De får årets Linnémedalj och Rudbeckmedaljer

Uppsala universitets Linnémedalj utdelades första gången på Carl von Linnés 300-årsdag den 23 maj 2007. Den förlänas i guld ”för, i första hand, utomordentligt framstående vetenskaplig gärning, särskilt inom de linneanska vetenskapsområdena eller Linnéminnet närliggande fält”.

Linnémedaljen har 2025 tilldelats professor Terry Hartig. Motiveringen lyder:

Terry Hartig, professor i miljöpsykologi, särskilt boendemiljöfrågor, vid Institutionen för psykologi och vid Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, har studerat restorativa (återställande) miljöer. Med utgångspunkt i miljöpsykologi, social ekologi och social epidemiologi belyser hans forskning betydelsen av boende-, arbets-, institutions- och fritidsmiljöer för människors förmåga att återhämta sig från stress och psykisk utsatthet. Hans forskning har givit svar på grundläggande frågor om processer och mekanismer för individuell och kollektiv återhämtning. I ett långvarigt och nära samarbete med de linneanska trädgårdarna har han i forskning och undervisning visat särskilt intresse för dessa som restorativa miljöer.

Tre forskare får Rudbeckmedaljen

Uppsala universitets Rudbeckmedalj utdelades för första gången 2003. Medaljen instiftades året innan med anledning av 300-årsminnet av Olof Rudbeck d ä:s död. Den utdelas ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”.

Rudbeckmedaljen har 2025 tilldelats professorerna Hans Kronning, Kerstin Lindblad-Toh och Andreas Strömbergsson. Så här lyder motiveringarna:

Hans Kronning är professor emeritus i romanska språk, särskilt franska, vid Institutionen för moderna språk. Han har i sin forskning ägnat sig åt flera centrala aspekter av lingvistiken men i synnerhet intresserat sig för problem i skärningspunkten mellan grammatiken, semantiken och pragmatiken. Med utgångspunkt i empiri från de romanska språken har han därmed kunnat ge ett vägande bidrag till vår förståelse av människan som språkvarelse - både synkront och diakront.

Kerstin Lindblad-Toh är professor i komparativ genomik vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi samt har en affiliering med The Bro ad Institute of MIT and Harvard, USA. Hon har lett och samordnat ett tiotal genomsekvenseringar för olika ryggradsdjur såsom hund, opossum och häst samt deltagit i samordningen av Zoonomia-projektet vilket genererat genomsekvensen för fler än tvåhundra däggdjur. Bland hennes uppmärksammade insatser märks etablerandet av hunden som djurmodell för humanmedicinen.

Andreas Strömbergsson är professor i matematik vid Matematiska institutionen. Han belönas för sitt vetenskapliga arbete om homogen dynamik. I detta forskningsområde studeras dynamiska system på homogena rum, vilka är rum utrustade med speciella symmetrier från en gruppverkan. Hans forskning berör problem som har tillämpningar i framför allt klassisk talteori men även matematisk fysik. Ett exempel är hans resultat om Bolzmann-Grad-gränsen för periodiska Lorentzgaser varvid han använde probabilistiska metoder för att besvara klassiska frågor om dynamiken och beteendet hos partiklarna i den matematiska modell för gaser som formulerades av Hendrik Lorentz år 1905.

Annica Hulth