Många ville se framtidens reservdelsmänniska på Kulturnatten

Efter nära fem år av renovering var besökstrycket högt på Gustavianum. De som hade lyckats få biljetter till undervisningssalen i anatomi från 1660-talet möttes av en replika av en människokropp på dissektionsbordet. ”Patienten” var täckt med föremål tänkta att ersätta eller komplettera kroppsdelar, där flertalet komponenter utvecklats vid Ångströmlaboratoriet.  

Cecilia Persson, professor i materialvetenskap och föreståndare för kompetenscentrumet AM4Life, visade bland annat ett 3D-utskrivet käkimplantat och en nedbrytningsbar magnesiumlegering som ersätter ben. En av utmaningarna är dock att skriva ut material som kan brytas ner över tid i rätt hastighet så att benet kan skapas igen. 

– Det är en ganska lång trial-and-error-process med att utveckla utskrivningsparametrar eftersom det finns så många olika parametrar. Men vi har planer på att stoppa in olika typer av sensorer i maskinerna för att kunna samla in mer data som kan användas för omedelbar kvalitetskontroll på plats. Då kan vi kanske även justera utskrivningen medan den sker för att få bättre resultat, sa hon.   

Konstgjorda modeller av celler

På dissektionsbordet låg också konstgjorda modeller av celler odlade på mikrochip, så kallade organs-on-a-chip. De hade utvecklats i professor Maria Tenjes forskargrupp inom mikrosystemteknik och utformats för att likna olika biologiska barriärer som hud, tarmvägg eller blod-hjärn-barriär.

– Idag testas läkemedel ofta på försöksdjur eftersom det inte finns bättre alternativ som är godkända. Så drömmen och visionen inom forskningsfältet är ju att vi ska kunna ersätta gärna alla djurförsök, men i alla fall många av de första studierna, sa Maria Tenje, som även är föreståndare för Medtech Science & Innovation Centre.

Robotprotes styrd av tankekraft

”Patienten” hade dessutom utrustats med en uppseendeväckande robotprotes som utvecklats i Robin Augustines forskargrupp på institutionen för elektroteknik. Målet är att göra protesen tankestyrd och kognitivt integrerad, vilket gör att den uppfattas som ens egna arm. Därmed kan tekniken hjälpa såväl amputerade patienter som de med neurologiska problem, exempelvis efter en stroke.

– I vårt B-CRATOS-projekt kopplar vi hjärnans tankar till en handprotes där handen pratar direkt med hjärnan genom vår banbrytande teknik, Fat-Intrabody communication eller Fat-IBC. Hjärnan har mer kapacitet än du tror, till och med för att styra en extra arm eller ett extra ben. Det här är redan verklighet och något som våra vänner i NIMA, eller Non-invasive Interface for Movement Augmentation, arbetar med, sa Robin Augustine.

3D-utskrifter av mänskliga organ

Efteråt hade publiken många frågor, bland annat hur AI används i forskningen kring framtidens reservdelsmänniska. Cecilia Persson berättade att maskininlärningsmodeller kan användas för att bättre förstå och snabba på processen kring 3D-utskrifter av olika metaller. Men att kunna skriva ut mänskliga organ som ett artificiellt hjärta och få celler att överleva är i praktiken väldigt svårt.

– Utmaningen ligger dels i att mänskliga celler utsätts för krafter när de bioprintas som de inte alltid tål, dels att få blodflödena att fungera i de här organen. Men när vi har löst det tror jag att det kommer att gå väldigt mycket snabbare.

Se UppTalk-inspelningen från Gustavianum:
UppTalk: Innovativa reservdelar för kroppen – hur ser framtidens människa ut?

Anneli Björkman