Allmänt

Kursen är en baskurs på grundnivå och utgör högskolepoängen 1-30 i Barn- och ungdomsvetenskap. Kursen ges som fristående kurs.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Innehåll

Kursen syftar till att studenten ska få grundläggande kunskaper om olika teoretiska perspektiv, forskningstraditioner, centrala begrepp och teman inom Barn- och ungdomsvetenskap och består av fyra delkurser:

• Barns och ungdomars aktörskap och livsvillkor 7,5 hp
• Barn och ungdomars socialisation och identitet 7,5 hp
• Barn och ungdomstidens framväxt och institutionalisering 7,5 hp
• Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning och kvalitativa metoder 7,5 hp

Barns och ungdomars aktörskap och livsvillkor 7,5 hp

Delkursen syftar till att introducera centrala teman och teoretiska perspektiv inom barn- och ungdomsvetenskap.

Innehåll

• Centrala teman och teoretiska perspektiv inom barn- och ungdomsvetenskap
• Barnkonventionen och olika idéer om hur barns bästa kan främjas
• Barns och ungdomars olika livsvillkor
• Relationen mellan individ/aktör och grupp/samhälle
• Centrala begrepp inom barn- och ungdomsvetenskap (såsom ålder, barn och barndom, unga och ungdom, socialisation, aktörskap och livsvillkor)

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• redogöra för olika centrala teman och teoretiska perspektiv inom barn- och ungdomsvetenskap
• redogöra för barns rättigheter, barnperspektiv och barns perspektiv
• diskutera barns och ungas olika livsvillkor och förutsättningar för utveckling och aktörskap
• analysera fenomen och skeenden utifrån utvecklingspsykologiska och barndomssociologiska perspektiv och begrepp

Barn och ungdomars socialisation och identitet 7,5 hp

Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om sociologiska perspektiv och centrala begrepp med fokus på maktrelationers betydelse för ungas socialisations- och identitetsprocesser.

Innehåll

• Teorier och begrepp om socialisations- och identitetsprocesser
• Teorier om makt- och normaliseringspraktiker
• Barn, unga och migrationsprocesser
• Barns och ungas livsvillkor och aktörskap i olika sammanhang såsom hem, skola och fritid
• Intersektionella perspektiv

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• beskriva hur normer och livsvillkor skapas och utmanas av ungdomar
• förklara kamratgruppens och sociala institutioners betydelse för hur ungdomars identiteter skapas
• diskutera migrationsprocessers betydelse för barn och unga utifrån sociologiska perspektiv
• redogöra för och i analyser tillämpa teoretiska perspektiv på barn och ungas socialisations- och identitetsprocesser

Barn och ungdomstidens framväxt och institutionalisering 7,5 hp

Delkursen syftar till att ge en introduktion till såväl barn och ungdomars levnadsförhållanden genom historien som den förändrade synen på barndom och ungdomstid samt hur den historiska utvecklingen bidragit till dessa förändringar.

Innehåll

• Barn- och ungdomstidens historia
• Institutionalisering av barndom/ungdom med särskilt fokus på utbildningsväsendets framväxt
• Konsekvenser av välfärdsstatens framväxt för barn och unga

Mål

Den studerande ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för olika former av social skiktning och dess betydelse för barn- och ungdomstidens framväxt
• redogöra för de förändrade förutsättningarna för vuxenblivande genom historien
• identifiera centrala samhällsskeendens betydelse för hur barn- och ungdomstiden utkristalliseras
• analysera barn- och ungdomstiden i ett historiskt perspektiv utifrån teorier om barn, unga och vuxenblivande

Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning och kvalitativa metoder 7,5 hp

Delkursen syftar till att ge en introduktion till grundläggande perspektiv, principer och metoder i vetenskapligt arbete med ett särskilt fokus på kvalitativa forskningsmetoder, vetenskapligt skrivande och forskningsetiska aspekter inom det barn- och ungdomsvetenskapliga fältet.

Innehåll

• Vetenskapsteori och vetenskapligt skrivande
• Kvalitativa forskningsmetoder
• Forskningsetik i studier med barn och ungdomar
• Intervjuer, etnografi, fältarbete och observationer

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• redogöra för olika vetenskapsteoretiska perspektiv och kvalitativa forskningsmetoder
• tillämpa grundläggande principer inom vetenskapligt arbete

Undervisning

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och workshops.

Seminarier och workshops är obligatoriska och förutsätter aktivt deltagande.

Examination

Kursen examineras skriftligt och muntligt, exempelvis genom skriftlig tentamen och muntlig redovisning. Kursen examineras även genom praktiska tillämpningsuppgifter.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.