De vill stärka likvärdigheten inom förskolan med nytt verktyg

Målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta hälsoklyftorna inom en generation. En likvärdig förskola med hög kvalitet lyfts fram som en av nyckelfaktorerna. Men trots stora investeringar i förskola och barnhälsovård har skillnaden i svenska barns hälsa tvärtom ökat.

- Förskolan har som många andra samhällsfunktioner i uppgift att arbeta kompensatoriskt. Att jämna ut skillnaderna genom att ge mer resurser till de barn som har sämst förutsättningar. Och man ser att man inte riktigt nått dit, säger Olov Nordvall, universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi.

- Förskolor och BVC är jätteduktiga på att identifiera individuella utmaningar. Men om man vet vilka sårbarheter som finns på gruppnivå, då blir det enklare att fördela resurser och se vad man behöver göra på kommunal eller samhällelig nivå. Att kunna dra de stora breda penseldragen som ger effekt.

Tillsammans med Sofia Gjertsson, doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och forskargruppen CHAP - Child Health and Parenting, utforskar han möjligheterna att använda Early Development Instrument (EDI) i svensk förskola. Instrumentet som utgörs av webbaserade enkäter används i ett antal länder, däribland Kanada och Australien, och mäter sårbarheter på gruppnivå hos barn i förskoleålder inom fem domäner: fysisk hälsa, emotionell mognad, social kompetens, språk och kognitiv utveckling, kommunikationsförmåga och allmänbildning.

- De förskoleorganisationer som vi pratat med har uttryckt att det här är kunskap som finns på varje förskola. Förskollärarna kan sina barn och vet vem som har svårt med vad. Men det finns inget standardiserat verktyg eller struktur kring den här typen av information där man kan titta på en hel kommun eller jämföra med andra. Det saknas nationell statistik, säger Sofia Gjertsson.

Gotland och Skellefteå först ut

Hösten 2024 genomfördes en pilotstudie i tio förskolor på Gotland och i Skellefteå där en svensk version av instrumentet testkördes. Forskarna intervjuade lärare, rektorer och vårdnadshavare om acceptans, relevans och om att arbeta långsiktigt med EDI.

Tillsammans med förskollärarstudenter har de undersökt hur de fem domänerna stämmer överens med svensk läroplan för förskolan. Vilket de gör i stor utsträckning.

- Med hjälp av instrumentet kommer man kunna utvärdera huruvida man uppfyller målen i läroplanen. Det visar sårbarheter inom de här olika områdena och hjälper oss som forskare i vår återkoppling till förskoleorganisationen där vi kan ge rekommendationer. Man kanske ser att man har jättemycket problem med exempelvis språkutveckling. Ska man ta in en specialpedagog? Eller en logoped?, säger Sofia Gjertsson.

Både Olov och Sofia påpekar att förskolelärare och pedagoger kan läroplanen och vet vad de ska göra. Men att få ett verktyg som samlar kunskapen på systemnivå öppnar för nya möjligheter att kunna rikta insatser till utsatta grupper, till exempel de med låg socioekonomisk position, och till de behov som finns. Det som kallas principen om PU, proportionell universalism.

- Genom att kunna visa situationen för en ledning eller förtroendevalda så kommer man också kunna äska medel och fokusera resurser. Det kompensatoriska uppdraget blir så mycket vassare när man kan peka in, säger Sofia.

Diskussion om barnsyn och ordval

En utmaning som forskarna behövt hantera rör översättning av instrumentet. I Kanada och Australien finns en annan läroplanstradition än i Sverige med en mer målinriktad styrning och bedömning på individnivå. Under pilotstudien reagerade förskollärarna i testgruppen starkt på ordet ”dålig”, engelskans ”poor”, som var ett av svarsalternativen i enkäten. De ville istället prata om ”hög” respektive ”låg” förmåga. Inte heller om att barn ”är” på ett visst sätt. I Sverige är inställningen att barn beter sig trotsigt eller har en stark reaktion till något. Det finns inga trotsiga barn.

- Ett annat exempel rör läs- och skrivförmåga. Svensk förskola har inte som uppnåendemål att lära barnen läsa och skriva. Man lär sig alfabetet och en del siffror. Tillskillnad från Kanada där man har mer skolinriktade krav. Vi förväntar oss inte att fyraåringar ska kunna skriva. Det handlar återigen om olika förskoletraditioner, säger Olov.

- Målet med verktyget är inte att hitta dåliga barn eller dåliga barngrupper. Syftet är att utveckla det kompensatoriska uppdraget genom att hitta sårbarheter hos barnen. Det här har vi pratat mycket med förskolans personal om.

200 förskolor deltar

Under våren har en större datainsamling i Skellefteå, Solna, Järfälla och på Gotland inletts som pågår under resten av året. Totalt medverkar över 200 förskolor. Kommunerna får själva välja i vilken omfattning de vill delta. Datainsamlingen ska analyseras utifrån dess genomförbarhet och acceptans, vilket kommer resultera i en vetenskaplig artikel, samt presenteras på en internationell konferens i Helsingfors i höst.

Pilotstudien gav forskarna positiv feedback och tidigare farhågor om ökad administration för förskolans personal har försvunnit.

- Det är många frågor i instrumentet och det tar en stund för varje barn. Omkring 15 minuter. Men vi har fått en väldigt positiv respons. Både från förskollärarna som tycker att det är relevant och en naturlig del av deras tid för dokumentation. Och från ledningen som är villiga att investera den tiden. Detta är saker man skulle gjort i alla fall men nu gör man det i en mer strukturerad form, säger Sofia.

- Vi som forskare vill inte bidra till ökad administration och förpappring av verksamheten. Vi vill att förskollärarna ska göra kärnuppdraget. Om det inte blir någon förbättring ute i den faktiska verksamheten då har vi misslyckats, säger Olov.

Projektet fortsätter nu som en del av Sofias avhandling som till viss del fokuserar på vad kommunerna gör efter att de tagit del av informationen som instrumentet genererar. Här ska forskarna återkoppla så att kommunerna på ett bättre sätt kan ta sig an de sårbarheter som eventuellt finns i barngrupperna. Allt handlar om att samskapa.

- Vi vill hitta de goda exemplen på hur man har använt informationen för att utveckla verksamheten. Det kan vi också använda när vi rekryterar nya kommunerna i en andra omgång 2026. Att kunna visa hur datat ser ut och ungefär vilket resultat man kan förvänta sig, säger Sofia.

- Målet är att det ska finnas ett verktyg tillgängligt för alla Sveriges kommuner. Om de tycker att de behöver det i sitt systematiska kvalitetsarbete.

Viktor Jacobsson