Popular Science Presentation
Only available in Swedish.
Dr Žigaitė’s forskning ägnas åt att få förståelse för den kemiska sammansättningen av tänderna och relatera det till djurets fysiologi, ekologi och miljö. Živilė använder geokemiska data för att undersöka såväl moderna som utdöda grupper av akvatiska ryggradsdjur med avseende på ekologisk anpassning i ett evolutionärt och paleomiljö-perspektiv. Živilė inriktar sig särskilt på tändernas biomineral (bioapatit). Hon försöker förstå hur mineralernas kemiska sammansättning, syreisotoper i synnerhet, återspeglar de fysiologiska och omgivande miljöförhållandena. Syreisotoper är kända för att vara särskilt kemiskt stabila och kan hållas oförändrade i fossil genom miljontals år.
Det är känt att isotopsammansättningen av syre i fisktänder speglar den omgivande vattenkemin, inklusive syreisotopsammansättning, som i sin tur reflekterar vattnets salthalt och temperatur. Därför kan extrahering och mätning av syreisotopkompositioner från fossila hajtänder bidra till att återskapa gamla miljöförhållanden, såsom temperatur, vilket i sin tur gör det möjligt att spåra tidigare klimatförändringar. Men förutom att spegla den fysiska miljön, beror tandkemin också på arters biologi och fysiologi, och när det gäller fossila tänder kan det också ske en geologisk förändring av den ursprungliga kemiska sammansättningen.
Dr Žigaitės forskning syftar därför till att svara på dessa vetenskapliga tvetydigheter genom att identifiera och skilja mellan miljörelaterade och fysiologiska faktorer för den kemiska mineralsammansättningen hos levande ryggradsdjur, och geo-kemiska övertryck av fossila biomineraler. De viktigaste målen för Živilės arbete inkluderar upprättande av isotop- och elemensignaturer i tänders biomineral som oberoende och tillförlitliga kemiska indikator för ett djurs fysiologi, ekologi och miljö. Hennes forskning om fossila tänder syftar till att fastställa geokemiska ledtrådar till förändringar i tidigare havsvattenkomposition och i förlängningen slutsatser om paleoekologi och palaeoklimat. Med tanke på effekterna av den globala klimatförändringen och det resulterande stora behovet att förstå utvecklingen och miljön i det förflutna, är resultatet av detta arbete viktigt både för grundforskning och tillämpad forskning, och för tidigare och framtida förutsägelser om klimat- och miljöförändringar.