ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar ytterst på konsistoriet och rektor (2 kap. 2-3 §§ HF). Genom delegation har fakultetsnämnd det övergripande ansvaret och tillsynsansvaret medan det löpande ansvaret utövas av den institution där doktoranden är registrerad. Nyckelfunktioner inom utbildning på forskarnivå är prefekt, forskarutbildningsansvarig professor (FUAP), studierektor på forskarnivå och handledare. För beskrivning av roller och ansvar se Arbetsordning för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (TEKNAT 2019/177).

Utbildningsutvärdering vart sjätte år

All utbildning på forskarnivå ska utvärderas och varje utbildningsutvärdering utformas så att den genererar den kunskap som krävs för att säkerställa och utveckla kvaliteten för aktuell utbildning. Vidare ska den omfatta en helhetsbedömning av utbildningens kvalitet - dess styrkor, svagheter och utvecklingsområden. Utbildning på forskarnivå vid fakulteten utvärderas enligt angiven tidsplan, se Tidsplan för genomförande av utbildningsutvärderingar 2023 – 2028.

Utbildningsutvärderingens områden och aspekter

Riktlinjer för Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar föreskriver att utbildningsutvärderingen vart sjätte år ska täcka in nedanstående elva aspekter och beskriva det löpande kvalitetsarbetet inom varje område. Olika tyngd kan läggas vid aspekterna beroende på utvecklingsbehov och relevans för utbildningen.

Måluppfyllelse, undervisning och examination

• Att utbildningarna når målen i högskolelagen och högskoleförordningen (examensordningen) och utbildningsspecifika mål, dvs. att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten.
• Att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet.
• Att undervisningen sätter studenters* lärande i centrum.
• Att målen examineras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt och att progression säkerställs.

Lärarkompetens

• Att verksamma i undervisning och handledning har adekvat ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens samt att lärarkapaciteten är tillräcklig.

Studentmedverkan och studentperspektiv

• Att studenter har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen.
• Att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger.

Arbetsliv och samhällsrelevans

• Att utbildningen svarar mot individers och samhällets behov av bildning och professionell kunskap och förbereder studenterna för ett framtida arbetsliv.

Inkludering, omvärld och hållbarhet

• Att lika villkor och jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningen.
• Att internationalisering och internationella perspektiv främjas.
• Att hållbarhetsperspektiv främjas.

_{*Med student avses person som är antagen till och bedriver studier på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå.}

Utbildningsutvärderingens utformning och genomförande

Utvärderingsenhet

De forskarutbildningsämnen/inriktningar som organisatoriskt tillhör en institution samt de kurser på forskarnivå som ges vid institutionen utgör en utvärderingsenhet. Även ev. ämnen/inriktningar vid institutionen till vilka ingen nyantagning sker ingår i utvärderingsenheten och ska utvärderas. Prefekt har övergripande ansvar för utbildning på forskarnivå och dess kvalitet vid institutionen och därmed även genomförande av utbildningsutvärderingen. Prefekt kan delegera ansvaret för genomförande av utvärderingen, inklusive platsbesöket, till annan lärare vid institutionen. Om delegation sker, ska prefekt meddela ansvarig utbildningsledare. En institution som anser sig ha behov av att dela upp institutionen i två eller flera utvärderingsenheter (t.ex. vid utvärdering med benchmarking där jämförelse sker med motsvarande utbildning vid annat lärosäte) har möjlighet att anhålla om detta till fakultetsnämnden. För varje utvärderingsenhet utses en bedömargrupp.

Instruktion till utvärderingsenheten finns i Bilaga 1.

Upplägg på utbildningsutvärderingen

Möjliga upplägg för utvärderingen är utvärdering med bedömarbesök eller utvärdering med benchmarking. I normalfallet sker utvärdering med bedömarbesök och i detta dokument beskrivs platsbesök för detta upplägg.

En utvärderingsenhet kan anhålla till fakultetsnämnden om att genomföra utvärdering med benchmarking. I anhållan anges motivering, mervärdet, formerna och vilka som utvärderingsenheten föreslår ska delta vid besöket.

Utvärdering med bedömarbesök

En bedömargrupp besöker och utvärderar utvärderingsenheten under ett platsbesök vid Uppsala universitet.

Utvärdering med benchmarking

Vid utvärdering med benchmarking genomförs ett besök vid ett annat lärosäte som bedriver motsvarande utbildning. En bedömargrupp utses med övervägande representation från det andra lärosätet (se Bedömargruppens sammansättning). Representanter från utvärderingsenheten besöker tillsammans med den interna lärarbedömaren det andra lärosätet. Utvärderingsenheten får ta del av det andra lärosätets utbildning och utvärderingen förväntas verka som ett utbyte av kvalitetsaspekter mellan lärosätena.

Bedömargruppens sammansättning

Bedömargruppens sammansättning ska utformas på ett sätt som möjliggör att kvalitet kan bedömas och åtgärdsbehov identifieras inom samtliga delar av den utbildning på forskarnivå som bedrivs vid utvärderingsenheten. En stor utvärderingsenhet med många ämnen/inriktningar kan således behöva ha fler externa lärare i bedömargruppen än en liten utvärderingsenhet med få ämnen/inriktningar. Dock kan en alltför stor bedömargrupp försvåra interna arbetet för gruppen.

Bedömargruppen bör ha bred representation med avseende på ämne och juridiskt kön samt inkludera bedömare från flera lärosäten. Den ska bestå av en intern lärare från annan fakultet vid Uppsala universitet (i undantagsfall från annan sektion inom fakulteten), två-fyra externa lärare från andra lärosäten inom eller utom Sverige samt en doktorand från ett annat lärosäte (i undantagsfall från annan fakultet vid Uppsala universitet efter godkännande av utbildningsledare). Den interna läraren utses till sammankallande ordförande i bedömargruppen.

Bedömargruppen ska vid benchmarking bestå av en intern lärare från annan fakultet vid Uppsala universitet (i undantagsfall från annan sektion inom fakulteten) samt två-fyra externa lärare från det lärosäte som jämförelsen görs med. Förslagsvis utses även doktorandbedömaren från detta lärosäte.

Lärarbedömarna utses av fakultetsnämnden efter förslag från prodekan för utbildning. Doktorandbedömare utses av berörd studentkår. Jävsaspekten ska beaktas. Uppdraget som bedömare förutsätter integritet och opartiskhet.

Instruktion till bedömargruppen finns i Bilaga 2.

Utbildningsutvärderingens olika delar

Utbildningsutvärderingen består av en självvärdering, ett platsbesök (vid Uppsala universitet eller annat lärosäte), bedömargruppens bedömarutlåtanden och en utvärderingsrapport.

Självvärdering

En självvärdering skrivs per utvärderingsenhet.

I självvärderingen ska samtliga aspekter fastställda i Riktlinjer för modell för utbildningsutvärderingar anses relevanta. Dock kan utvärderingsenheten, med motivering i självvärderingen, ge olika tyngd till aspekterna utifrån utvecklingsbehov. Forskarutbildningsnämnden vid fakulteten kan besluta om vilka aspekter som ska ges speciell tyngd vid en institution utifrån tidigare utvärderingsrapport (beslut bör tas inför uppstartsmöte med institutionen). Självvärderingen ska också beskriva det löpande kvalitetsarbetet vid utvärderingsenheten inom varje område (se Utvärderingens områden och aspekter).

Självvärderingen ska skrivas på ett sådant sätt att kvalitet kan bedömas och åtgärdsbehov identifieras inom samtliga delar av utbildningen på forskarnivå som bedrivs vid utvärderingsenheten. Hur kvaliteten för licentiatexamina och doktorsexamina säkerställs ska framgå.

Forskarutbildningsansvarig professor ansvarar enligt fakultetens arbetsordning för forskarutbildningens kvalitet och utveckling inom sitt ämne/inriktning och ska således ansvara för att innehållet i utvärderingsenhetens sammanvägda självvärdering är relevant och representativt för de processer som sker inom respektive ämne/inriktning. Andelen av självvärderingen som skrivs på gemensam nivå för utvärderingsenheten respektive ämnes-/inriktningsnivå kan variera beroende på hur utbildningen vid utvärderingsenheten är organiserad. En enhet som har flera gemensamma processer kan beskriva dessa för enheten i sin helhet, medan en enhet med ett mer decentraliserat arbetssätt behöver skriva en större andel av självvärderingen på ämnes-/inriktningsnivå.

Det åligger ansvarig för genomförande av utvärderingen att informera medarbetare vid utvärderingsenheten, särskilt doktorander och handledare, om att utvärderingen initieras. Doktorander och handledare ska medverka i framtagande av självvärderingen. Doktorandernas åsikter kan till exempel tas tillvara genom att doktorandrepresentant/er ingår i skrivargrupp för självvärderingen eller att självvärderingen diskuteras vid doktorandmöten. En annan möjlighet är att doktoranderna skriver en doktorandinlaga till självvärderingen. I självvärderingen ska en redogörelse för hur doktorandernas åsikter har beaktats ingå.

Utvärderingsenheten ska i självvärderingen inkludera resultat och eventuellt påbörjade åtgärder från årlig uppföljning. Vissa bilagor ska ingå i självvärderingen, se Bilaga 1.

Självvärderingen skrivs på engelska. Efter avstämning med utbildningsledare skickar ansvarig för utvärderingsenheten självvärderingen till bedömargruppen.

Platsbesök

Platsbesöket är en central del i utbildningsutvärderingen och ingår både i utvärdering med bedömarbesök och utvärdering med benchmarking. Nedan beskrivs formerna för platsbesök vid utvärdering med bedömarbesök, för benchmarking beskrivs formerna av utvärderingsenheten i samband med anhållan om att välja benchmarking som upplägg.

Inför platsbesöket bör respektive utvärderingsenhet och bedömargrupp ha kontakt för att sätta utbildningen i sitt sammanhang, säkerställa att bedömargruppen får det underlag de behöver samt komma överens om tidpunkt och genomförande av platsbesöket.

I samband med platsbesöket bör tid avsättas för bedömargruppen att arbeta på egen hand för att summera besöket och påbörja skrivande av bedömarutlåtande. Platsbesök om två dagar rekommenderas. Ansvariga för utvärderingsenheten avgör hur mycket tid som avsätts för platsbesöket.

Bedömargruppen meddelar vilka funktioner som de vill träffa för intervjuer vid platsbesöket. Det kan exempelvis vara prodekan för utbildning eller ordförande i forskarutbildningsnämnden, prefekt, studierektor för utbildning på forskarnivå, forskarutbildningsansvariga professorer, handledare, doktorander och alumner. Representationen av handledare och doktorander som deltar vid intervjuer bör vara bred avseende ämne, juridiskt kön och svensktalande respektive icke-svensktalande. Doktorander som deltar på platsbesöket ska utses av doktorandråd vid institutionen eller doktorandrepresentant i institutionsstyrelsen. Bedömargruppen ska träffa doktoranderna separat. Bedömargruppen ombeds förmedla frågor till doktoranderna innan platsbesök för att underlätta för doktorander att samla in synpunkter från doktoranderna (om så önskas). Det begränsar dock inte bedömargruppen från att ställa andra frågor vid platsbesöket.

En avslutande och sammanfattande session där bedömargruppen presenterar sitt första intryck av utbildningen och dess styrkor och svagheter ska ingå i platsbesöket.

Bedömarutlåtande

Bedömargruppens uppdrag är att identifiera styrkor och svagheter/utvecklingsområden samt ge rekommendationer för vidareutveckling av utbildningen inom utvärderingsenheten. Bedömarna ombeds att lyfta fram särskilda styrkor inom utbildningen att slå vakt om samt ange viktigaste rekommendationerna där det tydligt framgår vilka förslag som är prioriterade. Därtill ska bedömargruppen lämna en samlad helhetsbedömning av kvaliteten på utbildningen vid utvärderingsenheten samt på utbildningen i respektive forskarutbildningsämne/inriktning.

Bedömargruppen grundar sina bedömarutlåtanden på självvärderingen (och dess bilagor) och på bedömarintervjuer vid platsbesöket. Dessutom får bedömargruppen samtliga individuella studieplaner för ett slumpmässigt urval av doktorander (minst två doktorander per forskarutbildningsämne/inriktning).

Bedömargruppen ska inkomma med två bedömarutlåtanden:

• ett utförligt bedömarutlåtande och
• ett sammanfattande bedömarutlåtande för publicering (ca 2 sidor).

Bedömarutlåtandena skrivs på engelska och ska, utöver ovan styrkor, svagheter/utvecklingsområden, rekommendationer och helhetsbedömning, även innefatta uppgifter om vilka bedömarna var, metoden samt när utvärderingen genomfördes.

Bedömarna ombeds att lämna preliminära bedömarutlåtanden till utvärderingsenheten för att eventuella sakfel ska kunna korrigeras.

Utvärderingsrapport

Utbildningsutvärderingen (inklusive utvärdering som genomförs av UKÄ) ska resultera i en kort utvärderingsrapport där utvärderingsenheten sammanfattar de viktigaste slutsatserna utifrån självvärdering och bedömarutlåtande samt redovisar planerade åtgärder/utvecklingsinsatser. Utvärderingsenheten kan prioritera bland de av bedömargruppen föreslagna rekommendationerna, och ska motivera prioriteringen i de fall den skiljer sig från bedömarnas. Planerade åtgärder ska vara konkreta och för varje åtgärd ska tidsplan och ansvarig person/funktion anges samt hur ansvariga för forskarutbildning (prefekt, studierektor på forskarnivå, forskarutbildningsansvarig professor), handledare och doktorander involveras i genomförandet. Det ska också framgå av rapporten hur planerade åtgärder har förankrats med ansvariga för forskarutbildning, handledare och doktorander. Utvärderingsrapporten ska även inkludera en beskrivning av utvärderingens upplägg samt inkludera en redogörelse för hur doktoranderna har involverats.

Prefekten överlämnar utvärderingsrapporten till fakultetsnämnden. Fakultetsnämnden tar ställning till om forskarutbildningsämnen/inriktningar ska utvecklas vidare eller läggas ner. Till utvärderingsrapporten läggs fakultetsnämndens slutsats, inklusive om behov av särskild uppföljning eller nedläggning föreligger. Därefter fastställer fakultetsnämnden rapporten. I det fall att fakultetsnämnden beslutar att ett forskarutbildningsämne eller en inriktning ska läggas ned ska berörd sektionsdekan inkomma med en plan för hur kvarvarande doktorander får bästa möjliga utbildning till forskarutbildningsnämnden.

De åtgärder och utvecklingsinsatser som identifieras i utvärderingsrapporten ska påbörjas senaste nästföljande år och rapporteras inom ramen för årlig uppföljning.

Utvärderingsrapporten skrivs på engelska för att inkludera icke-svensktalande medarbetare och doktorander. Delar av rapporten (planerade åtgärder och fakultetsnämndens slutsats) skrivs även på svenska för att tillgodose kravet om svenska som myndighetsspråk. En kort svensk sammanfattning ska också ingå.

Publicering

Den fastställda utvärderingsrapporten och det sammanfattande bedömarutlåtandet tillgängliggörs för allmänheten (publiceras på Uppsala universitets webbplats). Den fastställda utvärderingsrapporten sprids till berörda bedömarna och berörd studentkår.

Självvärderingen, bedömarutlåtandena och utvärderingsrapporten diarieförs och tillgängliggörs internt.

Årlig uppföljning

Institutionerna åläggs att årligen inkomma med en verksamhetsrapport för utbildning på forskarnivå vilken utgör en del av fakultetens modell för utbildningsutvärderingar. Även om en institution har varit uppdelad i flera utvärderingsenheter under utbildningsutvärdering som genomförts ska institutionen inkomma med en sammanfattande årlig rapport.

Prefekt, eller annan lärare som denne delegerar uppgiften till, lämnar in en verksamhetsrapport för föregående år till forskarutbildningsnämnden i början av våren. Denna rapport ska innefatta redovisning av den årliga revisionen av individuella studieplaner och svar på frågeställningar kopplade till särskilda fokusområden (se nedan) och andra frågeställningar som anses centrala i kvalitetsarbetet för institutionen. För utbildning som har utvärderats ska uppföljning av planerade åtgärder och utvecklingsinsatser kopplade till utvärderingen ingå. Institutionen ombeds även redovisa en plan för nästkommande år och med ett längre tidsperspektiv. Instruktionen för verksamhetsrapport bereds av forskarutbildningsnämnden och fastställs årligen av dess ordförande. Exempel på instruktion för årlig verksamhetsrapport finns i Bilaga 3.

Ett antal enkätstudier avseende utbildning på forskarnivå genomförs regelbundet vid Uppsala universitet, dels av enheten för kvalitet och utvärdering, dels av fakultetskansliet för teknik och naturvetenskap. Respondentgrupperna för dessa enkätstudier är doktorander, handledare och alumner. Vidare genomförs utvärdering av forskning regelbundet vid Uppsala universitet. Uppföljning av enkätstudierna på institutionsnivå sker inom ramen för årlig uppföljning efter att resultat av enkätstudierna tillhandahållits av ansvarig enhet. Detsamma gäller för uppföljning av den del av forskningsutvärderingen som berör utbildning på forskarnivå.

Institutionernas verksamhetsrapporter ingår som underlag till forskarutbildningsnämndens årliga rapport till fakultetsnämnden. Forskarutbildningsnämndens årliga rapport sprids till institutionerna efter att den har fastställts.

Fokusområden

Fokusområdena för årlig uppföljning (se Tabell 1) utgår från de områden och aspekter som fastställts i Riktlinjer för modell för utbildningsutvärderingar dvs samma som utbildningsutvärdering vart sjätte år utgår från. Till grund för fokusområdena ligger även planerade åtgärder i fastställda utvärderingsrapporter från tidigare utvärderingscykel samt andra processer inom utbildning på forskarnivå som anses centrala i kvalitetsarbetet.

Syftet med de årliga fokusområdena är dels att underlätta skrivande av självvärderingen och dels att ge institutionerna möjlighet att kontinuerligt arbeta med de områden och aspekter som ingår i modellen. Specificering av fokusområden för innevarande år och förslag på arbetssätt för dessa presenteras vid det årliga informationsmötet med forskarutbildningsansvariga professorer. Institutionen kan välja att komplettera med en aspekt som bedöms relevant för institutionen i arbetet med fokusområden. Återrapportering av fokusområden sker inom ramen för årlig uppföljning.

Tabell 1. Fokusområden 2023-2028.

Tidsplan för utvärdering i sexårscykeln

En tidsplan för genomförande av utbildningsutvärderingarna för 2023 – 2028 är framtagen utifrån när utvärderingar i senaste utvärderingscykeln avslutades, se Tabell 2. Tidsangivelsen anger preliminärt startdatum för utbildningsutvärderingar inom respektive ämne och utbildningsansvarig institution. Utvärderingsenheterna för ett angivet år förväntas påbörja skrivandet av självvärderingen vid startdatum.

Tabell 2. Tidsplan för genomförande av utbildningsutvärderingar 2023 – 2028.

Bilaga 1: Instruktion till utvärderingsenheten

Inledning

Detta är en bilaga till Modell för utbildningsutvärderingar på forskarnivå som beskriver teknisknaturvetenskapliga fakultetens modell för systematiskt kvalitetsarbete. På forskarnivå utvärderas samtliga forskarutbildningsämnen/inriktningar och kurser med utgångspunkt från institutionstillhörighet. Utbildningsutvärderingen genomförs en gång per sexårscykel och består av fyra delar: självvärdering, platsbesök, bedömargruppens utlåtande och utvärderingsrapport.

För stegvis beskrivning av genomförandet av utbildningsutvärderingen se Bilaga 3.

Förberedelse

Det förberedande arbetet (Figur 1) genomförs av utvärderingsenheten med stöd av fakultetskansliet före angivet startdatum för respektive ämne och institution. Detta ingår i förberedelserna:

• Upptaktsmöte där representanter från institutionen och fakultetsrepresentanter träffas för genomgång av kommande utbildningsutvärdering vid institutionen. Det rekommenderas att doktorand/er från institutionen deltar vid detta möte.
• Prefekt informerar ansvarig utbildningsledare om eventuell delegation av ansvaret för genomförande av utbildningsutvärderingen till annan lärare vid institutionen.
• Institutionen diskuterar eventuellt behov av delning av utvärderingsenhet (ev. anhållan till fakultetsnämnden).
• Utvärderingsenheten diskuterar upplägg av utvärderingen (ev. anhållan om benchmarking till fakultetsnämnden).
• Utvärderingsenheten tar fram förslag på bedömare som skickas till fakultetskansliet.

Förslagna bedömare får därefter en formell förfrågan om uppdraget från fakultetskansliet.

• Ansvarig för genomförande av utvärderingen informerar medarbetare vid enheten om att en utvärdering är på gång.
• Utvärderingsenheten diskuterar formerna för hur självvärderingen ska tas fram samt hur doktorandernas synpunkter tas tillvara.
• Utvärderingsenheten formulerar de frågor som enheten vill ha svar på i utvärderingen. Varje enhet kan formulera sina högst verksamhetsspecifika frågor, dvs. sådant som är av särskild betydelse för bedömning och utveckling av kvaliteten i enhetens utbildning. Det kan vara ett utvecklingsområde där enheten vill få stöd av bedömarna i form av rekommendationer (förslag på lämpliga åtgärder).
• Insamling av underlag (se nedan vilka underlag fakultetskansliet tillhandahåller).

Självvärdring

En del i utvärderingen är att utvärderingsenheten skriver en självvärdering.

Till stöd i granskningen finns fakultetens Vägledning för utbildningsutvärderingar på forskarnivå (se bilaga 5) och Uppsala universitets Idébank - utvärderingsfrågor utifrån aspekterna (2021/2434).

I självvärderingen beskriver och värderar utvärderingsenheten de förutsättningar som finns och de processer som används inom utbildning på forskarnivå inom utvärderingsenheten. Det är viktigt att notera att tyngdpunkten kan variera mellan aspekterna utifrån utvecklingsbehov. Lyft fram vad som anses särskilt relevant för bedömning och utveckling av kvaliteten inom utbildning på forskarnivå: Hur fungerar det? Vad fungerar bra? Vad kan utvecklas? Självvärderingen syftar till att ge möjlighet till strukturerad eftertanke om olika aspekter och komponenter som integreras i doktorandernas kursdel och avhandlingsdel. Kursdelen av utbildning på forskarnivå bidrar till uppfyllelse av delmål för licentiat- och doktorsexamina enligt högskoleförordningen. Det gäller särskilt, men inte enbart, examensmål relaterade till kunskap och förståelse. För uppfyllelse av dessa samt övriga examensmål (relaterade till färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt) sker även träning och utvärdering i huvudsak inom den forskning som doktoranden bedriver. Detta sker vanligen genom interaktion mellan doktorand och handledare, genom deltagande i seminarier och konferenser samt skrivande av vetenskapliga artiklar etc. inom ramen för avhandlingsdelen av utbildningen.

Till stöd i skrivandet av självvärderingen:

• Utvärderingsenheten ombeds att göra en så reflekterande självvärdering som möjligt, identifiera styrkor och svagheter samt hur dessa hanteras för att säkra att hög kvalitet nås i utbildningen. Utvärderingsenheten ombeds belysa med exempel.
• Självvärderingen ska utgå från aktuella förhållanden för utbildningen.
• Självvärderingen ska även redogöra för tidigare utvärdering och kvalitetsarbete utifrån senaste fastställda utvärderingsrapporten, vilken läggs som bilaga.
• Till självvärderingen bifogas tabeller med uppgifter om aktiva doktorander, tidigare doktorander, handledare och övriga forskare (mallar tillhandahålls av fakultetskansliet).
• Självvärderingen omfattar 20-30 sidor exklusive bilagor.
• Självvärderingen ska kunna stå för sig själv och läsas utan annat bakgrundsmaterial.
• En länksamling till styrdokument och dokument med rådata kan utgöra en bilaga.
• Fakultetskansliet tillhandahåller mall för självvärdering.
• Fakultetskansliet tillhandahåller statistiskt underlag i form av genomströmning, genomsnittlig nettostudietid, andelen reviderade individuella studieplaner, könsfördelning av doktorander och finansieringsform av doktorander till utvärderingsenheten.
• Till självvärderingen utgör institutionens arbete med årliga fokusområden, institutionens verksamhetsrapporter och resultat från enkätstudier (doktorand, handledare och alumner) ytterligare underlag.

Slumpmässigt urval av individuella studieplaner

Bedömargruppen får samtliga individuella studieplaner för ett slumpmässigt urval av doktorander (minst två doktorander per forskarutbildningsämne/inriktning). Urvalet görs av fakultetskansliet bland de doktorander som utvärderingsenheten har rapporterat som aktiva inom den aktuella utvärderingsperioden. Utvärderingsenheten kan uppmärksamma fakultetskansliet om eventuella känsliga uppgifter i individuella studieplaner som inte bör lämnas vidare. Uppmärksammade studieplaner prövas mot sekretess och eventuella uppgifter som bedöms omfattas av sekretess maskeras inför att de lämnas vidare till berörda bedömare.

Platsbesök

Utvärderingsenheten och bedömargruppen samarbetar i att ta fram ett lämpligt program för platsbesöket. Bedömargruppen meddelar vilka funktioner som de vill träffa för intervjuer vid platsbesöket. Ett programförslag tillhandahålls från fakultetskansliet.

Vid platsbesöket är utvärderingsenheten värd och hälsar välkommen, introducerar olika parter samt står till förfogande för eventuella frågor från bedömarna under hela besöket. Sammankallande för bedömargruppen, eller person som denne delegerar till, agerar ordförande under platsbesökets intervjuer.

Utvärderingsenheten ansvarar för bokning av lokaler och måltider. Bedömarna ska inte göra några utlägg utan utvärderingsenheten får instruktion av fakultetskansliet för hur utgifter ska hanteras. Bedömarna har direktkontakt med fakultetskansliet för bokning av resor och hotell. Vid längre platsbesök (tre dagar) ingår en representationsmiddag och en enklare middag.

Platsbesöket avslutas med en sammanfattande session där bedömargruppen ger en kort rapport om första intrycket. Vid denna session deltar ansvariga för utvärderingsenheten samt fakultetsrepresentanter och här finns möjlighet för utvärderingsenheten att korrigera eventuella missuppfattningar.

Avslutande moment i utvärderingen

Bedömargruppen lämnar en preliminär version av det utförliga utlåtandet till utvärderingsenheten, som har möjlighet att reda ut eventuella sakfel och missförstånd.

Efter att bedömargruppen lämnat slutgiltiga utlåtanden, rekommenderas att bedömarna och utvärderingsenheten har ett uppföljande möte. Utvärderingsenheten är sammankallande till ett sådant möte. Utvärderingsenheten skriver en utvärderingsrapport till fakultetsnämnden.

Bilaga 2. Instruktion till bedömargruppen

Inledning

Detta är en bilaga till Modell för utbildningsutvärderingar på forskarnivå som beskriver teknisknaturvetenskapliga fakultetens modell för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med utbildningsutvärderingarna är att säkerställa och utveckla kvaliteten på fakultetens utbildning på forskarnivå.

De forskarutbildningsämnen/inriktningar och kurser som organisatoriskt tillhör en institution utgör en utvärderingsenhet. En institution kan anhålla hos fakultetsnämnden om delning av institution i två eller flera utvärderingsenheter.

För varje utvärderingsenhet utses en granskande bedömargrupp. Granskningen ska ske enligt vedertagna principer för kollegial granskning (peer review).

För stegvis beskrivning av genomförandet av utbildningsutvärderingen se Bilaga 3.

Uppdrag till bedömargruppen

Bedömargruppens uppdrag är att identifiera styrkor och svagheter/utvecklingsområden samt ge rekommendationer för vidareutveckling av utbildningen inom utvärderingsenheten. Bedömarna ombeds att lyfta fram särskilda styrkor inom utbildningen att slå vakt om samt ange viktigaste rekommendationerna där det tydlig framgår vilka förslag som är prioriterade. Därtill ska bedömargruppen lämna en samlad helhetsbedömning av kvaliteten på utbildningen vid utvärderingsenheten samt på utbildningen inom respektive forskarutbildningsämne/inriktning.

Bedömargruppen ska skriva två utlåtanden (se nedan).

Sammankallande i bedömargruppen bjuds in till ett upptaktsmöte med fakultetsrepresentanter för genomgång av kommande utbildningsutvärdering. Sammankallande bedömare förväntas vara den i bedömargruppen som kommunicerar med fakultetskansliet och med ansvarig för genomförandet vid utvärderingsenheten.

Bedömningsunderlag och bedömarintervju

Bedömargruppen ges för sitt uppdrag en självvärdering skriven av utvärderingsenheten och möjligheten att vid ett platsbesök inhämta information genom intervjuer. Fakultetskansliet tillhandahåller fakultetens Arbetsordning inklusive delegationsordning och Riktlinjer för utbildning på forskarnivå samt den fakultetsgemensamma mallen för individuella studieplaner. Dessutom får bedömargruppen ett slumpmässigt urval av individuella studieplaner. Bedömargruppen kan be om ytterligare underlag vid behov samt ta kontakt med utvärderingsenheten om oklarheter uppstår.

Till stöd i granskningen finns fakultetens Vägledning för utbildningsutvärderingar på forskarnivå (se bilaga 5) och Uppsala universitets Idébank - utvärderingsfrågor utifrån aspekterna (2021/2434).

Platsbesök

Rekommendationen är att ett fysiskt platsbesök om 2 dagar genomförs.

Inför platsbesöket bör utvärderingsenheten och bedömargruppen ha kontakt för att sätta utbildningen i sitt sammanhang, säkerställa att bedömargruppen får det underlag de behöver samt komma överens om tidpunkt och genomförande av platsbesöket.

Bedömargruppen meddelar vilka funktioner de vill träffa vid platsbesöket till utvärderingsenheten. I samband med platsbesöket bör bedömargruppen få tid på egen hand för att summera besöket och påbörja skrivande av bedömarutlåtande. Ansvarig för utvärderingsenheten avgör hur mycket tid som avsätts för platsbesöket. Ett programförslag tillhandahålls från fakultetskansliet.

Bedömargruppen ombeds förmedla frågor till doktoranderna innan platsbesök för att underlätta för doktorander att samla in synpunkter från övriga doktorander (om så önskas). Det begränsar dock inte bedömargruppen från att ställa andra frågor vid platsbesöket.

Vid platsbesöket är utvärderingsenheten värd och hälsar välkommen, introducerar olika parter samt står till förfogande för eventuella frågor från bedömarna under hela besöket. Sammankallande för bedömargruppen, eller person som denne delegerar till, agerar ordförande under platsbesökets intervjuer.

Bedömargruppen förväntas att presentera sitt första intryck av utbildningen och dess styrkor och svagheter vid en avslutande och sammanfattande session på platsbesöket.

Bedömarutlåtande

Bedömargruppen ska skriva ett utförligt bedömarutlåtande och ett sammanfattande

bedömarutlåtande. Det sammanfattande bedömarutlåtandet ska publiceras på universitets webbplats med allmänheten och doktorander som primära målgrupper.

Bedömarutlåtandena skrivs på engelska och ska, utöver styrkor, svagheter/utvecklingsområden, rekommendationer och helhetsbedömning, även innefatta uppgifter om vilka bedömarna var, metoden samt när utvärderingen genomfördes. Mall för utlåtande tillhandahålls av fakultetskansliet.

Bedömarna ombeds att lämna preliminära bedömarutlåtanden till utvärderingsenheten för att eventuella sakfel ska kunna korrigeras.

Efter utlåtandet kan det vara lämpligt att en eller flera bedömare deltar i ett uppföljande möte (virtuellt eller fysiskt) med representanter från utvärderingsenheten för att ge utvärderingsenheten ett tillfälle att ställa följdfrågor och därigenom dra ytterligare lärdom av utvärderingen. Arvode och ersättning till bedömarna utbetalas efter att slutgiltiga utlåtanden har inkommit.

Ersättning

Arvode

De externa lärarna i bedömargruppen ersätts med 10 000 kr vardera och den externa doktoranden i bedömargruppen ersätts med 7 000 kr. För den interna läraren utgår ersättning till den institution där läraren har sin anställning. Ersättningsnivån ska motsvara de 10 000 kr som de externa lärarna ersätts med.

Annan ersättning

Vid platsbesök bekostas resa och hotell av fakulteten. Resorna ska följa universitetets resepolicy. Hotell bokas där statligt avtal finns och angiven rangordning följs. Bokning av resor och hotell görs enligt överenskommelse med fakultetskansliet.

Traktamente ges inte men gemensamma måltider ingår. I samband med platsbesöket bekostar fakulteten gemensamma måltider. Vid längre platsbesök (tre dagar) ingår en representationsmiddag och en enklare middag. Universitets riktlinjer för representation följs.

Bedömarna ersätts inte för egna utlägg.

Hantering av jäv

Uppdraget som bedömare förutsätter integritet och opartiskhet. Intressekonflikter som kan göra att objektiviteten hos bedömarna kan ifrågasättas ska undvikas. Jäv beskrivs i 11 och 12 §§ Förvaltningslagen.

Bilaga 3. Tidsplan för en utvärderingsenhet

Detta är en bilaga till Modell för utbildningsutvärderingar på forskarnivå som beskriver teknisknaturvetenskapliga fakultetens modell för systematiskt kvalitetsarbete.

Tidsplanen nedan är en beskrivning av genomförandet av utbildningsutvärdering för en utvärderingsenhet och föreslagen tid för respektive steg av processen uttryck i månader. Inför uppstart av utbildningsutvärderingen kommer varje utvärderingsenhet att få angivna deadlines med hänsyn till helgdagar och semestertider. Utvärderingsenheten kan välja att skynda på processen om så önskas. I Figur 2 återges processens delar indelat i månader.

Figur 2: Se länk till originaldokument "PDF", sidan 17.

3:e månaden före startdatum: Upptaktsmöte med ansvariga för berörda utvärderingsenheter.

2:a månaden före startdatum: Ansvariga vid utvärderingsenheten lämnar förslag på externa och intern bedömare till utbildningsledare. Förslagna bedömare får en formell förfrågan om uppdraget från fakultetskansliet. Uppdraget som bedömare förutsätter integritet och opartiskhet, beakta jävsaspekten. Ansvarig vid institutionen lämnar ev. anhållan om att dela upp institutionen i flera utvärderingsenheter.

1:a månaden före startdatum: Bedömargruppen utses av fakultetsnämnden efter förslag från prodekan utbildning. Preliminärt datum för platsbesöket samt tidsplan ska gärna anges när bedömare tillfrågas. Förslag lämnas av ansvariga för utvärderingsenheten.

Startdatum: Utvärderingsenheten påbörjar arbetet med att skriva en självvärdering. I samband med detta inkommer utvärderingsenheten med en lista över doktorander som har haft en aktivitet under tidsperioden som utvärderingen avser enligt tillhandahållen mall från fakultetskansliet.

1:a månaden efter startdatum: Upptaktsmöte med sammankallande bedömare i bedömargruppen.

2:a månaden efter startdatum: Kontakt mellan utvärderingsenhetsansvarig och bedömargrupp för att sätta utbildningen i sitt sammanhang, säkerställa att bedömargruppen får det underlag den behöver samt komma överens om tidpunkt och genomförande av platsbesök.

4:e månaden efter startdatum: Självvärderingen skickas till bedömargruppen.

5:e månaden efter startdatum: Ansvariga för utvärderingsenheten stämmer av program för platsbesök med berörd bedömargrupp och andra deltagare samt utbildningsledare.

6-7:e månaden efter startdatum: Platsbesök.

8-9:e månaden efter startdatum: Bedömargruppen lämnar in en första version av det utförliga bedömarutlåtandet till utvärderingsenheten för att ge möjlighet att reda ut eventuella missförstånd/sakfel.

10:e månaden efter startdatum: Bedömargruppen lämnar in de slutliga versionerna av det utförliga bedömarutlåtande och det sammanfattande utlåtandet (för publicering på extern webb).

10:e månaden efter startdatum: Ett uppföljningsmöte med representanter från utvärderingsenheten och bedömargruppen rekommenderas för att ge utvärderingsenheten tillfälle att ställa följdfrågor för att därigenom dra ytterligare lärdom av utvärderingen. Utvärderingsenheten ansvarar för att kalla till eventuellt möte.

11-12:e månaden efter startdatum: Utvärderingsenheten lämnar in utvärderingsrapport ställd till fakultetsnämnden till utbildningsledare. Beredning i forskarutbildningsnämnden.

13:e månaden efter startdatum: Fakultetsnämnden tar ställning till resultat i utvärderingen och lägger till sin slutsats i utvärderingsrapporten. Den fastställda utvärderingsrapporten inklusive fakultetsnämndens slutsats skickas till utvärderingsenheten, bedömargruppen, berörd studentkår och enheten för kvalitet och utvärdering.

Bilaga 4. Exempel på instruktion för årlig verksamhetsrapport

Detta är en bilaga till Modell för utbildningsutvärderingar på forskarnivå som beskriver teknisknaturvetenskapliga fakultetens modell för systematiskt kvalitetsarbete.

Fakultetens modell omfattar två delar 1) utbildningsutvärdering vart sjätte år och 2) årlig uppföljning av utbildning. Denna instruktion utgör del av uppföljningen som sker årligen.

Prefekt, eller annan lärare som denne delegerar uppgiften till, lämnar årligen in en verksamhetsrapport för forskarutbildning till forskarutbildningsnämnden. Institutionernas verksamhetsrapporter utgör underlag till forskarutbildningsnämndens årliga rapport till fakultetsnämnden.

Verksamhetsrapporten inklusive bilagor skickas per e-post till utbildningsledare NN (e-post) senast XX månad 20XX.

1. Revision av individuella studieplaner

Redovisning av samtliga doktorander (samtliga antagna som ännu inte tagit ut examen eller begärt avbrott) och deras huvudhandledare vid institutionen samt bekräftelse av genomförd årlig revision av studieplanen (ange datum för senaste revision). Om revision av studieplan inte har gjorts ska orsak anges. Ange också om någon förutom doktorand och handledare (tredje part) har varit delaktig i revisionsarbetet, t.ex. studierektor för utbildning på forskarnivå (FUS) eller forskarutbildningsansvarig professor (FUAP). Om institutionen inte har lyckats upprätta kontakt med inaktiv doktorand kan prefekt fastställa revision av studieplan (ange datum för revision och

”fastställd av prefekt utan doktorand”), alternativt för doktorander som har varit inaktiva mer än 2 år och institutionen inte har upprättat kontakt ange ”inaktiv doktorand, >x år”. Använd tillhandahållen mall för redovisning, se bilaga 1.

2. Årets fokusområden

(Kopplar till årets fokusområden i utbildningsutvärderingsmodellen.)

3. Uppföljning av planerade åtgärder i fastställd utvärderingsrapport

Redogörelse för implementering av planerade åtgärder. Ange planerade åtgärder, planerad tidsplan, status (genomfört, påbörjat, ej påbörjat) samt kommentar för varje åtgärd.

Använd tillhandahållen mall för redovisning, se bilaga 2.

4. Uppföljning av ytterligare processer som anses centrala i kvalitetsarbetet

(Fakultetsgemensamma frågeställningar som lämnas av forskarutbildningsnämndens ordförande.)

5. Institutionsspecifik uppföljning

(Institutionsspecifika frågeställningar som lämnas av forskarutbildningsnämndens ordförande.)

6. Verksamhetsplan för nästkommande år och med ett längre tidsperspektiv

Vad avser institutionen göra under 20XX med koppling/motivering till identifierade utvecklingsområden och/eller planerade åtgärder?

Bilaga 5. Vägledning för utbildningsutvärderingar på forskarnivå

Inledning

Detta är en bilaga till Modell för utbildningsutvärderingar på forskarnivå som beskriver teknisk-naturvetenskapliga fakultetens modell för systematiskt kvalitetsarbete. Vägledningen riktar sig framför allt till ansvariga vid respektive utvärderingsenhet som stöd i skrivandet av självvärdering. Vägledningen innehåller inga ytterligare krav på självvärderingens innehåll utöver modellen och dess första fyra bilagor, utan ska ge utbildningsansvariga stöd i form av tips och inspiration. Vägledningen kan även fungera som stöd i granskningen för bedömare.

Vägledningen har sin utgångspunkt i Riktlinjer för Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar (UFV 2021/2434), samt har inspirerats av UKÄ:s tidigare Vägledning för utbildningsutvärderingar på forskarnivå (2018)1 och Uppsala universitets Idébank – utvärderingsfrågor utifrån aspekterna (UFV 2021/2434). Denna vägledning ersätter tidigare version av Vägledning för utbildningsutvärderingar på forskarnivå (TEKNAT 2017/85).

Områden och aspekter som ingår i utbildningsutvärderingarna

Riktlinjer för Uppsala universitets modell för utbildningsutvärderingar föreskriver att utbildningsutvärderingen ska täcka in nedanstående elva aspekter och beskriva det löpande kvalitetsarbetet inom varje område, dvs varje gruppering av aspekter. Olika tyngd kan läggas vid aspekterna beroende på utvecklingsbehov och relevans för utbildningen. En utvärderingsenhet kan därmed, med motivering i självvärderingen, lägga olika vikt vid aspekterna utifrån utvecklingsbehov. Därtill kan forskarutbildningsnämnden besluta om att speciell tyngd ska läggas vid en eller flera aspekt/er i utvärderingen av forskarutbildning vid en utvärderingsenhet utifrån tidigare utvärdering.

Utvärderingsaspekterna är grupperade i fem områden för att möjliggöra mer sammanhållna redogörelser och därmed minska överlappningar. Vägledningen är utformad utifrån områdena och aspekterna men utvärderingsenheten har friheten att strukturera självvärderingen på ett annat sätt, så länge det tydligt framgår att aspekterna utvärderas.

Område 1: Måluppfyllelse, undervisning och examination

Aspekter:

• Att utbildningarna når målen i högskolelagen och högskoleförordningen (examensordningen) och utbildningsspecifika mål, dvs att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten.

• Att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet.

• Att undervisningen sätter studenters2 lärande i centrum.

• Att målen examineras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt och att progression säkerställs.

Område 2: Lärarkompetens

Aspekt:

• Att verksamma i undervisning och handledning har adekvat ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens samt att lärarkapaciteten är tillräcklig.

Område 3: Studentmedverkan och studentperspektiv

Aspekter:

• Att studenter har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen.

• Att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger.

Område 4: Arbetsliv och samhällsrelevans

Aspekt:

• Att utbildningen svarar mot individers och samhällets behov av bildning och professionell kunskap och förbereder studenterna för ett framtida arbetsliv.

Område 5: Inkludering, omvärld och hållbarhet

Aspekter:

• Att lika villkor och jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningen.

• Att internationalisering och internationella perspektiv främjas.

• Att hållbarhetsperspektiv främjas.

Självvärderingens innehåll och struktur

Det här avsnittet är tänkt som ett stöd till utvärderingsenheten i framtagning av självvärderingen med avseende på innehåll och struktur, och kan också utgöra stöd för bedömarna att utföra sitt uppdrag.

Att beskriva och värdera forskarutbildning som en sammanhållen enhet kräver både eftertanke och reflektion. Det blir därför nödvändigt att både redogörelserna i självvärderingen och bedömningen av densamma tar hänsyn till den variation som ryms inom en och samma utbildning. Ett råd till utvärderingsenheten är att börja med att fritt formulera utvärderingsfrågor med de egna kunskaperna om utbildningen och dess mål som utgångspunkt. Det kan ske i handledarkollegiet, vid lärardagar eller i andra kollegiala forum. Tänk på att även doktoranderna3 kan ge uppslag till relevanta frågeområden. I nästa steg kan man stämma av de egna frågorna mot modellen för att tillse att alla aspekter täcks in.

Självvärderingen ska skrivas på ett sådant sätt att det går att bedöma kvaliteten av, och identifiera åtgärdsbehov inom forskarutbildningen vid utvärderingsenheten. En god idé är att börja med att slå fast det som är gemensamt för alla doktorander vid utvärderingsenheten, och därefter redogöra för det specifika för respektive ämne/inriktning, och att man bibehåller den ordningen genomgående i självvärderingen.

I bilaga 1. Instruktion till utvärderingsenheten finns ytterligare information om förberedelse inför utbildningsutvärdering och framtagning av självvärdering samt underlag till självvärderingen.

Bedömargruppens uppdrag

Bedömargruppens uppdrag är enligt modellen att identifiera styrkor och svagheter/utvecklingsområden samt ge rekommendationer för vidareutveckling av utbildningen inom utvärderingsenheten. Bedömarna ombeds att lyfta fram särskilda styrkor inom utbildningen att slå vakt om, samt ge rekommendationer och förslag på förbättringar där det tydligt framgår vilka förslag som är prioriterade. Därtill ska bedömargruppen dels lämna en helhetsbedömning av kvaliteten på utbildningen vid utvärderingsenheten, dels bedöma kvaliteten på utbildningen inom respektive forskarutbildningsämne/inriktning. För sitt uppdrag får bedömargruppen utvärderingsenhetens självvärdering, samt möjligheten att inhämta information genom intervjuer under ett platsbesök.

Framtagning av självvärderingen

Ett råd till utvärderingsenheten är att engagera många i självvärderingsarbetet. I synnerhet är det viktigt att doktorander ges möjlighet att delta aktivt i arbetet med självvärderingen. Om fler är engagerade (ytterst ansvariga, forskarutbildningsansvariga professorer, handledare och doktorander samt andra verksamma inom forskarutbildningen vid enheten) ökar chansen att utvärderingen blir kvalitetsdrivande, och efterarbetet med eventuella åtgärder underlättas.

Forskarutbildningsansvarig professor ansvarar för att de delar i utvärderingsenhetens sammanvägda självvärdering som gäller berört ämne/inriktning är relevanta och representativa.

En beskrivning om formerna för hur självvärderingen har tagits fram och hur doktorandernas synpunkter har tagits tillvara ska ingå i självvärderingen. Motivering för att olika tyngd har lagts vid aspekterna ska ingå i självvärderingen om denna möjlighet har använts av utvärderingsenheten.

Beskrivning av utvärderingsenheten och dess kvalitetsarbete

Utvärderingsenheten ska beskrivas på ett systematiskt sätt i självvärderingen, så att bedömarna enkelt får en uppfattning om utbildningens förutsättningar och det löpande kvalitetsarbetet.

Förutsättningar för forskarutbildning

Självvärderingen ska inledas med beskrivande information där följande ska anges:

• Forskarutbildningsämnen/inriktningar (namn och Ladokkod).

• Forskarutbildningsansvarig professor/biträdande forskarutbildningsansvarig professor för respektive ämne/inriktning.

• Antal doktorander, antal nyantagningar, eventuella antagningsstopp, antal disputerade senaste 5 åren, hänvisa till tabellbilaga med aktiva doktorander och tidigare doktorander.

• Antal handledare inom respektive ämne/inriktning, hänvisa till tabellbilaga med handledare och eventuella övriga forskare.

En mall för tabellbilagor tillhandahålls av kansliet.

Löpande kvalitetsarbete

En beskrivning av det löpande kvalitetsarbetet inom forskarutbildningen ska ingå under respektive område alternativt sammanfattas i ett separat avsnitt i början av självvärderingen. I synnerhet bör beskrivningen behandla:

• Vilka formella och informella rutiner som finns för kvalitetsarbete i forskarutbildningen.

• Hur utvärderingsenheten säkerställer att planerade åtgärder vidtas i enlighet med tidigare utvärderingar, specificerade i årlig rapportering till fakulteten, fastställd utvärderingsrapport samt uppföljning av enkätundersökningar.

• Eventuellt pågående arbete med eller idéer om hur utvärderingsenhetens kvalitetsarbete kan vidareutvecklas.

• Hur handledare och doktorander samverkar vid planering, genomförande och utveckling av utbildningen, och vilka forum för diskussioner och erfarenhetsutbyte som finns.

• Rutiner för revision av allmänna studieplaner.

• Rutiner för revision och uppföljning av individuella studieplaner.

• Hur långsiktig genomlysning sker av utbudet av forskarutbildningsämnen/inriktningar som erbjuds.

• Hur genomlysning av kursutbudet på forskarnivå sker.

• Hur enheten följer upp olika nyckeltal inom utbildningen (t.ex. genomströmning, avhopp, könsfördelning, svensktalande respektive icke-svensktalande doktorander, söktryck, rekryteringsunderlag) och på vilket sätt det används inom utvecklingsarbetet.

Område 1: Måluppfyllelse, undervisning och examination

Forskningsanknytning

Aspekt: Att undervisningens innehåll och form vilar på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet

Forskarutbildningsämnena/inriktningarna vid utvärderingsenheten ska vila på en vetenskaplig grund. Forskningen inom utvärderingsenhetens alla områden ska ha en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå inom respektive område kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar. Utbudet av forskarutbildningsämnen/inriktningar bör återspegla forskningsområdena inom utvärderingsenheten. Utöver forskningens kvalitet bör det i forskarutbildningsmiljön finnas andra utbildningsmässiga förutsättningar som krävs för den ämnesmässiga bredden - exempelvis seminarieserier och doktorandkurser. Forskarutbildningsmiljön avser den miljö som doktorander, handledare och övriga involverade i utbildningen verkar inom. En forskarutbildningsmiljö är exempelvis en institution, avdelning eller grupp, men inkluderar även miljöer utanför utvärderingsenheten. I en god forskarutbildningsmiljö ska man uppmärksamma doktorandens möjlighet till samverkan, både med forskare nationellt och internationellt, och med det omgivande samhället.

Inom forskarutbildningen ska handledare, och andra personer med förmåga att förmedla den vetenskapliga ämnesgrunden, medverka till doktorandens lärande i forskarutbildningens ämnesområde. Forskarutbildningen ska ge doktoranderna möjlighet att delta i aktiviteter med forskningsanknytning och utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• På vilket sätt forskarutbildningsämnet/inriktningen har en tydlig koppling till aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

• En beskrivning av hur den forskning som bedrivs vid utvärderingsenheten inom ämnet säkerställer att kvaliteten i forskarutbildningen håller en jämn och hög kvalitet. Till exempel att forskningen inom ämnet är av internationellt erkänd hög kvalitet och bedrivs i tillräcklig omfattning för att utgöra en grund för utbildning på forskarnivå.

• Enhetens processer för översyn av utbudet av forskarutbildningsämnen/inriktningar.

• Hur uppföljning och rutiner ser ut för att vid behov möjliggöra byte av forskarutbildningsansvarig professor (uppdraget bör rotera inom ämnet/inriktningen).

• På vilka sätt doktoranderna stimuleras till att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt under utbildningen.

• Utbildningens upplägg för att ge en progression i för området relevant metodkunskap.

• Utbildningens roll för att doktoranderna ska vidareutveckla sin kompetens att söka information och värdera dess värde och relevans för forskningen.

• På vilket sätt säkerställer enheten att doktorander i forskarutbildningsmiljön har tillgång till nödvändig infrastruktur.

• På vilket sätt enhetens säkerställer att förutsättningar och kvalitet på forskarutbildningsmiljön är god även för de doktorander som genomför utbildningen på annan ort eller i en annan miljö.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Måluppfyllelse

Aspekt: Att utbildningarna når målen i högskolelagen och högskoleförordningen (examensordningen) samt utbildningsspecifika mål, dvs att de faktiska studieresultaten motsvarar de förväntade studieresultaten.

För utbildningar på forskarnivå finns nationella examensmål i Högskolefordningens examensordningen (bilaga 2, 1993:100), som varje utbildning ytterst ska svara mot. Examensmålen föreskriver vad doktoranden ska ha uppnått vid licentiatexamen respektive doktorsexamen. Därtill finns utbildningsspecifika mål angivna i allmänna studieplaner för respektive forskarutbildningsämne/inriktning. Forskarutbildningskurser kan även ha mål i kursplanerna, vilka kan vara ett stöd till måluppfyllelsen av utbildningen i stort.

En analys av genomströmningen, och av vad utbildningen gör för att rusta doktoranderna för att nå målen, kan bidra till bilden av utbildningens kvalitet. Genomströmning är inte ett kvalitetsmått i sig, men en reflektion över vilka åtgärder som vidtas, och vilket stöd som ges för att skapa förutsättningar för doktoranderna att genomföra utbildningen inom utsatt tid, är värdefullt.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Hur utvärderingsenheten arbetar för att doktoranderna ska nå utbildningens mål.

• Metoder som enheten använder för att säkerställa att doktorandernas faktiska resultat svarar mot de förväntade utbildningsresultaten.

• På vilket sätt utvärderingsenheten bedömer och säkerställer att doktorander med godkända resultat (avhandling) också når de uppställda utbildningsmålen och examinationsmålen.

• Utvärderingsenhetens arbete med kopplingen mellan examensmål, undervisningsaktiviteter och examination.

• En analys av genomströmningen, och hur det är kopplat till kvalitetskraven på forskningen och forskarutbildningen.

• På vilket sätt utvärderingsenheten arbetar med att rusta doktoranderna att nå målen.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Progression och examination

Aspekt: Att målen examineras på ett ändamålsenligt och rättssäkert sätt och att progression säkerställs

Individuella studieplaner, och arbetsrutiner kring deras uppföljning, är viktiga verktyg för att löpande följa upp måluppfyllelse och progression under forskarutbildningens gång. Tillgång till forskarutbildningskurser av hög kvalitet är en förutsättning för förkovran och progression i utbildningen. Bedömargruppen kommer att få samtliga fastställda individuella studieplaner för ett slumpmässigt urval av doktorander (minst två doktorander per forskarutbildningsämne/inriktning) inom utvärderingsenheten. Kansliet gör urvalet bland aktiva doktorander. Utvärderingsenheten har möjlighet att uppmärksamma kansliet om eventuella känsliga uppgifter i individuella studieplaner som inte bör lämnas vidare.

Avhandlingen i sig ingår inte som underlag i utvärderingen, men utvärderingsenheten bör redogöra för de processer som leder fram till det färdiga avhandlingsmanuset. Det kan till exempel handla om de olika kollegiala granskningsprocesserna, bland annat handledning, handledarkollegier, och seminarier. Disputationen utgör forskarutbildningens huvudsakliga examination.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• På vilket sätt enheten säkerställer att doktoranderna genom till exempel seminarieverksamhet och annan samverkan får bred kunskap inom ämnet, andra forskningsperspektiv och forskningsinriktningar.

• Formerna för hur progression uppnås och följs upp under utbildningen, och hur kopplingen ser ut mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination.

• Rutiner för planering och uppföljning av doktorandens studier i den individuella studieplanen.

• Utvärderingsenhetens arbete för att erbjuda doktoranderna ett kursutbud av hög kvalitet som svarar mot den allmänna och de individuella studieplanerna.

• Hur doktorandernas måluppfyllelse och progression följs upp genom hela avhandlingsarbetet. Om exempelvis halvtidskontroll eller lic. seminarium förekommer som delmål, och vilka eventuella kvalitetsutvecklande åtgärder som vidtas i samband med uppföljning samt hur återkoppling av dessa kvalitetshöjande åtgärder sker i syfte att säkra måluppfyllelsen.

• Hur kvalitetsgranskning av avhandlingar inom ämnet/inriktningen sker innan de går till disputation, utöver den granskning som görs av betygsnämnden.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Doktoranders lärande

Aspekt: Att undervisningen sätter studenters lärande i centrum.

God pedagogik bygger på lärares och studenters erfarenheter av vad som skapar god kvalitet i utbildningen, inklusive kunskaper från pedagogisk forskning om hur man skapar goda förutsättningar för lärande.4 Genom att beskriva hur enheten arbetar med att främja doktoranders lärande i ämnet/inriktningen, och genom att främja doktoranders aktiva roll i lärandet, blir arbetet åtkomligt för analys, extern granskning och återkoppling.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Hur enheten arbetar för att skapa förutsättningar för doktoranderna att ta ansvar för och reflektera över sitt eget lärande, och hur doktoranderna gradvis tar större initiativ och ansvar för sin inlärning och avhandlingsarbetet under utbildning.

• Enhetens arbete med att ge återkoppling på doktorandernas prestationer i de olika momenten inom forskningsverksamheten, exempelvis genom gruppdiskussioner, seminarier och workshops. Även hur doktorander ges tillfälle att arbeta med bedömning av sina egna och meddoktoranders prestationer.

• Beskrivning av hur handledning och forskarutbildningskurser sätter doktorandernas lärande i centrum.

• Hur enheten arbetar för att skapa god samverkan mellan handledare och doktorander.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Område 2: Lärarkompetens

Aspekt: Att verksamma i undervisning och handledning har adekvat ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens samt att lärarkapaciteten är tillräcklig

För att säkerställa hög kvalitet i undervisning och handledning behöver antalet handledare och lärare och deras kompetens (både ämnesmässig/vetenskaplig och pedagogisk) vara adekvat och stå i proportion till utbildningens omfattning, innehåll och genomförande, både på kort och lång sikt.

För forskarutbildning är det särskilt viktigt att handledarna inte bara bedriver forskning på hög internationell nivå i sina respektive ämnesområden, utan också tar ansvar för och prioriterar utbildningsmomenten för doktoranderna.

Handledarnas och lärarnas kompetens och kompetensutveckling ska följas upp systematiskt i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Redovisning av handledarkompetens och handledarkapacitet i tabell ska biläggas självvärderingen. En mall för detta tillhandahålls av kansliet.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Hur det säkerställs att enheten bedriver forskning av internationellt erkänd hög kvalitet inom forskarutbildningsämnena/inriktningarna.

• Hur enheten säkerställer att handledarna har den pedagogiska kompetens som krävs för att ge doktoranderna handledning av god kvalitet. Även strategier och kontinuerligt arbete för att främja kompetensutveckling bland handledarna.

• Hur enheten säkerställer att handledarna tar ansvar för och prioriterar doktorandernas utbildning.

• Åtgärder som vidtas för att långsiktigt säkra att det finns tillräckliga handledarresurser i relation till antalet doktorander, särskilt vid pensionsavgångar.

• Hur uppföljning och rutiner ser ut för att vid behov möjliggöra handledarbyten.

• Hur enheten arbetar systematiskt för att identifiera och åtgärda eventuella brister i handledning.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Område 3: Studentmedverkan och studentperspektiv

Aspekt: Att studenter har inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen

Doktoranderna har en viktig roll i vidareutveckling av forskarutbildningen. Redogörelser för både formell och informell doktorandmedverkan ska inkluderas i självvärderingen. Formell doktorandmedverkan är exempelvis doktorandrepresentation i relevanta organ, medan informell doktorandmedverkan handlar om individens möjlighet att påverka sin egen utbildning och utveckling.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Hur arbetet ser ut för att möjliggöra för doktoranderna att medverka i forskarutbildningens kvalitetsarbete, i stort och för doktorandernas egen del.

• Hur informationsflödet mellan doktorander och andra aktörer ser ut i alla typer av doktorandmedverkan.

• På vilka sätt doktorander deltar i beslutsprocesser, inklusive beredning av frågor som rör forskarutbildning.

• En beskrivning av vilken roll ett eventuellt doktorandråd har vid enheten.

• Enhetens insamling av doktoranders och alumners synpunkter på forskarutbildningen, och hur dessa används i kvalitetsarbetet inom utbildningen.

• Exempel på förändringar som skett efter att doktorander lyft specifika frågor.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Aspekt: Att en för alla studenter tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö föreligger

Doktorandernas studiemiljö, både den fysiska och den psykosociala, är viktig för att doktorander ska kunna tillgodogöra sig sin utbildning. I fysisk miljö ingår utöver den fysiska arbetsplatsen även infrastruktur som exempelvis laborationslokaler, möjlighet till fältarbete eller tillgång till större forskningsinfrastruktur, tillgång till relevant litteratur, verkstäder och informationsteknologi. I psykosocial miljö ingår krav, resurser, ansvar, socialt samspel, samarbete och socialt stöd från handledare och andra utbildningsansvariga.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Hur enheten utvärderar och säkerställer en god fysisk och psykosocial studiemiljö för doktoranderna.

• Hur resultat från medarbetarundersökningar, doktorandenkäter och andra tillfällen när doktoranderna har möjlighet att framföra synpunkter på studiemiljön tas tillvara.

• Reflektion över vilken infrastruktur som doktoranderna vid utvärderingsenheten har behov av och om detta finns tillgängligt.

• Hur en god studiemiljö säkerställs även för doktorander som är på plats på deltid vid utvärderingsenheten, eller som huvudsakligen är verksamma utanför Uppsala universitet, till exempel inom industri eller vid annat lärosäte.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Område 4: Arbetsliv och samhällsrelevans

Aspekt: Att utbildningen svarar mot individers och samhällets behov av bildning och professionell kunskap och förbereder studenterna för ett framtida arbetsliv

Forskarutbildningen ska vara utformad och genomföras på sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta ett varierande arbetsliv, både inom och utanför akademin.

Efter examen ska doktoranderna kunna använda de kunskaper och färdigheter som de har förvärvat genom sin utbildning och bygga vidare på dem under hela sitt yrkesliv. Det kräver att doktoranderna under utbildningen skaffar sig generella färdigheter och förmågor, utöver de rena ämneskunskaperna. Det är även relevant hur samverkan sker genom interaktioner mellan akademin och privata eller offentliga aktörer.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Hur framtida karriärvägar diskuteras och planeras för enskilda doktorander och gemensamt för doktorander inom enheten.

• Hur det säkerställs att forskarutbildningens innehåll och utformning förbereder doktorander för arbetslivet efter examen, inom och utanför akademin.

• Hur enheten tillvaratar alumners erfarenheter i utveckling av utbildningen.

• På vilket sätt enheten systematiskt arbetar med att utveckla doktorandernas generiska färdigheter (t.ex. analysförmåga, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga).

• Hur utvärderingsenheten möjliggör för doktorander att engagera sig i annat arbete som undervisning, samverkan och administration.

• Hur samverkan sker mellan utvärderingsenheten och potentiella arbetsgivare utanför akademin och vilka nätverk för samverkan som finns etablerade.

• Reflektion över hur forskarutbildningens relevans för samhälle och arbetsliv diskuteras och kommuniceras inom forskarutbildningsämnet/inriktningen.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Område 5: Inkludering, omvärld och hållbarhet

Lika villkor och jämställdhetsperspektiv

Aspekt: Att lika villkor och jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningen

Med lika villkor avses att alla ska ha förutsättningar att prestera sitt bästa oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund. Mångfald ger fler perspektiv och kan på så sätt bidra till att höja kvaliteten på utbildningen men det krävs ett aktivt arbete för att skapa en inkluderande atmosfär. Det är även viktigt att tänka på internationella doktoranders studievillkor ur ett lika villkorsperspektiv.

Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen och att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter och detta ska integreras i forskarutbildningens utformning och genomförande. I högskolelagen står (1 kap., 5 §): ”I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. (…) Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.” Exempelvis bör ett jämställdhetsperspektiv beaktas vid rekrytering, kursplanering, val av kurslitteratur och examination.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Hur utvärderingsenheten säkerställer att alla doktorander har samma förutsättningar vid exempelvis rekrytering, antagning, planering och genomförande av utbildningen.

• Hur utvärderingsenheten arbetar för att doktorander med olika förutsättningar, drivkrafter och lärstilar ska ges goda förutsättningar för lärande.

• Reflektion kring hur utvärderingsenheten arbetar med att skapa en inkluderande atmosfär och studiemiljö, exempelvis hur enheten arbetar med att introducera begrepp, traditioner, krav och förväntningar på doktorander, och använder en inkluderande pedagogik.

• Den faktiska könsfördelningen bland doktorander, handledare och lärare och eventuella skillnader i genomströmning och avhopp.

• Reflektion kring hur rekrytering görs ur ett jämställdhetsperspektiv samt eventuella mål, uppföljningsrutiner och andra insatser för att arbeta med detta.

• Exempel på doktorandmedverkan i lika villkors- och jämställdhetsfrågor.

• Hur utvärderingsenheten säkerställer att icke svensktalande doktorander ges möjlighet till utbildning i svenska språket.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Internationalisering

Aspekt: Att internationalisering och internationella perspektiv främjas

I Mål och strategier för Uppsala universitet står ”Universitetet verkar i ett globalt sammanhang. Internationalisering är inte ett mål i sig utan en strategi som stödjer utvecklingen av universitetets verksamhet och bidrar till kvalitet och relevans i utbildning och forskning. Internationell rekrytering av medarbetare och studenter stärker vår kompetens och utvecklar vårt utbildningsutbud. Internationellt forskningssamarbete stärker forskningens kvalitet.”

Forskarutbildningen ska vara utformad och genomföras så att internationalisering och internationella perspektiv främjas i utbildningen, samt att globala perspektiv och internationella nätverk är integrerade på flera nivåer för att berika inlärningsmiljön.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Hur internationella och globala perspektiv inkluderas och utvecklas inom utbildningen, till exempel genom samarbeten.

• Hur enheten säkerställer att rekrytering av doktorander genomförs i internationellt öppna utlysningar och att kvaliteten i dessa processer utvecklas.

• På vilka sätt doktorander uppmuntras att besöka eller förlägga en del av sin forskarutbildning vid utländska lärosäten eller delta i annan utgående mobilitet.

• Eventuell statistik och exempel på doktoranders internationella mobilitet.

• På vilka sätt handledare uppmuntras att delta i utbyten och annan mobilitet.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.

Hållbarhetsperspektiv

Aspekt: Att hållbarhetsperspektiv främjas

FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling5 omfattar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Forskarutbildningen ska utformas och genomföras på sådant sätt att hållbarhetsperspektiv främjas i utbildningen. I högskolelagen står (1 kap., 5 §): ”Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”.

Oberoende av det specifika ämnesområdet så kan olika typer av inslag i forskarutbildningen främja hållbar utveckling. I vissa fall kan det vara naturligt att fokusera på den dimension av hållbar utveckling som direkt berörs av forskarutbildningsämnet/inriktningen genom forskning, i seminarier eller i forskarutbildningskurser. I samtliga fall kan hållbarhetsperspektiv innebära att man ser över arbetssätt eller forskningsmetodik på ett övergripande plan, exempelvis genom att se över materialval, datainsamling eller resvanor.

Exempel på vad som kan inkluderas i självvärderingen:

• Vilka hållbarhetsperspektiv som anläggs i forskarutbildningen, och hur dessa relaterar till FN:s globala hållbarhetsmål.

• Hur hållbarhetsperspektiv (miljömässiga, ekonomiska och sociala perspektiv) integreras i forskarutbildningen.

• Hur ansvariga vid utvärderingsenheten samverkar med doktorander i enhetens allmänna arbete med att främja och ta ansvar för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.

• Eventuella åtgärder som planeras för att stärka hållbarhetsperspektiv, och medvetenheten om vikten av hållbar utveckling, inom forskarutbildningen.

• En reflektion över vilka styrkor och svagheter som finns med enhetens nuvarande ansats.