Avslutade forskningsprojekt
FlexAbility - Potential, värde och målkonflikter för nya flexibilitetsresurser
Projektet avser att kartlägga tre saker i) den tekniska, ekonomiska och sociala flexibilitetspotentialen; ii) det värde och den påverkan som flexibilitet kan ge på det lokala elnätet; samt iii) hinder och incitament för aktörer som vill bidra med flexibilitet på olika marknader. Projektet kommer även analysera olika aktörers incitament, hur olika användningsområden för flexibilitet samspelar samt vilka målkonflikter som finns mellan dessa. Projektet förväntas bidra med ny kunskap, underlätta investeringsbeslut och analyser, frigöra mer flexibilitet till elsystemet samt bidra till att flexibilitetsresurser utnyttjas mer effektivt. Projektet är ett tvärvetenskapligt samverkansprojekt mellan akademi och bransch. Nära knutet till projektet finns en referensgrupp med deltagare från hela värdekedjan för flexibilitet, och stort fokus kommer att läggas på att diskutera och kommunicera resultat och inriktning med relevanta målgrupper löpande under projektets gång.
Projekttid: oktober 2023 – september 2025
Projektledare: Anna Wolf, Power Circle
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Framtidens elsystem
Projektdeltagare och samarbetspartners: Power Circle, PlexiGrid, Ellevio och USER
UppFlex - ett samlat (aktörs-) grepp om kapacitetsutmaningen i Uppsalaregionen
Projektets mål är att utveckla och teoretiskt testa olika affärsmodeller för aktivering av flexibilitetsresurser och efterfrågeflexibilitet. Det genomförs i samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor, vilket innebär att utvecklingen tar såväl affärsmässiga- och tekniska villkor som olika nyckelaktörers behov och preferenser i beaktande. Utvecklingen omfattar marknadsmässigt köp av elnätskapacitet och abonnemangsbegränsning på flexibilitetsmarknader, bilaterala avtal och elnätstariffer samt eventuella konceptidéer avseende innovativa affärsmodeller för samma ändamål som uppstår under projektets gång. Som ett led i utvecklingsprocessen är syftet även att öka kunskapen om privata, kommersiella och offentliga aktörers förhållningssätt till kapacitetsbristen i elnäten, flexibilitetsleverantörers och aggregatorers drivkrafter och hinder att vara en del av lösningen samt ändamålsenlig utformning av flexibilitetsmarknader och affärsmodeller för ökad flexibilitet i användarledet.
Projekttid: april 2023 – juni 2024
Projektledare: Cajsa Bartusch, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Människa, energisystem och samhälle, MESAM
Projektdeltagare och samarbetspartners: USER, Vattenfall Eldistribution, Power Circle och STUNS Energi
Hållbar eller segregerad? Energigemenskaper för en bred hållbar energiomställning
Energigemenskaper (EG-er) är ett begrepp som är under utveckling och som fått bred uppmärksamhet av beslutsfattare. Begreppet EG används för att beskriva ett nätverk av lokala producenter och konsumenter, och finns i olika former inklusive vad EU-kommissionen kallar ”medborgarenergigemenskaper” respektive ”förnybara energigemenskaper”. En utmaning är att teknik för förnybar energi inte är jämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper, vilket leder till gentrifiering, segregation och kan dessutom i förlängningen leda till allvarliga konflikter.
Projektets syfte är att öka kunskapen om hur EG-er kan användas som redskap för att planera för en mer inkluderande, jämlik och effektiv energiomställning. Våra mål är att ta fram ny kunskap om 1, avsikter, möjligheter och strategier bland nyckelaktörer inom offentlig politik och planering att styra och organisera EG-er, 2, interna villkor, möjliggörare och hinder för skapande och organisering av EG-er, 3, möjligheter och risker hos EG-er att reducera energisegregation. Vi kommer även att utveckla praktiska råd för samhällsplanerare och därmed bidra till ökad kvalitet i beslutsfattandet vad gäller energiomställningen i Sverige.
Projektet involverar forskare inom samhälls- och teknikvetenskaper vid Uppsala universitet och samhällsplanerare vid Uppsala kommun. Tillsammans kommer vi undersöka möjligheter, begränsningar och komplikationer vad gäller EG-er.
Projekttid: september 2021 – augusti 2025
Projektledare: Klas Palm
Huvudsaklig finansiär: FORMAS inom Nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande
Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Institutet för bostads- och urbanforskning och Uppsala kommun
Samarbetspartners: STUNS Energi
Utvärdering av covid-19-pandemins effekter på konsumtionsmönstret i den privata, offentliga och kommersiella sektorn i Sverige
Covid-19-pandemin har haft drastiska effekter på vårt sätt att leva. På grund av restriktioner och rekommendationer har många människor ändrat sina vanor. Som ett led i den plötsliga flytten till hemmakontoret sker det troligen även en omfördelning av elanvändningen mellan privata, offentliga och kommersiella sektorer. Samtidigt kan hushålls dagliga elkonsumtionsmönster förändras när människor blir mer flexibla i sina dagliga rutiner. Att förstå dessa förändringar är av stor betydelse, eftersom de påverkar belastningen på elnätet samt byggnaders krav för en hållbar energiomställning. I denna studie kvantifierar vi i vilken utsträckning covid-19-pandemin har lett till förskjutningar i elkonsumtionsmönstren i de olika sektorerna i Sverige. Vidare genomför vi en undersökning för att förstå orsakerna bakom dessa förändringar, samt framtidsperspektiv utifrån invånarnas, företagens och statliga myndigheters intentioner för en post-pandemisk era.
Nyhetsartikel om projektet på E2B2:s hemsida
Projekttid: januari 2022 – juni 2023
Projektledare: Vera van Zoest
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet E2B2
Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik samt Institutionen för informationsteknik
Samarbetspartners: Ellevio
Användarnas roll i implementeringen av smarta elnät
Projektet fokuserar på elkonsumenternas och prosumenternas roll i det smarta elnätet. Omställningen till ett hållbart energisystem både påverkar och ställer krav på elanvändare. Det måste således skapas förutsättningar för dem att, direkt eller indirekt, medverka till en effektivare och flexiblare elanvändning samt att bidra med egenproducerad el. Mot den bakgrunden är det övergripande syftet med projektet att bedöma potentialen och betydelsen av olika incitament i dessa avseenden, att öka kunskapen om elkonsumenters och prosumenters drivkrafter och hinder i sammanhanget samt att studera deras behov av återkoppling och tekniska lösningar i form av produkter och tjänster för ändamålet. Projektet genomförs inom ramen för en rad olika samverkans- och demonstrationsprojekt avseende smarta elnät med partners från akademi, offentlig sektor och näringsliv.
Projekttid: April 2019 – mars 2024
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Familjen Kamprads stiftelse inom programmet Resistans och effekt – om smarta elnät för de många människorna https://smartgridsforthemany.se/
Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik samt Institutionen för psykologi på Uppsala universitet, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH, Internationella miljöinstitutet på Lunds universitet och Institutionen för Tema – Tema teknik och social förändring på Linköpings universitet
Samarbetspartners: STUNS Energi, Sustainable innovation, Ngenic, Upplands Energi, Stockholms stad, Ellevio och Bright
Privata, kommersiella och offentliga elkonsumenter som flexibilitetsresurs
Kapacitetsbristen i elnäten hotar att bromsa samhällsutvecklingen. En bidragande lösning på problemet anses vara en ökad flexibilitet i användarledet. Den tekniska potentialen är känd, men kunskapen om elkonsumenters medvetenhet och acceptans i det här sammanhanget är mycket begränsad. Mot den bakgrunden syftar projektet till att öka kunskapen om den psykologiska och socioekonomiska potentialen för, samt privata, kommersiella och offentliga elkonsumenters drivkrafter och hinder att bidra med, efterfrågeflexibilitet samt vilken roll informationskampanjer, energirådgivning, individuell återkoppling och effekttariffer kan spela i det avseendet. De teoretiska ansatserna härrör från disciplinerna psykologi och social marknadsföring, medan den empiriska utgångspunkten utgörs av ett samverkansprojekt mellan ett lokalt elnätsbolag och en kommun.
Projekttid: januari 2021 – juni 2023
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet SamspEL
Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik samt Institutionen för psykologi på Uppsala universitet
Samarbetspartners: Ellevio och Bright
Autoflex – automatisk flexibilitets påverkan på kapacitetsutmaningen och effekttaxan
Sveriges energisystem behöver anpassas till ett nytt energilandskap präglat av förnybar produktion, decentraliserad distribution och efterfrågeflexibilitet. En av de största utmaningarna är att implementera ändamålsenliga system och incitament för vanliga elkonsumenter att bidra med flexibel elanvändning. Projektet innebär att akademi och industri samarbetar med invånarna i Sala för att identifiera existerande hinder för automatisk efterfrågeflexibilitet och ta fram strategier för att överbrygga dessa. Projektet kommer att studera acceptans och effekt av automatiserade flexibilitetsprogram ur både kund- och systemperspektiv, ta fram underlag för vägledning av nätbolag vid implementering av effekttariffer, empirisk påvisa att kapacitetsutnyttjandet kan öka med minst 15% utan fysiska nätinvesteringar samt kartlägga hur valet av optimeringsstrategi påverkar utfallet för elkonsumenter och elnätet. Projektet bidrar därmed till en ökad kunskap om den tekniska, ekonomiska och sociala potentialen med automatisk efterfrågeflexibilitet.
Projekttid: januari 2021 – juni 2023
Projektledare: Björn Berg, Ngenic
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet SamspEL
Projektdeltagare: Ngenic, STUNS Energi, Sweco Energuide, Sala-Heby Energi Elnät, HESAB och Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet
Samarbetspartners: Ngenic, STUNS Energi, Sweco Energuide, Sala-Heby Energi Elnät, HESAB och Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet
Användarcentrerad design av digitala tjänster för ökad efterfrågeflexibilitet
Projektets övergripande syfte är att främja efterfrågeflexibiliteten bland hushåll genom att utveckla och testa två olika designkoncept för ändamålet: realtidsåterkoppling som tillgodoser behoven hos elnätskunder med effektbaserade prismodeller och prosumenter med solceller. Studien är empirisk och genomförs inom ramen för ett samverkansprojekt i Älvsjö, som inkluderar akademi, näringsliv och offentlig sektor. Med hjälp av metoder för användarcentrerad design involveras projektets samtliga målgrupper i utvecklingen av designkoncepten, som därmed bottnar i deras vardag. Som ett led i den processen är målet att öka kunskapen om hur klimatrelaterad, målbaserad, normativ samt apparat- och aktivitetsspecifik återkoppling kan utformas för att öka medvetenheten och främja beteendeförändringar.
Projekttid: januari 2021 – december 2022
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Design för energieffektiv vardag
Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet, STUNS Energi och RISE
Samarbetspartners: Ellevio
Dansmästaren – dansar elbilsägare efter det lokala elnätets pipa?
Projektet syftar till att öka kunskapen om elkonsumenters syn på sin egen roll i framtidens hållbara energisystem och fokuserar därvidlag på deras drivkrafter och hinder att bidra till upprätthållandet av balansen mellan tillgång och efterfrågan på eleffekt i lokala elnät, samt huruvida dessa varierar med socioekonomiska faktorer. Den empiriska utgångspunkten för studien är mobilitetshuset Dansmästaren, som förväntas utgöra en del av lösningen på kapacitetsbristen i Uppsala. Den tekniska flexibilitetspotentialen i fastigheten omfattar en solcellsanläggning, ett batterilager och hundra stationer för elbilsladdning med V2G-teknik. Målet med projektet är att - med ett tvärvetenskapligt angreppssätt som kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder - estimera den socioekonomiska potentialen för elbilsägare att agera flexibilitetsresurs i lokala elnät samt att utveckla en prismodell och mobilapplikation som främjar flexibilitet i efterfrågan på el för ändamålet elbilsladdning.
Projekttid: januari 2021 – september 2022
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet SamspEL
Projektdeltagare: Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet, STUNS Energi och RISE
Samarbetspartners: Uppsala Parkerings AB
On, off eller mittemellan i flerbostadshus
Det övergripande målet med projektet är att öka kunskapen om passiva prosumenters roll i det smarta elnätet och att utveckla en modell för bedömning av de miljörelaterade konsekvenserna av lokala energisystem med solelproduktion och energilagring. Den empiriska utgångspunkten är ett mikronät med en grupp fastigheter som omfattar ett mindre antal hyreslägenheter, ett dagis, ett gruppboende, ett äldreboende och ett fastighetsskötarkontor med elbilsladdning. Syftet med projektet är att studera om och i så fall hur de som bor och arbetar i mikronätet interagerar med det i den meningen att de bidrar till att optimera egenanvändningen av solelen samt vilken effekt ekonomiska incitament och återkoppling på energianvändningen och dess miljöbelastning har på efterfrågeflexibiliteten.
Projekttid: September 2017 – december 2019
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet SamspEL
Projektdeltagare: Avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper, Institutionen för psykologi, RISE Interactive och avdelningen för Industriell ekologi på Institutionen för hållbar utveckling, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH
Samarbetspartners: Eksta Bostads AB och Ferroamp AB
Film
Intervju med doktoranden Isak Öhrlund om projektet On, off eller mittemellan
Holistiska affärsmodeller och IT-tjänster för prosumenter
Ändamålet med projektet är att öka kunskapen om elkonsumenters behov av information och återkoppling när de blir prosumenter samt att utveckla affärsmodeller och IT-tjänster som gör det lättare för dem att vara aktiva i det smarta elnätet. Målet är ytterst att öka andelen mikroproduktion med solceller i energisystemet genom att utveckla ett holistiskt koncept med affärsmodeller, informationspaket, adekvata elnätstariffer och elhandelsavtal samt ändamålsenliga IT-tjänster, som förenklar den process som föregår en investering i solceller samt underlättar och optimerar den dagliga driften av desamma ur prosumentens perspektiv.
Projekttid: Juli 2015 – juni 2018
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad inom samverkansprogrammet Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende (E2B2) samt STandUP for Energy
Projektdeltagare: Avdelningarna Industriell teknik och Fasta tillståndets fysik på Institutionen för teknikvetenskaper, Institutionen för psykologi, forskargruppen Green Leap på KTH samt Transformator Design
Samarbetspartners: Sala-Heby Energi, HESAB, Kraftpojkarna och Svenska Energigruppen
Marknadsstyrd eltariff inom eldistribution
Projektet syftar till att följa upp implementeringen av en marknadsstyrd effekttariff i kundsegmentet 35-63A - som framför allt omfattar bostadsrättsföreningar, lantbruk, restauranger, tvätterier och små industrier, såsom snickerier och mekaniska verkstäder - genom att studera dess effekt på lastkurvan, kundernas uppfattning om och förståelse för den, de ekonomiska konsekvenserna av den för nätägaren och kunderna, dess korrelation med spotpriset, potentialen att öka dess tidsupplösning till timnivå, möjligheten att öka kundernas ekonomiska incitament med en kostnadsbaserad energiskatt samt att bedöma dess potential i övriga kundsegment.
Projekttid: Februari 2017 – januari 2018
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Energiforsk inom programmet Smarta elnät
Projektdeltagare: Avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper
Samarbetspartners: Sandviken Energi, Gävle Energi och övriga elnätbolag som omfattas av nätverket Elinorr
Marknadsbaserade styrmedel i bostadssektorn
Avsikten med projektet är att estimera energieffektiviserings- och besparingspotentialen avseende elanvändningen i bostadssektorn hos affärsmodeller för ökad förbrukningsflexibilitet och individuell feedback, kvantifiera de ekonomiska och miljörelaterade konsekvenserna av desamma samt att öka kunskapen om elkonsumenters drivkrafter och incitament för effektivare elanvändning.
Projekttid: Oktober 2013 – juni 2017
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten inom programmet Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende samt STandUP for Energy
Projektdeltagare: Avdelningarna Industriell teknik och Fasta tillståndets fysik på Institutionen för teknikvetenskaper samt Institutionen för psykologi
Samarbetspartners: Sollentuna Energi & Miljö, Boo Energi, Sala-Heby Energi, Hebygårdar, Svenska Energigruppen, esmart Scandinavia
Prosumenter och energimedvetenhet
Projektets övergripande syfte är att studera hur elkonsumenters energimedvetenhet påverkas av att de börjar producera el med solceller samt att identifiera eventuella ”överspillningseffekter”, i form av ändrade attityder och beteenden, inom andra energi- och miljörelaterade områden.
Projekttid: Januari 2016 – mars 2017
Huvudsaklig finansiär: Energimyndigheten och Energiforsk inom Solelprogrammet
Projektledare: Simon Strandberg, STUNS Energi
Projektdeltagare: STUNS Energi, avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper och Institutionen för psykologi
Elkonsumenters attityder, värderingar och incitament för ökad förbrukningsflexibilitet
Studien syftar till att öka kunskapen om hushålls drivkrafter för ökad förbrukningsflexibilitet, som kan ligga till grund för en ändamålsenlig segmentering av kunder med avseende på möjligheten att påverka effektuttaget samt utformningen av nya affärsmodeller, produkter och tjänster.
Projekttid: Januari – juni 2014
Projektledare: Cajsa Bartusch
Huvudsaklig finansiär: Elforsk, numera Energiforsk, inom programmet Smart Grids 2010-2014
Projektdeltagare: avdelningen Industriell teknik på Institutionen för teknikvetenskaper och Institutionen för psykologi
Samarbetspartners: Sollentuna Energi & Miljö och Boo Energi