Pågående forskning

Shīʿitisk salafism

Professor Mohammad Fazlhashemi har undersökt hur sunnitiskt salafistiskt tänkande har påverkat teologiska tankegångar inom Imāmiyya shīʿa. Under 1930-talet riktade en rad shīʿamuslimska teologer/rättslärda kritik mot föreställningar inom Imāmiyya shīʿa. Folkreligiositet och filosofisk teologi kritiserades med uppenbarelsen som utgångspunkt. I tidigare forskning har denna kritik framställts som ett uttryck för en reformation inom Imāmiyya shīʿa, som senare kom av sig. Paralleller har dragits till Martin Luthers tankegods, dock utan att man har visat huruvida kritikerna hade kommit i kontakt med Luthers tänkande. Projektet undersöker olika tänkbara influenser med fokus på frågor kring framhävandet av den ”autentiska formen av islam” inom shīʿitisk teologi tog intryck av den salafistiska tanketraditionen. Forskningsprojektet visar att denna tanketradition inte avslutades under 1930-talet, utan fortsatte att inspirera ledande shīʿitiska teologer och rättslärda, även om dessa inte alls vid kännas vid denna inspirationskälla. I fokus står ett antal shīʿamuslimska tänkare med stort inflytande över teologiskt, rättsligt och politiskt tänkande under 1900- och 2000-talen. Projektet utmynnade i boken Shīʿite Salafism? utgiven av Palgrave Macmillan, 2022.

Muslimsk ekotologi

Inom muslimsk ekoteologi diskuteras frågan om människans förhållande till naturen i anslutning till den pågående debatten om miljöproblemen och klimatförändringarna. En fråga har handlat om huruvida islam är en del av problemet eller en potentiell lösning. Kritiker har framhållit att den religiösa synen på människan som skapelsens krona har legitimerat exploatering av naturen och därmed lagt grunden för miljö- och klimatproblemen. Muslimska tänkare avvisar detta och framhåller att roten till miljöproblemen snarare ligger i antropocentrism, individualism, och kapitalism. I sin forskning undersöker professor Mohammad Fazlhashemi den muslimska ekoteologin som utpekar den västerländska antropocentriska världsbilden som tog fart från renässansen som en avgörande faktor för den nuvarande miljökrisen. I denna debatt lyfts behovet av en återgång till en teistisk världsbild. Den islamiska ekoteologin lyfter fram islamisk etik och skapelseteologi som en plattform för att återetablera en sakral syn på kosmos som stödjer ett långsiktigt hållbart förhållande mellan människa och natur. Detta är ett pågående projekt som hittills har utmynnat i ett par artiklar och bokkapitel på svenska och engelska.

Folkkyrkan i funktion

Docent Thomas Ekstrand arbetar med en begreppsanalytisk studie om folkkyrkobegreppets innehåll och funktion som kyrkopolitisk retorisk strategi. Folkkyrkobegreppet är centralt i svensk ecklesiologisk debatt, inte minst i svenskkyrklig debatt, men dess innehåll har blivit alltmer otydligt samtidigt. I samband med de kyrkliga valen aktualiseras vanligen folkkyrkobegreppet, inte minst i relation till diskussionen om de politiska partiernas fortsatta roll i det kyrkliga valsystemet. Begreppet användes också för att positionera olika nomineringsgrupper i relation till den allmänna politiska debatten. Projektet avser att belysa dessa skeenden med en fördjupad förståelse av folkkyrkobegreppet.

Universitetets teologi

Professor Mattias Martinson förbereder ett kulturteologiskt projekt som han ska arbeta aktivt med från hösten 2026 under rubriken ”The Theology of The University”. Mer precist innebär det att han genomför teologisk tolkning av det västerländska universitetet/universitetsväsendet i ljuset av 1. Dess antika och medeltida rötter, 2. Dess försänkning i en sorts uppenbarelsetradition som ofta knyts till Upplysningens ideal, 3. Dess samtida kulturella, samhälleliga och politiska pragmatik. En bok planeras för publicering senast under 2028. Martinson betraktar i viss mån vetenskapen och universitetet teologiskt redan i sin avhandling Perseverance without Doctrine (Peter Lang, 2000) och senare uttryckligen i texten ”Provisoriets välsignelse och vetenskapernas drottning” (STK, 100:2024). Ambitionen med det nya projektet är att omsätta vissa av den gamla avhandlingens teoretiska insikter i en uppdaterad diskussion kring universitesväsendets praktiker, som dessa kan te sig efter en långvarig gärning som ledningsperson vid ett universitet med rötter i medeltiden.

Danande död och ordens makt

Docent Maria Essunger arbetar med material där språk och berättande utgör drivkrafter för teologisk tänkande kring dödens betydelse för det levda livet. Hon utgår dels från vittneslitteratur, där Primo Levis och Etty Hillesums texter utgör grundmaterialet, dels från Hélène Cixous’ poetiska och politiska filosofi. Dessa tre tänkares olikartade produktion knyter tydligt an till en judisk-kristen (religiös och sekulär) tradition med utgångspunkt i behovet av att skriva inför döden och i skrivandets performativa kraft i relation till livet. Genom texterna uppmärksammas genomgående också de (konstruerade) gränser som särskiljer människor från varandra, från andra djur och/eller från en gudomlig verklighet. Stor vikt läggs vid frågor som rör motstånd, representation (i litterär och existentiell mening) samt kön. Målet är en monografi på svenska som presenterar och utvecklar forskning som tidigare presenterats i engelskspråkiga fora.

Nutida islamisk befrielseteologi

Docent Emin Poljarevic forskar om samtida islamisk politisk teologi och muslimsk befrielseteologi, med fokus på hur tänkare, teologer och aktivister formulerar etiska och teologiska svar på förtryck och marginalisering i muslimska minoritets- och majoritetskontexter. En referens är Malcolm X, vars medborgarrättsliga engagemang belyser hur islamiska principer omsätts i befrielsekamp. En annan referens är Taha Abderrahamane vars etiskfilosofiska tänkande genererar nya intellektuella perspektiv som beforskas i projektet. Dessa referenser ligger till grund för projektets grundfrågor: hur kan islamisk teologi och etik fungera som metod för att analysera och utmana samtida makt- och ojämlikhetsstrukturer? Vilka befrielseteologiska begrepp och praktiker växer fram när muslimska aktörer själva formulerar svar på sin tids kriser?

En ny väg för teologin

Postdoktor Anna Sjöberg arbetar med projektet ”En ny väg för teologin: Kristendom, modernitet och sekularisering i Ivan Illichs tänkande” Projektets syfte är att studera den österrikiske 1900-talsfilosofen, samhällskritikern och katolska prästen Ivan Illichs tänkande kring teologiska frågor, särskilt med avseende på hans idé om modernitet som en sekulariserad form av kristendom. Det kommer att undersöka de möjliga sambanden mellan Illichs tidiga skrifter om kyrkan, hans institutionskritik och de sena intervjuer där han utvecklade sin förståelse av de västerländska moderna samhällena som en förlängning av kyrkohistorien. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.

Ashʿaritisk teologi och shādhilitisk sufism i Marocko

Dr Tobias Andersson arbetar med en studie av relationen mellan ashʿaritisk teologi och shādhilitisk sufism i Marocko under perioden 1400–2000. Studien fokuserar på fyra framstående lärda som än idag har ett stort inflytande i sunnitiska sammanhang: Aḥmad Zarrūq (d. 1493), al-Ḥasan al-Yūsī (d. 1691) Aḥmad b. ʿAjība (d. 1809) och Muḥammad b. al-Ḥabīb (d. 1972). Syftet är att tydliggöra deras syn på relationen mellan ashʿaritisk teologi och shādhilitisk sufism, så som den kommer till uttryck i deras verk, och visa hur de på olika sätt integrerade den ashʿaritiska teologin med shādhilitiska läror och praktiker. Därutöver kommer studien att undersöka vad deras verk kan bidra med till nutida teologiska och filosofiska diskussioner om relationen mellan metafysiska och etiska åtaganden i andliga traditioner.