Uppsalaforskare vittnade om krigsbrott i Sudan

De frågor Johan Brosché fick under rättegången gällde framför allt sudanesiska regimens taktik och de krigsbrott som utfördes under kriget. Foto: MIkael Wallerstedt
Under en hel dag vittnade Johan Brosché, docent i freds- och konfliktforskning, i en historisk rättegång om krigsbrott: Den så kallade Lundin Oil-rättegången. Han blev förhörd kring kriget i Sudan, ett land som han har forskat om i mer än 20 år.
Rättegången mot Lundin Oil är Sveriges mest omfattande rättegång genom tiderna. Två direktörer i det svenska oljebolaget Lundin Oil står åtalade för att ha möjliggjort krigsförbrytelser i Sudan mellan 1999 och 2003. Som en av Sveriges främsta experter på Sudan har Johan Brosché deltagit i rättegången som vittne.
Redan 2011 inleddes en förundersökning vid polisens krigsbrottsenhet. Johan Brosché var ett av de första vittnena som fick svara på frågan om det pågick ett krig i Sudan.
– De ville veta om det var en konflikt, vad det var det för typ av konflikt och vad som hände i Sudan. Jag blev involverad eftersom jag är freds- och konfliktforskare och har forskat om Sudan under de senaste 20 åren.
Frågor om krigsbrott
De frågor han fick under rättegången gällde framför allt sudanesiska regimens taktik och de krigsbrott som utfördes under kriget.
– Min kunskap om regeringen i Sudan är viktig för de har utfört mängder av massaker och övergrepp under lång tid, både före och efter den här perioden. Förhören handlade om Sudans regering, dess krigstaktik och hur oljeutvinningen påverkade kriget, säger Johan Brosché.
Som lärare tycker han att det var intressant att följa diskussionerna om källkritik under rättegången, till exempel huruvida man kan lita på rapporter från Human Rights Watch.
– Det är en av de organisationer som har högst tillit inom freds- och konfliktforskningen, konstaterar han.
Ovanligt samstämmiga källor
Just i krig är det extra svårt att bedöma vilka källor som går att lita på, men freds- och konfliktforskarna vid Uppsala universitet har bra koll. Och det finns många källor, i form av artiklar och böcker, som berättar om vad som hände i Sudan mellan 1999 och 2003.
– Jag har ju en bokhylla full med Sudanböcker och det bild som ges där är väldigt samstämmig, så jag trodde inte att mitt vittnesmål skulle vara relevant i rätten. Jag trodde att rättegången skulle handla mer om vad företaget visste och gjorde och det har jag ju ingen kunskap om, säger Johan Brosché.
Men eftersom de åtalade valt att förneka inte bara medhjälp till krigsbrott utan även att ett krigsbrott ens ägt rum, så blev hans vittnesmål viktigt. Han förhördes under en hel dag, en intensiv upplevelse som det tog ett tag att hämta sig från.
– Det var oerhört påfrestande och jobbigt för det är en så ovan situation. Framför allt att bli förhörd av någon som försöker misskreditera en och få fram olika saker.

"Det här är ett konkret exempel på varför freds- och konfliktforskning är så viktig", konstaterar Johan Brosché. Foto: Mikael Wallerstedt
En taktik hos försvaret var att få det till att Johan Brosché själv tagit ställning i rättegången.
– Jag är inte jurist så jag har aldrig tagit ställning i den juridiska frågan utan bara svarat på frågor om kriget. Det finns inga som helst tvivel kring att det pågick ett brutalt krig vid den här tiden i det här området. Forskningen är entydig rörande detta.
Fick totalt 90 frågor
Först blev han förhörd av åklagaren och av sydsudanesernas målsägarbiträden, sedan av de två åtalades advokater. Under förhören fick han totalt 90 frågor kring konflikten och olika händelser, en del av dem mycket detaljerade.
Även om det var en påfrestande situation kändes det bra att bidra till rättens arbete.
– Det här är ett konkret exempel på varför freds- och konfliktforskning är så viktig. Nu var det en slump att det rörde Sudan, där jag har varit på många fältarbeten, men vi har experter på flera länder som institution och ännu fler som forskningsfält. En annan gång kan det gälla en helt annan konflikt, konstaterar Johan Brosché.
Det kändes också bra att sprida kunskap om kriget i Sudan som pågår alltjämt, men som inte är så välkänt i västvärlden.
– Kriget i Sudan är den största humanitära katastrofen som pågår just nu. Det är utbredd svält, det pågår etnisk rensning och väldigt många dör i kriget. Samtidigt är det sorgligt nog en väldigt underrapporterad konflikt.
Bidra till ökad uppmärksamhet
Han hoppas att rättegången kan bidra till ökad uppmärksamhet, då internationella medier som the Guardian, Financial Times, BBC och Le Monde har rapporterat från rättegången. Det är en av de första gångerna sedan Nürnbergrättegångarna som företagsledare står åtalade för medhjälp till krigsbrott.
– Det finns ett internationellt intresse. Oljebolag och andra råvarubolag som utvinner råvaror i konfliktzoner är också medvetna om det här fallet. Det kan förhoppningsvis ha effekten att de tänker en gång extra och tar med det här i sin riskanalys. Det tror jag är en av de viktigaste aspekterna av själva rättegången, säger Johan Brosché.
Annica Hulth
Lundin Oil-rättegången
- Ian Lundin och Alex Schneiter, dåvarande ordförande och vd i Lundin Oil, står åtalade för medhjälp till grovt folkrättsbrott i dåvarande södra Sudan. Båda nekar till brott.
- Anklagelserna handlar om medhjälp till krigsbrott, om huruvida bolaget möjliggjorde att den sudanesiska regeringen och allierade milisgrupper med våld drev bort lokalbefolkningen kring området för att underlätta oljeprospektering mellan 1999 och 2003.
- Enligt siffror från bland annat European Coalition for Oil in Sudan, ECOS, beräknas omkring 12 000 personer ha dödats och under tiden Lundin var verksamma i området.
- Rättegången inleddes i september 2023 efter en över tio år lång förundersökning. Den väntas pågå till 2026.