Polisutbildningen kräver samarbete – och öppnar för nya möjligheter
Krönika

Joakim Palme, vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Foto: Mikael Wallerstedt.
Den nya polisutbildningen innebär ett omfattande arbete med lokaler och organisation. Det kräver anpassningar och samarbete – men ger också nya möjligheter för utbildning, forskning och långsiktig utveckling, skriver vicerektor Joakim Palme.
Under oktober fattades rektorsbeslut om den nya polisutbildningen, som en ny institution under Juridiska fakulteten, med medverkan från andra fakulteter inom och utanför vetenskapsområdet. Engelska parken blir utbildningens huvudcampus, och Humsam ansvarar för lokalfrågorna.
Polisutbildningen är en viktig samhällsfråga och en angelägenhet för hela universitetet. Vi är glada att kunna ta på oss uppdraget och för att vi har fått förtroendet. Det ger oss möjligheter att bedriva professionsutbildning på ett nytt område och utmanar oss att bredda vår forskning kring brott och brottsprevention. Helt klart innebär det också krav på stora anpassningar, särskilt för delar av personalen. Vi behöver också analysera hur det kan påverka studenternas vardag.
Det faktum att vi får en bredare ekonomisk bas för att bära våra gemensamma kostnader ger oss möjlighet till bättre ekonomisk hushållning på vårt vetenskapsområde, vilket gynnar både studenter och personal. Om vi kan minska lokalkostnader – eller iallafall undvika fortsatta ökningar av dessa – kan vi värna kvalitet i undervisningen och frigöra resurser till forskning.
Styrning och organisation i förändringsarbetet
Vi driver nu processen framåt med hjälp av en styrgrupp – där jag är ordförande och direktörerna från byggnads-, HR- och planeringsavdelningarna ingår tillsammans med kanslistöd från Juridiska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Styrgruppen hanterar själva genomförandet, undervisningens organisering och innehåll. Vi ser att förankring i den ordinarie verksamheten är avgörande för att säkerställa kvalitet i undervisningen och dra nytta av att professionsutbildningen utgår från vårt område. Den nya utbildningen innebär också ett brett samarbete utanför universitetet, särskilt med Polismyndigheten, varifrån flera av de undervisande lärarna kommer vara inhyrda.
Frågan behöver självklart också hanteras med hjälp av områdets lokalförsörjningsberedning. Där är ställföreträdande vicerektor Mattias Martinson ordförande, till sin hjälp har han föreståndarna för våra fyra campusområden och här ingår även en studeranderepresentant.
Process för framtida förändringar
Hur tar vi oss an risker och oro längs vägen? Det här är en process som behöver gå mycket snabbare än vi är vana vid. Vi behöver bereda plats för polisutbildningen och att flytta institutioner och verksamheter är förstås ett omak för alla inblandade. Vi vill i dialog med berörda parter stötta både chefer och personal för att minska all negativ påverkan och hitta riktigt bra lösningar, framför allt på sikt.
Risk- och konsekvensanalyser kommer att genomföras när det gäller alla stora förändringar och vi ska vara så lyhörda vi bara kan för de synpunkter som kommer in längs vägen. Det är ju inte bara de institutioner som behöver flytta som berörs, vi behöver minska vakansgraden på alla campusområden inom området, vilket får följdverkningar som behöver tas om hand på ett bra sätt.
Området stärks genom det nya uppdraget
Det finns en mängd fördelar med detta nya uppdrag. Det kräver dock mycket arbete och en del uppoffringar på vägen. För att den viktiga verksamhet som bedrivs inom området ska kunna pågå under tiden är vi måna om att göra detta på ett sätt som är rimligt för alla. Med det gemensamma engagemang som finns för att få polisutbildningen på plats och i gång ser jag goda möjligheter att utveckla både utbildning och forskning – och faktiskt stärka området som helhet.
Joakim Palme, vicerektor
Mer om polisutbildningen
Tidigare krönikor
I Humsams krönikor reflekterar ledning och chefer kring aktuella frågor som rör vårt vetenskapsområde.