Att opponera: tips vid opposition
Det är en konst att opponera bra. Balansgången mellan att peta i detaljer och att ha en brett upplagd diskussion om konsekvenserna av forskningsresultaten kan vara svår, men med genomtänkt förberedelse blir opponeringen intressant för hela auditoriet!
Bakgrund/Inledning/Introduktion
Bakgrunden ska fånga läsarens intresse, vara saklig, kort och ta upp det som är relevant för att förstå problemställningen. Har författaren klarat av det? Har bakgrunden en massa ”dödvikt” i form av stickspår och fördjupningar som egentligen inte bidrar till förståelsen? Hur har författaren använt referenser? Är de relevanta för området? Är referenserna selekterade för att passa in i författarens syfte eller är även forskning som inte är i författarens linje representerad?
Finns det ett klart och tydligt syfte?
Är syftet med arbetet meningsfullt/kliniskt relevant? Syftet är ofta en slutknorr på bakgrunden/inledningen och ska komma som en logisk konsekvens av den. Ett oklart syfte döljs ibland med många och vaga ord: det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Ett bra syfte kan inte missförstås. Klarheten är också viktig för att man ska kunna bedöma om metoden som använts är relevant.
Kan syftet uppnås med hjälp av den metod man valt?
Omvänt: är metoden lämplig/gångbar för den valda frågeställningen? Den metod som valts bör vara accepterad och helst standardiserad inom det aktuella forskningsfältet. Är den inte det bör det framgå klart och tydligt varför man valt att inte använda standardmetoden, till exempel på grund av att den är för okänslig i just det här försöket eller att den är för kostsam etc. I värsta fall mäter metoden något annat än det man är ute efter och då faller ju syftet platt. Finns det brister i metod/utförande som är värda att diskutera?
Är resultaten rimliga?
Är resultaten rimliga och i linje med tidigare studier? Stora avvikelser från det förväntade kan tyda på metodfel eller att något gått snett i till exempel selektionen av försökspersoner. Råkade just den här besättningen av försöksdjur vara annorlunda än de vanliga? Vilka statistiska tester har gjorts och är de relevanta för just den här jämförelsen? Är antalet intervjuade/patienter tillräckliga?
Är diskussion och slutsats i linje med resultaten?
Om de inte är det, hur hanterar författaren det i diskussionsdelen? Finns andra tolkningar än den författaren gjort? Är diskussionen förankrad i resultaten? Finns det saker som verkar ha utelämnats? Hur hanterar författaren ”avvikande” resultat? Finns det med uppriktig kritik mot den egna metoden eller är de begränsningar som författaren tar upp bara pliktskyldiga?
Är texterna placerade under rätt rubrik?
Kanske det som är svårast är att skriva material och metoder, resultat och diskussion på rätt plats. Hur har författaren klarat av det?
Men alla stavfelen då?
Den muntliga opponeringen ska ta upp rapportens innehåll, inte dess form. Om opponenten har synpunkter på rapportens form ska de åsikterna framföras skriftligt som kommentarer i det utkast av rapporten som opponenten granskat.
Den korta tid opponenten, respondenten och auditoriet har på sig för varje uppsats är för värdefull för att ägnas åt ”på sidan fem har du glömt ett komma på tredje raden från slutet”. Det viktigaste är att den muntliga opponeringen rör det vetenskapliga arbetet och inte hakar upp sig på språk eller layout av rapporten.