Mellan vardag och vetenskap – lärare delade erfarenheter av forskningscirklar

På FoSam-dagen både lyftes och problematiserades forskning som grund för skolans praktik. Lärare från två kommuner delade erfarenheter från de forskningscirklar som bedrivits under läsåret 2024/25, och författaren och forskaren Emma Frans talade om hur vi kan förhålla oss till vetenskap och påstådda experter i en tid av informationsöverflöd.

Forum för skolsamverkan har under flera år byggt kunskap om forskningscirkeln som form för lärande och professionsutveckling. Den tycks erbjuda en fungerande modell och ett ofta svårfunnet utrymme för lärare och skolledare att studera sin egen, vardagsnära praktik, med universitetets forskare som vägledare.

– Vi fortsätter att forma forskningscirklar i lite olika skepnader och utifrån olika frågeställningar. Gång på gång träffar vi inspirerade deltagare som har haft behållning av att få forskningens perspektiv på sådant som de möter i sin undervisning eller i andra delar av verksamheten. Det är spännande att lyssna på dagens presentationer, säger Anna Brunner Cederlund, projektkoordinator.

Erfarenheter från tre forskningscirklar

De tre forskningscirklar som presenterades på FoSam-dagen har pågått under läsåret 2024/2025 i samverkan mellan Uppsala universitet och Uppsala och Sigtuna kommun. I varje cirkel har en grupp lärare studerat ett specifikt område i den egna undervisningen, med utvald forskningslitteratur som grund för observationer och interventioner.

Forskningscirklar 24/25:

• Hållbarhet som existentiell, politisk och emotionell utmaning i undervisning
• Läromedelsbruk
• Litteraturhistoriedidaktik med fokus på äldre texters plats i litteraturundervisningen

Malin Bergman, Maria Crewe och Alva Fransson - två högstadielärare i svenska och en skolbibliotekarie i gymnasiet - ser tillbaka på arbetet i sin forskningscirkel om litteraturhistoriedidaktik.

– Vi har provat olika sätt att jobba med historiska texter och undersökt framför allt attityden till äldre texter, både hos oss lärare och hos eleverna. En lärdom är att våga närma sig sådant som är utmanande, och inte hela tiden möta eleverna i deras vardag och i sådant som är nära dem. Jag har höjt ribban ganska rejält för deras skull, säger Alva Fransson.

I undervisning och i bokprat på biblioteket har de låtit eleverna läsa äldre texter med olika ingångar. Dels med själva texten i fokus och utan kunskap om historisk kontext, dels med förförståelse för den litteraturhistoriska bakgrunden. De har sedan tittat på elevernas inställning och engagemang beroende på vad de fått veta.

– Vi har egentligen sett att det går bra att börja från båda håll – i texten eller i historien. Eleverna tar fasta och är nyfikna på den historiska kontexten och tycker kanske att den väger lite tyngre i ett skolsammanhang. Huvudsaken är att det litteraturhistoriska perspektivet kommer in någonstans, så att det inte blir en löst liggande text, konstaterar de.

Gruppen har haft stor hjälp av forskningscirkelledaren Jonas Johansson, adjunkt vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi.

– Vi hinner inte själva leta upp aktuell forskning samtidigt som vi ”bara” jobbar, så det hade inte funkat utan ledare. Genom cirkeln har vi fått möjlighet att komma ifrån vardagen i skolan, läsa forskning och verkligen sitta ner och prata tillsammans. Det har varit skönt att kunna återkomma till ett ämne flera gånger under en längre period.

Emma Frans om att lyssna på experterna

Den kända forskaren och folkbildaren Emma Frans var särskilt inbjuden att föreläsa utifrån sin bok ”Expertparadoxen”. Hon talade om vad som händer med vårt förtroende för forskning i de falska nyheternas tidevarv, när det är svårt att veta om vetenskapliga rön ens är vetenskapliga. Kan man fatta kloka beslut baserade på experternas olika utsagor? Hur håller man sig som lärare uppdaterad utan att svepas iväg av varje ny studie?

Emma Frans summerade:

– Det är svårt att återkalla felaktig information, speciellt när den kommer från någon vi uppfattar som en auktoritet. Vi kan se experter som guider, men ska vara försiktiga med att lita på enskilda forskningsresultat. Det gäller att skapa sig en överblick och undersöka om det finns vetenskaplig samsyn.

Andrea Dahlkild