Forskningsprojekt
Searching for Flexibility: Technological pathways and user perspectives on a sustainable energy transition on Gotland
Gotland är en av de regioner i Sverige som upplever kapacitetsbrist i elnätet, vilket innebär att en mer effektiv användning av elnätet är avgörande för att möjliggöra elektrifiering och öka andelen förnybar el. Mot denna bakgrund är projektets övergripande mål att undersöka behovet och potentialen för flexibilitet i energisystemet på Gotland, samt de resulterande konsekvenserna för en snabb energiomställning. Två doktorander kommer att ta sig an denna samhällsutmaning utifrån två olika, men av varandra starkt beroende, perspektiv inom ramen för Uppsala universitets forskarskola inom hållbar utveckling (GRASS).
Projekttid: augusti 2025 – juli 2029
Projektledare: Simon Davidsson Kurland, Institutionen för geovetenskaper
Huvudsaklig finansiär: Uppsala universitets forskarskola inom hållbar utveckling (GRASS), Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik och Institutionen för geovetenskaper
Projektdeltagare och samarbetspartners: Energicentrum Gotland
”Nisch-projektet” - Identifikation av distinkta kundsegment på elmarknaden, deras optimala anpassning till denna marknad, samt av de drivkrafter och hinder som kan påverka deras anpassning
En resurseffektiv bebyggelse kräver engagemang hos elkonsumenter, men försök att påverka dem i denna riktning baseras ofta på förenklade analyser, som t ex antar att elkonsumenter har likartade förutsättningar när det gäller drivkrafter och hur de träffas av en prissignal. Ett alternativ är att se elmarknaden som bestående av distinkta nischer, där såväl den mest effektiva åtgärden, hur man svarar på en prissignal, och vilka drivkrafter och barriärer som finns, kan vara väldigt olika. I projektet använder vi statistiska algoritmer för att identifiera nischer av elkonsumenter på bas av data från elkonsumtion, för att i varje nisch fastställa i) vilka behov av styrning som finns i lokala elnätet och vad som bidrar till en mer resurseffektiv bebyggelse; ii) hur prissignalerna träffar elkonsumenterna; iii) vilka drivkrafter och hinder som föreligger, samt iv) i vilket stadium de är avseende att ändra sitt beteende i önskad riktning. Policyåtgärder kan då anpassas bättre efter situationen.
Projekttid: March 2024 – December 2028
Projektledare: Peter Juslin, Institutionen för psykologi
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Resurseffektiv bebyggelse
Projektdeltagare och samarbetspartners: USER och Göteborg Energi
Elbilsförare i förarsätet – smart laddning ur ett användarperspektiv
Projektets syfte är att utveckla och testa kommunikations- och styrteknik samt kombinerade parkerings- och laddtariffer samt en därmed relaterad mobilapplikation för publik smart och dubbelriktad laddning. Utveckling och pilottester genomförs i ett laboratorium och vid en laddstation på Uppsala universitet. De påföljande fälttesterna genomförs i ett mobilitetshus med smarta laddstolpar, solceller och energilagring. Som ett led i utvecklingsprocessen är syftet även att öka kunskapen om ekonomiskt- och socialpsykologiska samt juridiska faktorer som påverkar elbilförares benägenhet och möjlighet att engagera sig i smart och dubbelriktad laddning. Utvecklingen inspireras av användarcentrerad design och frågeställningarna adresseras tvärvetenskapligt med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Projektet genomförs i nära samverkan mellan akademi, privat och offentlig sektor. Målet med projektet är att bana väg för elbilsförare som leverantörer av flexibilitet i lokala elnät.
Projekttid: januari 2025 – december 2027
Projektledare: Cajsa Bartusch, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Hållbara transportsystem
Projektdeltagare och samarbetspartners: USER, Institutionen för elektroteknik, Juridiska institutionen, Institutionen för kemi – Ångström, RISE, STUNS Energi, Uppsala Parkering, ChargeNode
Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna, programperiod II
I forskningsprogrammet “Resistans och effekt - om smarta elnät för de många människorna” adresseras samhällsvetenskapliga frågor om elsystemet och dess omställning samt bidrar till utvecklingen av nya strategier, regleringar och policys. Under den andra programperioden är bostaden fokus och utgångspunkt för studier om elanvändningen i vardagen, som inkluderar sociala, tekniska, ekonomiska och politiska perspektiv. Den forskning som USER bedriver inom programmet adresserar prissignaler och styrmedel för ökad flexibilitet i användarledet och målkonflikter i det avseendet. De primära styrmedlen för ändamålet är dynamiska elnätstariffer och elhandelsavtal. I kölvattnet av energikrisen har elkonsumenternas medvetenhet ökat, liksom motivationen att vara en del av lösningen. Det finns dock faktorer som hotar att bromsa den utvecklingen, t.ex. motverkande prissignaler från effekttariffer och spotpriset samt bristen på standardisering inom en rad områden. Samtidigt är elkonsumenter en heterogen grupp med olika behov, förutsättningar och vilja att delta. Mot den bakgrunden adresserar vi bland annat följande frågeställningar:
Hur kan vi utforma en ändamålsenlig prissignal, som både reflekterar den momentana kapaciteten i elnätet och det aktuella spotpriset?
Hur kan vi utforma standardiserade lösningar och prismodeller för ökad efterfrågeflexibilitet, som samtidigt är skräddarsydda för olika segment av elkonsumenter?
Vilken uppfattning har elkonsumenter om olika aktörers respektive roller och ansvar i energiomställningen och framtidens klimatsmarta energisystem?
Kan en ny aktör - i form av en lokal, icke vinstdrivande och oberoende ”flex-koordinator” – bidra till att aktivera flexibilitetsresurser hos olika grupper av elkonsumenter?
Läs mer om programmet här: Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna - Linköpings universitet
Projekttid: januari 2025 – december 2027
Programledning: Programmet leds gemensamt av Cajsa Bartusch, Uppsala universitet; Cecilia Katzeff, KTH; Ulf Melin och Harald Rohracher, Linköpings universitet; Jenny Palm, Lunds universitet och Björn Sandén, Chalmers.
Huvudsaklig finansiär: Familjen Kamprads stiftelse inom programmet Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna
Resistance - Resilient electricity supply in Sweden: Towards a national crisis energy system
Vi står inför flera kriser samtidigt: vi har ännu inte sett slutet på effekterna av pandemin, vi är mitt uppe i en klimatkris och nu står vi också inför en energikris, delvis till följd av kriget i Ukraina. Det svenska energisystemet är ett välbyggt system med hög motståndskraft, men kan vara sårbart när delar av systemet kollapsar. Vid en kris är det möjligt att mängden tillgänglig el snabbt sjunker. Hur sårbart är vårt system vid en kris? Hur mycket el kan vi spara genom att minska vår komfortnivå? Och hur villiga är människor att offra en del av sin komfort för att stödja energisystemet i kristider? Forskare från Försvarshögskolan och Uppsala universitet kommer att samarbeta i ett försök att besvara dessa frågor i fyra olika krisscenarier. Resultaten av detta projekt kommer att stödja uppbyggnaden av ett mer motståndskraftigt elsystem i Sverige, med bättre beredskap inför framtida energikriser.
Projekttid: januari 2024 – december 2026
Projektledare: Vera van Zoest, Försvarshögskolan
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Framtidens elsystem
Projektdeltagare och samarbetspartners: USER och Försvarshögskolan
UniFlex - Unison prissignal för ökad flexibilitet
Efterfrågeflexibilitet spelar en nyckelroll för omställningen till ett mer hållbart elsystem, där efterfrågeflexibilitet kan skapa nytta på flertalet sätt. Idag är det framförallt elpriser som erbjuds som styrsignal till elkonsumenter som vill bidra med flexibilitet, medan elnätstariffen sällan synliggörs för kunden, vilket kan komplicera för elkonsumenter att bidra med ökad flexibilitet. Det här projektet utgör en förstudie till en större pilotstudie. Det syftar till att utveckla ett unisont ekonomiskt incitament som främjar ökad efterfrågeflexibilitet i form av en timbaserad prissignal som beaktar både elnät- och elmarknadsnytta. Utvecklingen av prissignalen kommer att ske genom att beakta hur framåtblickande- och residualkostnader kan fördelas med hänsyn till elkonsumentens nätanvändning, grad av flexibilitet, samt nyttjande av teknik och tjänster som mikroproduktion och energilagring.
Projekttid: mars 2025 – december 2025
Projektledare: Cajsa Bartusch, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik
Huvudsaklig finansiär: Energiforsk inom programmet Elnätens hållbara teknikutveckling och digitalisering
Projektdeltagare och samarbetspartners: USER, Sala-Heby Energi, Sweco och Ngenic
Public Acceptance of Policies for Energy Efficient Buildings
Projektets syfte är att syntetisera befintlig forskning om allmänhetens acceptans för åtgärder för ändamålet minskade koldioxidutsläpp från byggnader. Oavsett om målet är energieffektivitet eller efterfrågeflexibilitet, beror deras framgång ytterst på de berördas acceptans och engagemang. Studien baseras på två pelare – 1) En syntes av allmänhetens acceptans av energirelaterade ingrepp i byggnader 2) En översikt av metodologiska tillvägagångssätt vid studier om allmänhetens acceptans som kan tillämpas i kontexten energieffektivitet i byggnader. Den första pelaren syftar till att identifiera och belysa kunskapsluckor och forskningsfrågor för kommande studier, medan den andra syftar till att tillhandahålla en "verktygslåda" som underlättar framtida forskning i studiet av dessa frågor. I kombination syftar dessa uppgifter till att lägga grunden för studier om hur man kan främja allmänhetens acceptans av åtgärder som förbättrar byggnaders energiprestanda.
Projekttid: januari 2025 – december 2025
Projektledare: Fouad El Gohary, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Resurseffektiv bebyggelse
Projektdeltagare och samarbetspartners: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik och Institutionen för psykologi