Onda handlingar - kan vi förstå dem?

Onda handlingar, såsom mord och förtryck, begås av människor i olika situationer och av olika skäl. Det de har gemensamt är den förödande inverkan dessa handlingar har på andra människors liv och samhället i stort. Symposiet ”Onda handlingar – kan vi förstå dem?” försökte belysa de gåtfulla orsakerna bakom onda handlingar. Som den första talaren, Dan Larhammar, uttryckte det: ”Onda handlingar kommer alltid att finnas, eftersom människor är människor. Trots detta ganska dystra uttalande var ett återkommande tema under symposiet hur samhället skapar en ram inom vilken sådana brott kan begås, men samtidigt också kan arbeta för att minimera risken för att människor begår sådana brott. För att förstå det komplexa samspelet mellan biologiska och sociokulturella influenser antogs en tvärvetenskaplig syn under detta symposium, med svenska gäng som ett exempel på en kontext där onda handlingar äger rum.

Den komplexa påverkan av gener diskuterades på ett nyanserat sätt av Dan Larhammar (professor i molekylär cellbiologi). Han betonade att personlighetsdrag, IQ och psykopati är kopplade till beteende och i viss utsträckning är ärftliga. Dessa individuella egenskaper kan bidra till sannolikheten för att någon begår brott. Det är dock inte möjligt att förutsäga om detta kommer att ske enbart utifrån individens genetiska uppsättning, eftersom det också påverkas av miljöfaktorer och helt slumpmässiga element. Larhammar avslutade med att betona att ”individuella behandlingar och motåtgärder för enskilda individer kan bidra till att förebygga onda handlingar”.

Magnus Ulväng (professor i straffrätt) lyfte indirekt fram samma fråga om individuella faktorer som påverkar om och hur människor hamnar i våldsbrott, till exempel inom gäng. Ur juridisk synvinkel är det dock svårt att ta hänsyn till alla dessa möjliga faktorer. Även om lagen ser ansvaret för begångna brott som ett individuellt ansvar, finns det i svensk strafflagstiftning lite utrymme för att faktiskt beakta individuella faktorer som kan ha bidragit till brottet. Straffen är förutbestämda för specifika brott, och den främsta anledningen till straffreduktion är ålder. Dessutom kompliceras straffutmätningen för brott relaterade till gängvåld av det individuella ansvarsperspektivet i svensk lagstiftning, eftersom ett gäng består av flera individer som kan anses ansvariga som grupp.

Den åldersbaserade straffreduktionen kan vara en av förklaringarna till att gängrekryteringen av tonåringar har ökat de senaste åren, vilket Sofia Yohannes (SVT:s kriminalreporter) nämner, även om gängen själva säger att tonåringarna ansluter sig av egen motivation. Yohannes betonar att det skulle vara svårt att identifiera barn som löper risk att ansluta sig till gäng i Sverige, eftersom dessa barns socioekonomiska bakgrund och uppväxt är så varierande. Det måste finnas en anledning till att barn ansluter sig till gäng, men det behövs mer forskning om gemensamma aspekter mellan tonåriga gängmedlemmar för att kunna vidta förebyggande åtgärder.

Torsten Pettersson (emeritusprofessor i litteratur) hänvisar till en möjlig attraktionskraft hos gäng: skildringen av våld som en berättigad handling i populärkulturen, till exempel i böcker, tv-serier och filmer. Sympatiska filmkaraktärer som begår onda handlingar kan kännas både relaterbara och få våld att framstå som ett acceptabelt eller till och med försvarbart val. Enligt Pettersson är problemet våldets roll som statusmarkör i filmer, vilket sprids till situationer i vardagen. Användningen av illvilligt våld i filmer får det att framstå som en acceptabel reaktion på orättvisa. Även om samhället säger sig ha nolltolerans mot våld, undergräver förekomsten av våld i populärkulturen denna premiss.

De fyra olika synvinklarna på onda handlingar och gängvåld visade hur komplex det är att förstå orsakerna till varför människor begår onda handlingar och hur mycket vi (ännu) inte förstår. Samhällets roll i att skapa förhållanden där onda handlingar framstår som ett acceptabelt val, särskilt inom gängkonflikter, är en hård verklighet som har en ljus sida: vi som samhälle kan också vidta åtgärder för att förändra dessa förhållanden, förutsatt att vi först bättre förstår de riskfaktorer som bidrar till att individer begår onda handlingar.

Filmo Verhagen, projektsamordnare, Circus