Demokrati? Var god vänta. Köer vid röstmottagning, valdeltagande och demokratisk jämlikhet
.jpg)
Michael Folmer/Mostphotos
Att alla väljare har goda och jämlika möjligheter av avlägga sin röst hör till demokratins hörnstenar. Detta projekt syftar till att undersöka hur köer vid vallokaler och andra faktorer kopplade till valadministrationen påverkar människors valdeltagande. Av särskild vikt är att undersöka om olika gruppers deltagande påverkas i olika grad av sådana faktorer, då det skulle kunna äventyra den demokratiska jämlikheten.
Grundinformation
- Period: 2025-01-01 – 2028-12-31
- Budget: 6 402 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Beskrivning
Det svenska valsystemet anses i internationell jämförelse ge alla väljare goda möjligheter till deltagande. Deltagandet hör också till det allra högsta bland världens demokratier. Vid de allmänna valen 2022 uppkom dock betydande problem med långa köer vid vallokaler på ett sätt som saknar motstycke i moderna svenska val. Forskarna bakom detta projekt har också visat att köerna hade en negativ påverkan på deltagandet i de drabbade valdistrikten.
Forskningsledare Marcus Österman säger:
Trots att köer vid röstmottagande är vanligt förekommande i de flesta demokratiska val, så är kunskapen om hur de påverkar valdeltagandet begränsad i internationell forskning. Vi hoppas i detta projekt kunna ge nya insikter om hur köer och andra hinder vid röstmottagningen påverkar väljares möjligheter att delta på jämlika villkor.
Mot denna bakgrund syftar projektet till att ta fram ny kunskap kring om – och hur – köer vid vallokaler påverkar människors vilja att delta i val. Mer generellt behandlar projektet hur valadministration och elektorala institutioner som gör det mer kostsamt att rösta – till exempel genom att det tar längre tid – påverkar valdeltagandet. En viktig aspekt av projektet är att undersöka hur effekterna av köer och institutioner kan skilja sig åt mellan olika väljargrupper, och därmed utgöra ett potentiellt hot mot väljares möjligheter att delta på lika villkor.
Projektet bygger på två huvudsakliga empiriska angreppssätt: det ena utnyttjar registerdata för att studera valdeltagande i Sverige, och det andra använder en länderjämförande enkätstudie. Den senare metoden kommer att användas för att studera hur effekterna av en högre kostnad för att rösta skiljer sig åt beroende på elektorala institutioner och skillnader i nationella normer för deltagande.