Flyttbeslut för att skapa effektivare lokalanvändning

Beslutet markerar en viktig milstolpe i arbetet med att skapa en mer sammanhållen och effektiv lokalförsörjning inom vetenskapsområdet. Under flera år har en kartläggning genomförts av hur lokalerna används samt hur kostnader och ytor fördelas mellan campusområden. Lokalförsörjningsberedningen vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap, där föreståndarna för de olika intendenturområdena och studentrepresentanter ingår, har under ledning av ställföreträdande vicerektor Mattias Martinson haft i uppdrag att arbeta med denna fråga. En målsättning i arbetet har också varit att, så långt det är möjligt, låta intendenturområdenas struktur bättre spegla vetenskapsområdets fakultetsindelning.

Analyserna visar på stora variationer i nyttjandegraden av både undervisnings- och kontorslokaler, och i flera fall har studentvolymerna varit för låga i förhållande till den totala mängden lokalytor.

– Vi har sett att vi inte använder våra lokaler på ett ekonomiskt hållbart eller effektivt sätt. En samlad och förtätad struktur ger ett mer sammanhållet nyttjande av både undervisnings- och kontorsytor, vilket ger bättre möjligheter att hushålla med våra resurser, säger Mattias Martinson, ställföreträdande vicerektor och ordförande i vetenskapsområdets lokalförsörjningsberedning.

Förändringar i lokaliseringar och ytor

De beslutade förändringarna innebär att flera institutioner får nya placeringar, några byter även campusområde. Syftet är att skapa mer ändamålsenliga och välutnyttjade miljöer för undervisning, forskning och administration.

De omflyttningar som genomförs kräver i vissa fall ombyggnationer och andra anpassningar, men dessa åtgärder finansieras centralt och påverkar inte institutionernas ordinarie ekonomi. Vissa ytor i Gamla torget, Engelska parken och Ekonomikum behöver också anpassas för att bättre motsvara verksamheternas behov och studentvolymer.

Parallellt med genomförandet av flyttbeslutet arbetar områdesnämnden vidare med att ta fram en långsiktig modell för hur lokalkostnader ska fördelas.

– Målet är att institutionerna framöver ska ha mer likvärdiga ekonomiska villkor och att kostnadsmodellen bättre ska spegla verksamheternas förutsättningar, säger Mattias Martinson.

Polisutbildningen en separat process

Etableringen av polisutbildningen vid Uppsala universitet är en av de faktorer som bidragit till att lokalfrågorna behövt ses över i stort. Utbildningen ställer särskilda krav på funktioner och säkerhet, vilket påverkar hur lokaler kan användas och vilka ytor som måste frigöras.

– Polisutbildningen innebär en mer komplex lokalbild än våra ordinarie verksamheter. Säkerhetsfrågorna måste vara helt genomlysta, och därför sker beredningen i ett annat tempo. Samtidigt ger utbildningen oss en bredare ekonomisk bas som förbättrar möjligheterna att hushålla med våra resurser, säger Joakim Palme, vicerektor och ordförande i styrgruppen för polisutbildningen.

Hus 4 och 12 i Engelska parken görs nu tillgängligt för undervisning, studentutrymmen och kontorslokaler inför utbildningens start 1 januari 2027, parallellt med att övriga frågor inför etablerandet utreds vidare inom styrgruppen.

Genomförande och tidsplan

Omlokaliseringarna genomförs i etapper enligt en särskild tidsplan, och större delen av flyttkedjan samt anpassningar och renoveringar beräknas vara slutförda till höstterminen 2027.

Parallellt arbetar lokalförsörjningsberedningen vidare med att ta fram en nioårig plan för vetenskapsområdets lokalförsörjning, som varje vetenskaps/område är ålagt att upprätta.

– Målet är en riktning som är hållbar över tid och ger tydliga förutsättningar för hela vetenskapsområdet. Därför sammanställer vi nu våra samlade erfarenheter för att ta fram en plan som sträcker sig över flera år och ger stabilitet framåt, säger Mattias Martinson.

Emma Hallberg Gardell