Gotland blir testmiljö för vätgasdrivna transporter

porträtt av Vasiola i Visby hamn.

"Om vi lyckas kan Gotland bli en förebild för den gröna omställningen inom transportsektorn”, säger Vasiola Zhaka, forskare vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Campus Gotland. Foto: Daniel Olsson

Kan vätgas bli ett alternativ i den samhällsomställning som krävs för en fossilfri framtid? Vilken infrastruktur och vilka tankningssystem behöver utvecklas och hur kan vätgas lagras på ett säkert sätt? Vi ställde frågor till Vasiola Zhaka vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Campus Gotland som forskar i flera projekt kopplade till vätgas.

Du har nyligen fått ett större forskningsanslag. Vad handlar projektet om?

– Vi fokuserar på vätgas som bränsle för både sjöfart och landtransporter, med Gotlands färjor och Visby hamn som huvudfallstudie. Gotland är en utmärkt utgångspunkt, inte minst tack vare Gotlandsbolagets satsning på vätgas i sin framtida fartygsflotta, och för att öns vägtransporter redan är på väg att ställa om till alternativa bränslen.

Varför är projektet viktigt?

– Transportsektorn står inför ett stort behov av hållbara bränslen och vätgas är en stark kandidat. Men det finns betydande utmaningar: lagring, tankningssystem, säkerhetsstandarder och kostnader. Därför kombinerar vi infrastrukturforskning med mer grundläggande studier, som termodynamisk modellering. Ett exempel är att komprimerad vätgas vid tankning kan värmas upp från 20 °C till över 100 °C, medan tankarna bara tål cirka 80–85 °C. Vi simulerar dessa processer för att utveckla säkra och effektiva lösningar.

Vilka samarbetar ni med?

– Vi har flera samarbetspartner. Gotland Tech Development är den främsta aktören och har hittills stöttat alla våra projekt. Sedan arbetar RISE med säkerhetsfrågor, IVL fokuserar på miljöaspekterna, medan vi på Campus Gotland bidrar med teknoekonomiska analyser. Vår forskargrupp är liten men växande, med forskare, doktorander och nyanställda som studerar både infrastruktur och bränslesystem ombord. Eftersom frågorna är komplexa bygger projektet på en hel del samarbete.

Vilka ser du som de största utmaningarna?

– För det första: att kunna lagra stora mängder väte. För det andra: bristen på tydliga säkerhetsstandarder. För det tredje: de höga kostnaderna, vätgas är i dag betydligt dyrare än fossila bränslen. Utan politiskt stöd och ökad produktion blir det svårt att konkurrera. Men genom stegvisa lösningar med hybridtekniker och andra alternativa bränslen vid sidan av vätgas, kan vi röra oss mot klimatmålen.

Vilka resultat vill ni se när projekten är färdiga år 2029?

– Att vi då har gått från simuleringar till en fungerande pilotanläggning för lagring och tankning här på Gotland. Vårt mål är att visa upp en säker och effektiv vätgasinfrastruktur som kan användas både för sjöfart och vägtransporter. Om vi lyckas kan Gotland bli en förebild för den gröna omställningen inom transportsektorn.

Daniel Olsson

Två nya forskningsprojekt om vätgas

Vätgasgruppen vid Samhällsbyggnad och industriell teknik, Campus Gotland, har beviljats två nya projekt med ett samlat anslag på cirka 18 MSEK.

  • Komprimerad vätgas i marina framdrivningssystem (Trafikverket, ca 6 MSEK). Fyraårigt projekt med start 2026 som studerar lagring och rörsystem för vätgas ombord på fartyg. Inkluderar en doktorand placerad på Campus Gotland.
  • Hållbar och resilient vätgasinfrastruktur (Energimyndigheten, ca 12 MSEK). Fyraårigt projekt med start 2026, genomförs i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Luleå tekniska universitet och RISE.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin