Strategi för att hitta rätt finansiering

Grundforskning, behovsmotiverad forskning eller innovationsforskning

I punktlistorna nedan ser du exempel på olika finansiärer som finansierar grundforskning, behovsmotiverad forskning och innovationsdriven forskning. Inom vilken kategori passar ditt projekt in? Det kan också vara så att ett och samma projekt kan vinklas åt det ena eller andra hållet i en ansökan för att få projektet att passa in under flera av dessa finansiärstyper.

Exempel på forskningsfinansiärer för olika typer av forskning

Individuellt bidrag eller samarbetsbidrag

Det finns både individuella bidrag som du söker som enskild forskare och (ofta större) bidrag som flera forskare söker tillsammans för ett större samarbetsprojekt (för exempel på finansiärer, se listorna nedan).

Individuella bidrag är den vanligaste sortens forskningsbidrag. Om du söker ett individuellt bidrag kan du förstås fortfarande involvera andra forskare som medverkande/medsökande, men det är du som är huvudpersonen som bestämmer över och driver projektet. Om du tar med medsökande forskare ska de fylla en specifik, viktig roll; t ex en medsökande som a) är expert på metod X som du vill använda, eller b) har tillgång till ett material som är avgörande för ditt projekt. Vid ett individuellt bidrag är det främst du som huvudsökande som utvärderas.

I ett samarbetsprojekt, däremot, driver en projektgrupp (och ibland parter från industrin eller samhället) tillsammans ett större projekt, program eller centrum. Vid utvärderingen av en ansökan till ett sådant samarbetsprojekt utvärderas ofta hela gruppen och dess synergier. När du ansöker om medel för ett samarbetsprojekt är det avgörande att du har etablerat ditt konsortium i god tid före ansökans deadline. Det är också viktigt att ni noggrant beskriver ert samarbete och de synergier som förväntas uppstå.

Exempel på finansiärer och utlysningar för individuella projekt och samarbetsprojekt

Var i karriären är du?

När du börjar leta efter finansiärer som kan passa dig kommer du snart upptäcka att vissa utlysningar riktar sig mot alla disputerade medan andra riktar sig mot olika karriärnivåer (postdok, professorer etc). Det kan vara bra att känna till att konkurrensen om de bidrag som alla disputerade är behöriga att söka, inom vissa områden, kan vara så hård att det kanske inte alls är lönt att söka som junior forskare (t ex VR projektbidrag inom medicin och hälsa). Inom andra områden kan du dock ha en god chans redan som nydisputerad (t ex VR projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap).

När det gäller de utlysningar som explicit riktar sig mot specifika karriärnivåer finns bl a utlysningar som riktar sig mot postdoktorer, mot forskare som just har börjat etablera sig som oberoende forskare och mot välmeriterade seniora forskare. Leta upp de utlysningar som är relevanta för dig just nu men börja även gärna fundera på vilka utlysningar som kan bli relevanta för dig i ditt nästa karriärsteg. Nedan ser du exempel på finansiärer och utlysningar som är relevanta i olika karriärsteg.

Exempel på bidrag för olika karriäråldrar

Bedöm om finansiärens utlysning passar dig

Innan du lägger tid på en ansökan, kontrollera att både du och din forskning matchar utlysningen.

• Säkerställ att du uppfyller behörighetskraven
• Kontrollera att din forskning ligger inom utlysningens inriktning. Många finansiärer ger bidrag till tydligt avgränsade områden till exempel cancerforskning, batteriforskning eller demokratiforskning. Projektet behöver ligga tydligt inom detta område.
• Om matchningen är osäker kan det vara bättre att välja en annan utlysning.

Fråga dig: Passar jag och min forskning så pass bra för denna utlysning så att det är värt att lägga ner den tid det tar att ansöka?

Läs på om finansiären och utlysningen

Ta reda på om finansiären och utlysningen passar dig och din forskning.

• Vad är finansiären ute efter i just denna utlysning? Stämmer du in på den profil och det forskningsämne de beskriver där?
• Vilken typ av projekt brukar finansiären finansiera? Information om beviljade projekt kan man ofta hitta på finansiärens webbsida eller i olika former av databaser. För de statliga finansiärerna som lyder under offentlighetsprincipen har du rätt att begära ut tidigare ansökningar som blivit beviljade. Att läsa sådana ansökningar inom ditt ämne kan ge dig bra ledtrådar till vad som funkar hos just denna finansiär.
  
• Vilken typ av forskning finansierar finansiären? Grundforskning, samhällsrelevant forskning, eller innovationsdriven forskning? Passar din forskning in hos just denna finansiär?
• Vad har finansiären för policy/mission statement? Här kan man ofta få ledtrådar till vad finansiären är ute efter.
• Har finansiären någon primär målgrupp som de finansierar (juniora eller seniora forskare, kliniker etc)? Stämmer målgruppen in på dig? Kolla upp vilka personer som tidigare har fått medel från denna finansiär. Liknar de dig?
  
• Prata med kollegor som tidigare fått medel från denna finansiär. Tror de att du kommer passa in?
• Om möjligt, gå noggrant igenom utvärderingskriterierna för finansiärens utlysning. Dessa kommer att ge dig viktiga ledtrådar till om utlysningen passar dig eller inte. För de större statliga finansiärerna är kriterierna ofta enkla att hitta och mycket utförliga. För mindre stiftelser kan kriterierna vara svårare att få tag i och mindre tydliga.

Ta reda på vilka projekt finansiären har finansierat tidigare

I databasen Swecris kan du söka, jämföra och ta fram statistik om svenska forskningsprojekt. Här finns information från flera forskningsfinansiärer samlat på ett ställe.

Swecris – sök bland svenska forskningsprojekt

Mindre bidrag som nydisputerad

Som nydisputerad börjar man ofta söka mindre bidrag från mindre finansiärer. De är ofta mycket lättare att få än de stora (t. ex. VR, Forte, RJ). Men lyckas du få ett par sådana mindre bidrag så har du snart fått ihop din första miljon! Ditt första mindre forskningsbidrag kanske kan hjälpa dig att göra den där viktiga förstudien som styrker ditt val av frågeställning eller visar att ditt större projekt är genomförbart. Sådana data kan öka dina chanser drastiskt att få ett större bidrag senare.

Kombinera medel från flera finansiärer

Tänk på att du kan söka medel för samma idé från flera finansiärer, och på så sätt skramla ihop pengar för ett helt projekt. Men se till att du finansierar olika delar av projektet med medlen från de olika finansiärerna.

Planeringsbidrag

Det kan också vara bra att känna till att det finns bidrag som du kan söka för förberedelse inför en ansökan (ofta kallade planeringsbidrag eller seed funding). Du kan till exempel söka medel för att anordna ett möte eller en workshop med syfte att etablera nya nätverk, utveckla nya forskningsfrågor eller mer konkret arbeta fram en ansökan.

Uppsala universitet har interna planeringsbidrag att söka för att utveckla en EU-ansökan. Det finns även externa finansiärer som regelbundet utlyser planeringsbidrag.

Exempel på bidrag och finansiärer som har utlysningar med fokus på planering av framtida ansökningar:

• Uppsala universitet – planeringsbidrag för att utveckla en EU-ansökan
• Uppsala universitet – bidrag till verifiering för samverkan (VFS)
• Riksbankens jubileumsfond – Forskningsinitiering
• Vetenskapsrådet – Bidrag för planering av klinisk studie
• Myndigheten för civilt försva (MSB) – Planeringsbidrag för EU-ansökan
• Cancerfonden – Planeringsgrupp
• Vinnova – Planeringsbidrag
• Forte – Planeringsbidrag