Ny forskning från Uppsala universitet: Kroppens signaler under graviditeten kan hjälpa oss att förutsäga psykisk ohälsa efter förlossningen
Doktorand Allison Eriksson tillsammans med opponent Clare McCormack vid disputationen på Uppsala universitet. Foto: Kristina Lundgren
Postpartumdepression och ångest drabbar upp till var femte nybliven mamma – men dagens metoder för att identifiera risk bygger nästan uteslutande på självskattning. Nu visar ny forskning från Uppsala universitet att kroppens egna signaler under graviditeten kan ge viktiga ledtrådar om vem som riskerar att drabbas.
Kroppens reaktioner som ledtrådar
I sin avhandling vid Medicinska fakulteten har Allison Eriksson undersökt om kroppsliga reaktioner kan hjälpa till att förutsäga risken för depression och ångest efter förlossningen. Hon har särskilt tittat på:
- Hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) – variationen i hjärtslagen
- Sensorimotorisk gating (PPI) – hjärnans förmåga att sortera bort oviktig information
- Pupilldilatation (PD) – hur pupillen reagerar på ljus och intryck
Studien bygger på data från två svenska forskningsprojekt med över 200 gravida kvinnor.
Ett komplement till dagens metoder
– Vi vet att självskattningsformulär fungerar bra för många, men de missar ofta kvinnor som inte själva upplever eller rapporterar symptom under graviditeten, säger Allison Eriksson. Hon menar att fysiologiska mått kan ge en mer objektiv bild av stressystemens funktion och därmed hjälpa till att identifiera dold sårbarhet.
Små men lovande resultat
Resultaten visar att vissa fysiologiska mått – särskilt HRV och PPI – kan bidra till att förbättra förutsägelsen av postpartumdepression, särskilt hos kvinnor som inte visade några tecken på psykisk ohälsa under graviditeten. Pupilldilatation visade distinkta mönster för depression och ångest, men tillförde inte någon signifikant förbättring i prediktionsmodellerna.
– Jag tror framför allt att HRV är ett relevant och acceptabelt mått i arbetet med kvinnorna, säger Allison Eriksson. Det är ett exempel på hur ny teknik kan användas för att utveckla icke-invasiva metoder som ger en mer objektiv bild av psykisk sårbarhet. Med större studier kan vi bygga vidare på detta och utveckla framtida system för beslutsstöd inom mödravården.
Vägen framåt: teknik och etik
Avhandlingen lyfter också fram möjligheten att använda bärbar teknik för att mäta HRV och pupillreaktioner i vardagsmiljö, vilket skulle kunna integreras i mödravården. Samtidigt betonas vikten av etisk hantering – att kvinnor informeras, ges valmöjligheter och får tillgång till stöd om risk identifieras.
Studien inom ramen för WOMHER
Studien har genomförts vid forskarskolan WOMHER, där 16 doktorander från olika discipliner forskar om kvinnors psykiska hälsa. Några har redan disputerat, medan andra fortfarande arbetar med sina avhandlingar.
Text: Johanna Schuster
Doktorand Allison Eriksson och Clare McCormack under disputationen vid Uppsala universitet. Foto: Kristina Lundgren
Om WOMHER – Uppsala universitets centrum för kvinnors psykiska hälsa
WOMHER är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum vid Uppsala universitet som stärker kvinnors psykiska hälsa som en mångfacetterad, strukturell och tvärvetenskaplig utmaning. Centrumet arbetar för att:
- Öka kunskapen om kvinnors psykiska hälsa
- Främja och leda forskning av hög kvalitet och relevans
- Erbjuda kompetensutveckling och utbildning anpassad till olika intressenter
- Driva samverkan på lokal, nationell och internationell nivå