Skönlitteratur – ett stöd vid psykisk ohälsa
Läsning och diskussion av skönlitteratur fungerar som terapi för människor som mår psykiskt dåligt. Litteraturen har speciella förutsättningar att fungera som terapi vid psykisk ohälsa.
En av vår tids stora folksjukdomar är psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa står för 40 procent av alla sjukskrivningar och köerna växer för att få hjälp och vård. För människor med mindre psykiska besvär är litteraturterapi en för Sverige relativt ny terapiform som kan bidra till att hantera situationen.
Torsten Pettersson, professor i litteraturvetenskap, har forskat på hur skönlitteratur kan bidra till att hjälpa människor som på olika sätt mår psykiskt dåligt.
– Jag oroar mig för utvecklingen med psykisk ohälsa i samhället och vill som litteraturvetare bidra till lösningar. Litteraturterapi passar vissa människor och speciellt när saker står och väger, när den psykiska hälsan är på väg i fel riktning.
Litteraturterapi kan utföras på olika sätt. En läkare kan till exempel rekommendera en patient att läsa en bok med handling som knyter an till patientens livssituation som en form av självhjälp. Men den effektivaste formen är gruppterapi där deltagarna läser och diskuterar texter på plats. Eftersom tiden är begränsad blir det då naturligt att läsa korta texter, till exempel lyrik.
Litteraturterapin kan utföras antingen av en psykoterapeut eller psykolog med vidareutbildning inom litteratur eller en litteraturvetare med vidareutbildning inom psykologi.
Litteraturens speciell förmåga
Skönlitteratur eller fiktion har ett par speciella förutsättningar som gör den extra intressant vid terapi.
– Litteraturen har en dubbel natur. Du kan som läsare känna identifikation och sugas in i berättelsen. Men du kan också ha en estetisk distans och betrakta texten utifrån. Det innebär att du som deltagare kan bestämma din egen distans till texten. Du kan dras in i texten och våga berätta om dig själv och ditt problem eller ta ett steg tillbaka och välja att prata om litteraturens estetiska värden. Som deltagare bestämmer du själv över din trygghetszon.
Förutom sin dubbla natur har fiktionen en annan speciell förutsättning eftersom det inte är relevant att bedöma fiktion på en skala mellan sanning och lögn.
– I fiktionen är vi här och nu i någons upplevelser, det är det närmaste vi kan komma in i en annan människas flöde. Allting annat blir utifrån. Om någon berättar att de mår dåligt kan vi tänka att de minns fel eller att de överdriver. Men i fiktionen faller vår skepsis bort. Fiktionen uttrycker inte en idé utan en känsla där vi kan känna igen oss själva och våra kriser.
Litteraturen kan därmed bryta igenom en social spärr som ofta hindrar oss från att tala om hur vi egentligen mår, den hjälper deltagarna att bryta igenom spärren för att bekräfta och kommunicera sina egna känslor.
Vad finns det för vetenskapliga bevis för att litteraturterapi fungerar?
– Jag vet inte om några strikta kliniska studier med jämförelsegrupper utan det är beprövad erfarenhet. Om deltagare i gruppterapi tycker att de mår bättre är det ett bra tecken att terapin fungerar. Vi vet idag att krigsveteraner med trauman från Vietnam och cancerpatienter blir hjälpta av litteraturterapi.
Inte etablerat i Sverige
Litteraturterapi är etablerad i USA, Tyskland och Finland. Men i Sverige har det inte skett någon systematisk utveckling av litteraturterapin.
– Jag tror det behövs en eldsjäl med legitimitet som psykolog eller psykoterapeut som kan lägga mycket tid på det, det är vad som hänt i Finland. Det finns ett intresse i Sverige men som med all tvärvetenskap krävs det något extra för att komma igång.
---
Fakta
Litteraturterapi heter på svenska också biblioterapi. På engelska heter det bibliotherapy eller Poetry Therapy för att betona vikten av korta texter som läses och diskuteras i grupp.
Mer information
- Hur kan litteraturen få oss att må bättre? (Film från Forskar Grand Prix 2016)
Anders Berndt