Publicera data

Forskningsdata som beskrivs och görs öppet tillgängliga via datarepositorier blir sökbara, citerbara och ger fler möjligheter till genomslag, meritering och framtida samarbeten för upphovsmännen. Att publicera data ger även ökad transparens och tillförlitlighet för presenterade resultat, samt möjlighet för andra att hitta och återanvända befintliga data i ny forskning.

Vid publicering av data bör man följa de så kallade FAIR-principerna. FAIR står för Findable, Accessible, Interoperable och Reusable och principerna syftar till att göra forskningsdata mer tillgängliga och lättare att återanvända.

Väl dokumenterade data är en förutsättning för att andra ska kunna förstå, granska och återanvända dem. Använd gärna etablerad vokabulär och standarder inom din disciplin. Information om data kan omfatta:

• Projektnivå: kortfattad information om studie och forskningsfrågor, metoder för datainsamling, hur data har bearbetats och analyserats.
• Strukturnivå: beskrivning av innehållet i datamängden - datatyper, filformat, relationer mellan innehållet i filer, mappar och andra komponenter som kod.
• Variabelnivå: definitioner och förklaringar av variabler, värden, måttenheter och andra koder eller förkortningar som används.

Ovanstående uppgifter kan även sammanfattas i en README-fil som bifogas datamängden.

Se även:

• Förslag på mall för README-fil (Svensk nationell datatjänst)
• Beskriva, dela och bevara data (Researchdata.se)
• Best Practices for Data Submission in Generalist Repositories: A Checklist

Upphovsmän och roller för ett dataset vara andra än de som anges i de publikationer vars analys och resultat bygger på dessa data. För exempel på roller se CRediT – Contributor Roles Taxonomy.

Utförligare beskrivningar av datamängder kan även göras i artikelform i ett så kallat "data paper".

Vissa data bör inte delas öppet

Det kan finnas juridiska, etiska eller andra skäl att inte dela eller publicera forskningsdata. Det kan gälla för data som innehåller personuppgifter, företagshemligheter, upphovsrättsskyddat material eller annan konfidentiell information. I dessa fall kan datamängden ändå beskrivas och eventuellt deponeras i ett repositorium. Beskrivningen av data bör då omfatta kontaktuppgifter och information om förutsättningarna för att få tillgång till data.

Om du hanterar data med känsliga personuppgifter och planerar att deponera data i repositorier med rutiner för kontrollerad utlämning bör du inkludera den informationen i ansökan om etikprövning.

Se även: Så öppet som möjligt, så begränsat som nödvändigt (Researchdata.se)

Datarepositorier och licenser för data

Välj gärna etablerade ämnesspecifika datarepositorier vid publicering av forskningsdata. I re3data.org (Registry of research data repositories) kan du söka efter repositorier inom olika ämnesområden och länder.

Exempel på ämnesspecifika repositorier

• CESSDA – samhällsvetenskap.
• DARIAH – humaniora.
• ELIXIR deposition databases for biomolecular data
• FEGA Sweden – repositorium med kontrollerad delning av genomikdata.
• HEPData – högenergifysik.
• NOMAD – materialvetenskap.
• PANGAEA – geo- och biovetenskap.
• Swedish Biodiversity Data Infrastructure – biologisk mångfald.
• SciLifeLab Data Repository – livsvetenskap.
  

Exempel på ämnesövergripande repositorier

• Svensk nationell datatjänst (SND) - certifierat repositorium där registrerade data granskas av Uppsala universitets forskningsdatastöd i dialog med dig som forskare i syfte att göra data så FAIR som möjligt.
  
• Zenodo - repositorium som drivs av OpenAIRE och CERN med finansiering från EU-kommissionen. Kan användas för publicering av data, programkod och publikationer. Programkod som skapats i Github kan kan publiceras via Zenodo och tilldelas ett DOI-nummer.
  
• Figshare - datarepositorium som företaget Digital Science står bakom.
  
• Dryad - repositorium som drivs av ett nätverk av lärosäten, vetenskapliga sällskap och förlag.
• Dataverse - datarepositorium vid Harvard University

Licenser för data och kod

För att underlätta återanvändning av publicerade data kan man välja en licens som anger villkor för användning, exempelvis med hjälp av Creative Commons licenser eller Open Data Commons. Villkoren kan beskriva sådant som citering, om bearbetningar och kommersiell användning är tillåtet samt hur data kan delas vidare.

För data som tagits fram inom forskning är en licens som medger erkännande till de som skapat datamängden att föredra, se licenser för forskningsdata (Researchdata.se).

Licenser för kod, programvara och databaser

• För att välja licens till programvara med öppen källkod har GitHub skapat verktyget Choose a licence.
• Licensing Assistant – ett verktyg för att hitta och jämföra licenser för programvara.
• Open Source Initiative listar licenser för programvara och har en informativ FAQ.
• Europeiska unionens licens till öppen källkod
• Open Data Commons Open Database License (ODbL) – En öppen licens för databaser, från Open Knowledge Foundation.