Spelar det någon roll vem på Migrationsverket som handlägger eller fattar beslut i ett asylärende?

Migrationsverketskylt mot röd tegelvägg.

Foto: Mostphotos

Den frågan har en grupp forskare studerat med hjälp av registerdata från Migrationsverket och Statistiska centralbyrån (SCB). Resultatet publiceras i en ny Delmi-rapport och visar att tjänstepersoners kön, erfarenhet, utbildningsbakgrund eller födelseland inte påverkar asylbeslutens utfall.

Porträtt Henrik Andersson

Henrik Andersson. Foto: Mikael Wallerstedt.

I Delmi-rapporten Vilka är Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare och har det någon betydelse? har forskarna Henrik Andersson, Kristoffer Jutvik och Linna Martén analyserat omkring 55 000 förstagångsansökningar om asyl samt 814 handläggare och beslutsfattare vid Migrationsverket under perioden 2020–2023.

Rapporten bygger på detaljerade registerdata och ger en unik bild av vilka som arbetar med asylprövning i Sverige. Syftet är att bidra med ny kunskap om hur asylprövningen fungerar i praktiken. Resultaten visar att gruppen handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket är högutbildad. Över 90 procent har minst tre års eftergymnasial utbildning och en tredjedel har juridisk examen. Omkring 70 procent är kvinnor och att knappt 20 procent är födda utomlands.

Ett centralt syfte med studien var att undersöka om tjänstepersonernas bakgrund samvarierar med beviljandegraden i asylärenden. Forskarna finner inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män, mellan jurister och personer med annan utbildningsbakgrund eller mellan mer och mindre erfarna handläggare.

– Resultaten ger ingen tydlig evidens för att de bakgrundsegenskaper vi studerat systematiskt påverkar benägenheten att bevilja en asylansökan. Det är ett viktigt resultat ur ett rättssäkerhetsperspektiv, säger Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi vid Uppsala Immigration Lab.

Däremot finner forskarna skillnader i handläggningstider. Mer erfarna tjänstepersoner har i genomsnitt längre handläggningstider, men mycket av skillnaden kan förklaras av att de oftare arbetar med mer komplexa ärenden. Studien visar också att handläggningstider varierar mellan olika ursprungsländer.

Forskarna rekommenderar därför fördjupade analyser av var i processen ärenden tenderar att fastna och hur arbetsbelastningen kan fördelas mer effektivt. Kortare handläggningstider skulle kunna gynna både de sökande och deras möjligheter till etablering i samhället, samtidigt som rättssäkerheten måste värnas.

Ulrika Wahlberg

Rapport och Policy brief

Omslag Delmi-rapporten Vilka är Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare och har det någon betydelse?

Rapporten och Policy briefen Vilka är Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare och har det någon betydelse? finns att ladda ner på Delmis webbplats.

Vilka är Migrationsverkets handläggare och beslutsfattare och har det någon betydelse?

Poddavsnitt

Lyssna på Delmi-podden där forskarna Henrik Andersson och Kristoffer Jutvik medverkar och berättar om resultaten i rapporten.

Beslut i asylärenden: spelar handläggare eller beslutsfattares bakgrund roll för utfallen?

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin