Högre seminarium i nordiska språk med John Ankarström

Abstract

I mitt föredrag kommer jag att diskutera mitt avhandlingsprojekt, som är en undersökning av ett grammatiskt fenomen i svenskans historia. Studieobjektet är kilkonstruktionen, en regel i den fornsvenska grammatiken, som flyttar ett led till subjektets position, om denna är tom. Flyttningen är vanlig i subjektslösa relativsatser, som i (1) nedan:

(1) The vatn som iffwir æru [ _____ himblom]
’de vatten som är över himmelen’
(Pentateukparafrasen, 1330-tal)

Kilkonstruktionen liknar V2-regeln: den ser ut att vara en betydelselös, rent formell regel, som resulterar i verbets placering på andra plats efter bisatsinledaren. Kilkonstruktionen särskiljer sig dels genom att den tillämpas i bisatser, dels genom att fler kategorier kan bli kil än vad som kan flyttas till fundamentet, dels genom att kilkonstruktionen är helt optionell. Kilkonstruktionen försvinner i svenskan under 1600-talet (Platzack 1985), men bevaras i isländskan (Maling 1980).

Kunskapsobjektet för mitt avhandlingsprojekt är språket, betraktat som en inre, abstrakt kunskap hos människan — Chomsky’s (1986) I-språk — som både är individuell, i det att den handlar om individens eget språk, och universell, i det att individen föds med en kunskap om alla språk. Denna abstrakta kunskap kommer till uttryck i konkreta yttranden, E-språk, som utgör det empiriska materialet för min studie, i form av historiska texter från forn- och äldre nysvensk period.

För den generativa grammatiken, det vetenskapliga studiet av I-språket och dess uppbyggnad, är kilkonstruktionen intressant därför att den ifrågasätter ett grundläggande teoretiskt antagande: enligt Chomsky, Gallego & Ott (2019) måste syntaktisk flyttning motiveras av antingen semantiska eller fonologiska krav, men kilkonstruktionen verkar inte svara mot några sådana, åtminstone inte med en snäv definition av semantik. I mitt föredrag läggs därför stor vikt vid språkets grundläggande beståndsdelar: syntaxen, semantiken och fonologin och förhållandet mellan dem. Den väsentliga frågan är vad som möjliggör resp. begränsar den språkliga kreativiteten, dvs. förmågan att generera ett oändligt antal uttryck från ett ändligt antal element. Jag hoppas i mitt föredrag kunna visa hur studiet av kilkonstruktionen kan informera svaret på denna fråga.

REFERENSER

Chomsky, Noam (1986). Knowledge of language: Its nature, origin, and use. New York: Praeger. 307 s.

Chomsky, Noam, Ángel J. Gallego & Dennis Ott (2019). Generative grammar and the faculty of language: insights, questions, and challenges. I: Catalan Journal of Linguistics (Special Issue 2019), s. 229—261.

Maling, Joan (1980). Inversion in embedded clauses in Modern Icelandic. I: Íslenskt mál og almenn málfræði 2. Utg. av Höskuldur Þráinsson, s. 175—193.

Platzack, Christer (1985). Syntaktiska förändringar i svenskan under 1600-talet. I: Svenskans beskrivning 15. Utg. av Sture Allén, Jonas Löfström, Kerstin Nordenstam & Bo Ralph. Göteborg: Institutionen för nordiska språk, s. 205—221.